Budget utan överraskningar når inte tidigare nivå

Satsning på läsfrämjande – men regeringen lägger ändå betydligt mindre pengar på biblioteken än under stärkta bibliotek-satsningen mellan 2018 och 2023.

Kulturområdet får 9,6 miljarder kronor i regeringens budgetproposition för 2026. 2025 var samma siffra 9,3 miljarder kronor. Kulturbudgetens andel av hela budgeten är på 0,62 procent. Det är den lägsta andelen sedan år 2000.

I helgen skrev nio förläggare och chefer på Bonnierförlagen en debattartikel i Dagens Nyheter där en av deras konkreta åtgärder för att få bukt på den rådande läskrisen, var att återställa statsbidragen till minst samma nivå som under stärkta bibliotek-satsningen mellan 2018 och 2023. Det handlade om 150 miljoner kronor årligen.

Satsningarna i nästa års budget ligger inte på den nivån.

Regeringen satsar 40 miljoner kronor om året på läsfrämjande arbete riktat mot barn och unga och 30 miljoner kronor läggs på organisationen Berättarministeriets arbete med läsfrämjande i socialt utsatta områden.

Svensk biblioteksförenings generalsekretare Silvia Ernhagen konstaterar att budgetpropositionen saknar breda satsningar på biblioteksväsendet.

– Såväl folk- som lärosätesbiblioteken har ekonomiska utmaningar och måste många gånger tvingas göra svåra prioriteringar för att kunna utföra kärnverksamheten. Till exempel har flera lärosätesbibliotek tvingats säga upp personal för att få budgeten att gå ihop. Här hade regeringen tydligare behövt gå in för att stärka verksamheterna.

Ernhagen framhåller dock att det är positivt att regeringen ser folkbibliotekens roll i det läsfrämjande arbetet och förstärker det redan aviserade stödet med 40 miljoner till nästa år.

– Men med tanke på att satsningar på den bredare verksamheten saknas, finns det en risk att folkbiblioteken saknar resurser att använda de här medlen.

I samband med ett besök i Södertälje för en vecka sedan kunde kulturminister Parisa Liljestrand inte uttala sig om kulturbudgeten, men hon sa så här till Biblioteksbladet:

– Däremot är läsning och läsfrämjande en av regeringens stora prioriteringar och har också varit återkommande i de budgetar som vi har lagt. Vi har gjort stora satsningar på läsning på olika vis, inte minst när det kommer till skolan och elevers möjlighet att få adekvat läsning och litteratur i klassrummen.

Regeringen aviserar ett antal satsningar på utveckling av AI. Som ett led i det får Kungliga biblioteket 30 miljoner kronor för att bygga upp lagrings- och beräkningskapacitet för att träna svenska språkmodeller på bibliotekets samlingar. Författarförbundet är kritiskt och menar att regeringen ”ingenstans i budgeten tar höjd för att säkerställa ersättningar till rättighetsinnehavarna till den data på vilken språkmodellerna ska tränas”s

I slutet av sin pressträff kastade Parisa Liljestrand in vad hon kallade för en brandfackla om sin kulturpolitik.

– Det som spelar roll är helheten. De bemannade skolbiblioteken, inköp av fysiska böcker till skolan, rekordmedlen som går till att rusta upp vårt fysiska kulturarv.

Hon konstaterade också:

– Jag vet att många provoceras av att jag inte rakt av köper premisserna för vare sig traditionell kulturpolitik eller delar den traditionella kulturbevakningen. Men för mig är inte det här symbolpolitik. Att vi väljer att prioritera andra saker än andra regeringar har gjort inom kulturen, det är alltså inte en förhandlingsförlust eller på något sätt en krigsförklaring.