BTJ-häftet – stjälper eller ger viktig hjälp?

22 feb 2023 • 4 min

I ett Facebookinlägg kritiserade Författarförbundets tidigare ordförande Gunnar Ardelius BTJ-häftet – och fick både medhåll och mothugg. "Folk har samma förväntningar på BTJ-häftet som på recensioner i en dagstidning och de fyller helt olika funktioner", säger skolbibliotekarien Sebastian Lönnlöv.

Debatten om BTJ:s nya författarförmedling hade knappt mojnat innan författaren Gunnar Ardelius, som bland annat har varit ordförande för Författarbundet, riktade vass kritik mot BTJ-häftet med bokrecensioner:
”BTJ är ett privat, vinstdrivande företag och inte statligt som många tror. Svensk Biblioteksförening sålde sitt sista aktieinnehav 2008. Det finns alltså en kommersiell anledning till att i princip alla betyg BTJ ger böckerna i sin recensionstjänst är skyhöga, lägst en fyra och oftast femmor”, skrev han.

Vips var en ny debatt född, om inte annat bland författare och journalister.

”De är amatörmässiga dessutom. Fy för den lede…”, skrev författaren och litteraturkritikern Bo Löfvendahl.

En av BTJ:s skribenter påpekade att han skrivit recensioner länge och sällan sätter femmor.

En författare hävdade att barnböcker med ”viktigt ämne” fått höga betyg trots så undermålig kvalitet att bibliotekarier fövånats när de fått se den. ”Några har till och med gallrat boken direkt, utan att ställa den på hyllan.”

En kulturjournalist tackade Ardelius för att han lyfte problemet och berättade om en egen bok som fått betyget fyra. ”Skämdes lite över att stoltserar med det. Och texten var undermålig. De spelar ut sin roll på detta vis.”

En person invände mot kritiken och beskrev den som överdriven. ”Utan BTJ:s annotationer skulle biblioteksinköpen bli mycket mindre varierade”.

Annika Ahlgren, BTJ. Foto: Erika Lemark

När Biblioteksbladet ringer upp Annika Ahlgren, chef för avdelningen för redaktionella tjänster på BTJ, säger hon att Gunnar Ardelius påstående om att BTJ gör det de gör för att sälja böcker, av kommersiella intressen, är intressant.

– Adlibris och Bokus har de stora medieavtalen som är upphandlade med biblioteken. Det innebär att biblioteken köper böckerna från i huvudsak dessa leverantörer, inte från BTJ. Inköpsvägledningen hjälper biblioteken att uppfylla sitt uppdrag i bibliotekslagen, förklarar Annika Ahlgren.

Skolbibliotekarien Sebastian Lönnlöv, skrev i Ardelius tråd att han räknat fram att BTJ:s första häfte i år innehöll 100 fyror, 31 femmor, 61 treor, 17 tvåor och två ettor på en femgradig skala.

BTJ har runt 600 lektörer som tillsammans gör, när det är som mest, 350-400 publiceringar var fjortonde dag.

– Det är väldigt mycket litteratur som passerar här igenom redaktionen och våra anlitade lektörer har det här uppdraget vid sidan av sitt arbete, konstaterar Annika Ahlgren.

Hon lägger till att BTJ varje månad får 20-30 lektörsansökningar och att hon tror att det anses vara ”lite av ett hedersuppdrag”.

BTJ:s redaktörer matchar ihop de aktuella böckerna med lektörerna, med specialister inom olika områden och Annika Ahlgren berättar att lektörsbasen har breddats för att det inte ska finnas några lektörer som används för ofta.

Hur mycket en BTJ-recensent får för en recension vill Annika Ahlgren inte säga. En del av kritiken mot BTJ är att arvodena är alltför låga – ett belopp som nämns i Gunnar Ardelius Facebook-tråd är 500 kronor per bok.

– Det stämmer att de får en summa per recension och så får de boken. Den fysiska boken är också en del av ersättningen. Jag är övertygad om att de som läser och recenserar inte har pengarna i första rummet. Man gör det för att man brinner för läsning, för litteratur och för bibliotekens viktiga uppgift, menar Annika Ahlgren.

