Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
26 nov 2024 • 3 min
Skola, sjukvård, socialtjänst och bibliotek kommer inte omfattas av anmälningsplikten. Det meddelade regeringens särskilde utredare när utredningen presenterades. Däremot omfattas ett flertal myndigheter.
Migrationsminister Johan Forssell tar emot utredningen av särskilda utredaren Anita Linder.
Regeringens utredning om stärkt återvändandeverksamhet har väckt starka reaktioner inom flera av landets yrkesgrupper. Framför allt har frågan om anmälningsplikt bland offentliganställda, den så kallade ”angiverilagen”, blivit starkt ifrågasatt – av bibliotekarier, socionomer, lärare, kuratorer, vårdpersonal.
När utredningen nu har presenterats och överlämnats till migrationsminister Johan Forssell (M) så är det med ett förslag om att skola, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och bibliotek inte ska omfattas av anmälningsplikten.
– Inom socialtjänsten finns det framför allt en risk att barn far illa. Även vuxna i utsatta situationer, som brottsoffer, människor utsatta för människosmuggling, kan påverkas. Risken att man inte vågar vända sig till socialtjänsten tycker vi är så allvarlig att vi anser att socialtjänsten inte ska omfattas. säger särskilda utredaren Anita Linder.
Detsamma gäller hälso- och sjukvården förklarar hon.
– Framför allt kanske man söker vård alldeles för sent. Om det dessutom handlar om en smittsam sjukdom så kan det bidra till smittspridningen i samhället, säger Anita Linder.
Just biblioteken nämndes först inte av särskilda utredaren Anita Linder. Det framgick dock senare under Johan Forssells summering av utredningen att även biblioteken undantas.
De myndigheter som däremot kommer omfattas av anmälningsplikten utgörs av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Om myndigheterna inte följer informationsplikten så tillkommer inga ytterligare sanktioner utöver det som redan finns.
– De disciplinära åtgärder som finns enligt lagen om offentlig anställning och reglerna om tjänstefel enligt brottsbalken menar vi är tillräckliga, säger Anita Linder.
Parallellt med utredningsarbetet har demonstrationer och debattartiklar mot lagförslaget avlöst varandra. Fackliga organisationer som Akademikerförbundet SSR, Vision och DIK. Akademikerförbundet fanns även på plats utanför Regeringskansliets presscenter för att demonstrera innan presentationen. Efteråt var reaktionen delad.
– Vi ser det som att man har lyssnat på de argument som vi har lyft när det gäller våra delar inom hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst och bibliotek, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
– Men det finns fortfarande kvar en angiverilag som omfattar ett antal myndigheter. Där har vi medlemmar. De kommer omfattas av vad den här angiverilagen innefattar. Det kommer vi få analysera närmare.
Även på Vision togs utredningen emot med delade känslor.
– Vi är väldigt lättade över att man har lyssnat på Visions medlemmar. Beskedet som gavs var ju att kommuner och regioner, eller de som jobbar på bibliotek överhuvudtaget, inte kommer omfattas av den här lagstiftningen, säger ordförande Veronica Magnusson, och fortsätter.
– Sedan är ju vi fortsatt emot lagstiftningen i sin helhet. Individen kanske inte alltid allt vet vilken del av det offentliga som man har kontakt med, och det kan också finnas en risk att skadan redan är skedd i och med den här debatten. Tilliten till att vilja söka stöd eller vilja ha kontakt med det offentliga kan vara allvarligt skadad.
Fackförbundet DIK menar från sitt håll att det finns skäl att känna oro, trots undantagen.
– Att migrationsministern säger att bland annat folkbiblioteken ska undantas från anmälningsplikten är en pyrrhusseger. Grundproblemen med lagförslaget kvarstår trots undantag. Undantag kan dessutom dras tillbaka. DIK står fast vid att förslaget om anmälningsplikt i sin helhet ska slängas i papperskorgen, säger Anna Troberg, ordförande i DIK.
Sista ordet lär inte vara sagt. Samtliga fackförbund som Biblioteksbladet pratat med har meddelat att de kommer fortsätta följa frågan. Så även branschorganisationen Svensk biblioteksförening, som likt fackförbunden tar emot utredningen med dubbla känslor.
– Vi är oerhört glada att bibliotekarier och andra som jobbar inom offentlig verksamhet undantas från det här. Däremot är vi fortsatt oroade över utvecklingen som sker. Man har ju pekat ut sex myndigheter där enskilda handläggare nu kommer att tvingas ange personer som de möter i sina yrken, säger generalsekreterare Silvia Ernhagen.
1 kommentarer
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Den 1 juli förra året infördes tillägget i skollagen om bemannade skolbibliotek. Men det ser väldigt olika ut i landets kommuner. Biblioteksbladet har besökt Kungsbacka som anställde sex nya skolbibliotekarier i somras.
5 jan 2026 • 9 min
Hur lever landets skolor upp till det kravet på bemannade bibliotek? Skolinspektionen får regeringens uppdrag att granska det.
19 dec 2025 • < 1 min
Höstens flöde på Biblioteksbladet.se har rymt palestinska bibliotekarier, arkiv för kreativa processer, ryskt informationskrig, svenska platsannonser och mycket annat.
18 dec 2025 • 3 min
Den nya processen för Legimus ifrågasätts. Lång väntan för studenterna och orimliga krav på personalen anser kritikerna – och Svensk biblioteksförening och andra organisationer har begärt möte i Regeringskansliet för att framföra sina synpunkter. MTM svarar att ändringarna är önskade och kommer att ge större rättssäkerhet.
17 dec 2025 • 4 min
Det såg ut som att Julla Májja kört sin sista tur. Men ett tillfälligt bidrag gör att den samiska kulturbussen blir kvar nästa år – sedan är det osäkert.
16 dec 2025 • < 1 min
I vilka sammanhang kan man som bibliotekarie på folkbibliotek över huvud taget få reda på om någon är papperslös eller inte? De flesta folkbibliotek skapar redan kort åt folk som inte har svenskt medborgarskap. Det enda som behövs är en ID-handling. Saknar personen en ID-handling så gör man inte direkt en granskning/anmälan.