BTJ:s betyg – kvalitetsstämpel som inte alltid håller

Barnbibliotekarien Eleonor Pavlov är en av BTJ-häftets kritiker. Texterna borde fokusera mer på relevans för biblioteken än på innehåll, anser hon.

Eleonor Pavlov har länge ifrågasatt BTJ:s häfte och dess bokomdömen. Hon är bibliotekarie på folkbiblioteken i Lund, arbetar med inköp av barn- och ungdomsmedier och understryker att hennes åsikter handlar om barnlitteraturen och hur den hanteras i BTJ-häftet.

– BTJ lever fortfarande lite på gamla meriter och ett gott rykte som kanske inte riktigt stämmer överens med hur verkligheten faktiskt ser ut. Deras omdömen om böcker används som en kvalitetsstämpel av förlagen och det är problematiskt när omdömena inte håller så god kvalitet som de kanske borde göra, säger Eleonor Pavlov.

Hon beskriver BTJ-häftena som arbetsmaterial för biblioteket, en inköpsvägledning, men för henne är BTJ-häftena inte särskilt viktiga och hon förklarar det med att hon har en tjänst där en av de primära arbetsuppgifterna är inköp.

– Många kollegor på både skolor och folkbibliotek har ganska lite tid till inköp och då blir naturligtvis häftena betydligt viktigare. Jag brukar skumma genom listorna för att titta om det är någon titel jag har missat. Jag utgår främst från Svensk Bokhandels tre årliga kataloger. Visst är det reklam men jag anser att jag har kompetens nog att bedöma vad som är relevant för oss, konstaterar Eleonor Pavlov.

Läs också ›› Delade åsikter om BTJ-häftet – stjälper eller ger viktig hjälp?

Hon flikar in att det som är relevant för biblioteken inte bara är böcker som har en viss kvalitet utan att det också handlar om vad läsarna är intresserade av. Och hon tycker att BTJ-häftena ibland slösar utrymme på böcker som inte är så relevanta.

– Om det kommer en ny LasseMaja-bok eller en ny bok om Mamma Mu, då är inte så intressant vad den handlar om, eller om den är bättre eller sämre skriven än den förra boken. För den ska jag köpa in oavsett. Man lägger mycket utrymme på att lyfta titlar som man kanske inte hade behövt lyfta, säger Eleonor Pavlov.

Som hon ser det är betygen i sig inte problemet. I stället är problemet att det i BTJ:s omdömen är väldigt mycket fokus på innehåll.

– Det är väldigt mycket tyckande om att det här är ett viktigt ämne och det kan också vara stor diskrepans mellan textomdömet och betyget. Då är det svårt att veta vilken del jag ska lita på mest. Och visst, innehållet kan vara viktigt om det är något som inte är givet när man ser titeln eller omslaget, men för mig i min roll är det mer relevant att veta hur läsbarheten är, hur text och bild samspelar, om den passar bra att högläsa och vilken nivå texten är på. Det jag inte kan få fram genom att läsa om boken i en reklamtext, det är det jag vill veta, poängterar Eleonor Pavlov.

Det hon är mest kritisk mot är dock att BTJ i sina omdömen lyfter fram böcker som enligt henne inte borde rekommenderas, ”som kanske inte ens har en plats på biblioteket”. Hon vill inte peka ut någon specifik titel men har till exempel köpt in böcker med väldigt dålig upplösning på bilderna, böcker satta i typsnitt som är svåra att läsa och böcker med platta texter och trista illustrationer.

– Ändå har man valt att ta med just de här böckerna. De två fall som jag främst tänker på, där fick böckerna riktigt bra omdömen och så är det ofta, att jag upplever att det som står i omdömet inte stämmer överens med produkten i sig. Jag vill att den som skriver ett omdöme ska kunna beskriva kvaliteten, säger Eleonor Pavlov.

Som hon ser det borde BTJ fokusera mer på böckernas relevans på biblioteken och på formen mer än på innehållet. Det räcker inte, menar hon, att säga att en viss bok passar i skolan för att den handlar om ett viktigt ämne.

– Jag jobbar till exempel mycket med hbtq+-frågor och där kan jag känna att ibland har böcker lyfts fram som positiva exempel trots att de inte skildrar ämnet på ett relevant sätt. Det handlar om trovärdighet och om det fortsätter så här är risken att kvalitetsbegreppet blir urvattnat, särskilt då personalen på biblioteken har mindre och mindre tid att lägga på inköp, menar Eleonor Pavlov.

Annika Ahlgren, chef för avdelningen för redaktionella tjänster på BTJ, säger att de har tittat speciellt på barnboksrecensionerna, att det till exempel är viktigt att inte vissa förlag får högre betyg.

– Vi har utökat antal lektörer även på barnbokssidan. Det ska inte förekomma att någon lektör ofta ger ett högt betyg. Vi ska vara objektiva och kommer det kommentarer på recensionerna så hamnar de hos mig. Jag jobbar inte operativt med recensionerna. Det är viktigt att mina medarbetare inte ska påverkas av förlag eller författare.