Hon säger sedan att BTJ:s recensioner är väldigt viktiga för både förlagen och författarna, inte minst då recensionsverksamheten i dagstidningarna har fått allt mindre utrymme.

– Men det är inte så att vi sitter här med skygglappar. Vi läser ju vad människor tycker och tänker och vi tar upp det vi tycker att vi kan lära oss av och åtgärdar det, påpekar Annika Ahlgren.

Sebastian Lönnlöv, skolbibliotekarie i Nacka och litteraturkritiker, skulle inte vilja vara utan BTJ-häftet. Foto: Sanna Fogelvik

Sebastian Lönnlöv är skolbibliotekarie i Nacka men också litteraturkritiker. I Facebooktråden om BTJ:s omdömen försvarade han till viss del BTJ då han konstaterade att man inte bara ger fyror och femmor.

– Kritiken som handlar om att betygen är lite åt det höga hållet, den håller jag egentligen med om. Men det märks i den här debatten att folk har samma förväntningar på BTJ-häftet som på recensioner i en dagstidning och de fyller helt olika funktioner.

Han lägger till att de som skriver är lektörer, inte litteraturkritiker och att omdömena främst går ut på att bedöma om boken kan vara bra att ha på ett genomsnittligt bibliotek.

Som bibliotekarie är han ibland trött på häftet men säger att han inte skulle vilja vara utan det. BTJ:s häfte ger helt enkelt en bra bild av utgivningen.

– Men jag kan vara orolig över att BTJ inte ska överleva som företag eller att de ska köpas upp av Axiell. Då skulle det bli ännu mer av ett monopol.

Gunnar Ardelius har tackat nej till att medverka i Biblioteksbladets artikel.

Läs också ›› Kritiker: ”Det handlar om trovärdighet.”

1 kommentarer

  1. Jag skulle kunna skriva en bok om kärleksrelationen mellan bibliotek och Btj (skulle vara intressant att se vilket omdöme den boken skulle få)
    Felet är egentligen inte inte Btj-listan utan felet är hur biblioteken använder den.
    (Det är inte du Btj-listan , det är vi)

    Btj listan är ett av verktygen man använder och ett bra sätt att ha koll på viss utgivning.
    Omdömena är i bästa fall skrivna av bibliotekarier och en och annan litteraturvetare men det är bara ett omdöme som inte har större värde än din duktiga kollegas.

    Att bara sitta och pricka av Btj listan är på gränsen till tjänstefel och också ett argument för att du kan bli utbytt av precis vem som helst och centraliserade inköp.

    Omdömena är jättebra om man är osäker och vill ha guidning men det är inte så att vi följer dem slaviskt.

    Inköp är betydligt mer komplicerat än så.

    Vår egen kunskap, kollegors kunskap, recensioner från olika källor och det viktigaste av allt, egen läsning, gör att vi kan göra ett bra jobb.
    Om Btj listan används på rätt sätt så är det absolut inget fel på den.

    Används den på fel sätt är kritiken i hög grad berättigad och dessutom skulle biblioteken missa viktiga ungdomstrender som booktok böcker, hela genrer som bevakad ganska dåligt (skräck), lokal litteratur och underbara Batmanserier och så har vi det förstås inte på våra bibliotek.

    Jag har exempelvis ansvar för inköp av historia. Jag har formella poäng i ryggen (A och B i historia faktiskt). Jag läser och recenserar böcker själv. Jag lyssnar på poddar och läser många tidskrifter där man har recensioner. Jag har kunniga kollegor och en ganska bra känsla för vad jag ska köpa in. Btj listan använder jag för att inte glömma bort när böckerna kommer. Om en bok som jag funderat på att köpa in skulle få en 1 kanske jag skulle reagera och undersöka ytterligare. Då och då dyker det upp någon bok som jag inte känner igen. Då blir jag glad. Då är det också jättebra med ett omdöme men att påstå att jag bara skulle pricka av böckerna som får höga betyg i Btj listan är faktiskt lite förolämpad mot min yrkesheder.

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan

Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.

29 sep 2023 • 3 min

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min