Delade känslor kring beskedet om anmälningsplikt: "En pyrrhusseger"

26 nov 2024 • 3 min

Skola, sjukvård, socialtjänst och bibliotek kommer inte omfattas av anmälningsplikten. Det meddelade regeringens särskilde utredare när utredningen presenterades. Däremot omfattas ett flertal myndigheter.

Regeringens utredning om stärkt återvändandeverksamhet har väckt starka reaktioner inom flera av landets yrkesgrupper. Framför allt har frågan om anmälningsplikt bland offentliganställda, den så kallade ”angiverilagen”, blivit starkt ifrågasatt – av bibliotekarier, socionomer, lärare, kuratorer, vårdpersonal.

När utredningen nu har presenterats och överlämnats till migrationsminister Johan Forssell (M) så är det med ett förslag om att skola, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och bibliotek inte ska omfattas av anmälningsplikten.

– Inom socialtjänsten finns det framför allt en risk att barn far illa. Även vuxna i utsatta situationer, som brottsoffer, människor utsatta för människosmuggling, kan påverkas. Risken att man inte vågar vända sig till socialtjänsten tycker vi är så allvarlig att vi anser att socialtjänsten inte ska omfattas. säger särskilda utredaren Anita Linder.

Detsamma gäller hälso- och sjukvården förklarar hon.

– Framför allt kanske man söker vård alldeles för sent. Om det dessutom handlar om en smittsam sjukdom så kan det bidra till smittspridningen i samhället, säger Anita Linder.

Just biblioteken nämndes först inte av särskilda utredaren Anita Linder. Det framgick dock senare under Johan Forssells summering av utredningen att även biblioteken undantas.

De myndigheter som däremot kommer omfattas av anmälningsplikten utgörs av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Om myndigheterna inte följer informationsplikten så tillkommer inga ytterligare sanktioner utöver det som redan finns.

– De disciplinära åtgärder som finns enligt lagen om offentlig anställning och reglerna om tjänstefel enligt brottsbalken menar vi är tillräckliga, säger Anita Linder.

Parallellt med utredningsarbetet har demonstrationer och debattartiklar mot lagförslaget avlöst varandra. Fackliga organisationer som Akademikerförbundet SSR, Vision och DIK. Akademikerförbundet fanns även på plats utanför Regeringskansliets presscenter för att demonstrera innan presentationen. Efteråt var reaktionen delad.

– Vi ser det som att man har lyssnat på de argument som vi har lyft när det gäller våra delar inom hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst och bibliotek, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.

– Men det finns fortfarande kvar en angiverilag som omfattar ett antal myndigheter. Där har vi medlemmar. De kommer omfattas av vad den här angiverilagen innefattar. Det kommer vi få analysera närmare.

Även på Vision togs utredningen emot med delade känslor.

– Vi är väldigt lättade över att man har lyssnat på Visions medlemmar. Beskedet som gavs var ju att kommuner och regioner, eller de som jobbar på bibliotek överhuvudtaget, inte kommer omfattas av den här lagstiftningen, säger ordförande Veronica Magnusson, och fortsätter.

– Sedan är ju vi fortsatt emot lagstiftningen i sin helhet. Individen kanske inte alltid allt vet vilken del av det offentliga som man har kontakt med, och det kan också finnas en risk att skadan redan är skedd i och med den här debatten. Tilliten till att vilja söka stöd eller vilja ha kontakt med det offentliga kan vara allvarligt skadad.

Fackförbundet DIK menar från sitt håll att det finns skäl att känna oro, trots undantagen.

– Att migrationsministern säger att bland annat folkbiblioteken ska undantas från anmälningsplikten är en pyrrhusseger. Grundproblemen med lagförslaget kvarstår trots undantag. Undantag kan dessutom dras tillbaka. DIK står fast vid att förslaget om anmälningsplikt i sin helhet ska slängas i papperskorgen, säger Anna Troberg, ordförande i DIK.

Sista ordet lär inte vara sagt. Samtliga fackförbund som Biblioteksbladet pratat med har meddelat att de kommer fortsätta följa frågan. Så även branschorganisationen Svensk biblioteksförening, som likt fackförbunden tar emot utredningen med dubbla känslor.

– Vi är oerhört glada att bibliotekarier och andra som jobbar inom offentlig verksamhet undantas från det här. Däremot är vi fortsatt oroade över utvecklingen som sker. Man har ju pekat ut sex myndigheter där enskilda handläggare nu kommer att tvingas ange personer som de möter i sina yrken, säger generalsekreterare Silvia Ernhagen.

1 kommentarer

  1. I vilka sammanhang kan man som bibliotekarie på folkbibliotek över huvud taget få reda på om någon är papperslös eller inte? De flesta folkbibliotek skapar redan kort åt folk som inte har svenskt medborgarskap. Det enda som behövs är en ID-handling. Saknar personen en ID-handling så gör man inte direkt en granskning/anmälan.

Senaste nytt

Nyheter

Biblioteken går före under vecka för hållbarhet

Nästa vecka är det dags igen. Vecka 17 är veckan då biblioteken visar upp sig som möjliggörare för ett mer hållbart samhälle. I Örnsköldsvik finns pilotbiblioteket för projektet. "När världen brinner måste vi våga vara optimistiska."

17 apr 2025 • 3 min

Nyheter

Studie kring information i kris och krig

Hur ska information nå ut om det blir krig? Det har undersökts i en förstudie där både nyhetsmedier och bibliotek ingår. Tanken är att gå vidare med ett forskningsprojekt för att jobba fram en plan över hur information ska nå ut även till människor i utanförskap.

8 apr 2025 • 2 min