"Det är en oerhört komplex fråga"
28 okt 2026 • 3 min
Den omtalade orosanmälan i Strömstad har utlöst en storm av kritik – och hat. Men vad säger lagen egentligen? Väger anmälningsskyldigheten tyngre än bibliotekssekretessen? Biblioteksbladet ställde frågan till Titti Mattsson, professor inom offentlig rätt.
En bibliotekarie i Strömstad blev orolig för ett barn som intresserade sig för en omtalad bok, och gjorde en orosanmälan. Efter det har kritiken mot biblioteket och bibliotekarien haglat tätt i otaliga kommentarsfält på sociala medier, inte minst i Biblioteksbladets egna kanaler. Barnets familj har också JO-anmält biblioteket.
I många fall har kritiken gått från hård till rent hatisk, vilket biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson skrivit om i ett debattinlägg:
”Självklart ska vi kunna diskutera vad som hänt, ifrågasätta beslut och granska konsekvenser. Det som bekymrar mig är hur snabbt diskussionen har gått från kritik av en handling till fördömanden av en människa. Det delas ut etiketter, tillskrivs avsikter och dras långtgående slutsatser.”
Även inom professionen har domen fallit hårt. Flera har kallat orosanmälan för överdriven, ängslig och oproffsig. I några av de mer extrema fallen har kritiken gått över styr så pass att det till och med landat i polisanmälningar.
Återkommande, inte bara i Biblioteksbladets sociala medier, hänvisas det till att bibliotekarien inte tänkt på bibliotekssekretessen. Så sent som i slutet av oktober skrev författaren Amanda Hellberg, i ett debattinlägg i Dagens Nyheter, om hur delar av professionen ställer sig till lagstiftningen:
”På mitt Instagramkonto går diskussionen varm, och flera bibliotekarier förkastar orosanmälningen med stöd i den viktiga bibliotekssekretessen.”
Det väcker två frågor: Vad väger tyngst, anmälningsskyldigheten till socialtjänsten eller bibliotekssekretessen? Och hur väl förtrogen är professionen med lagstiftningen?
Svensk biblioteksförening har i nuläget avböjt att helt kommentera händelsen i Strömstad eller frågan rörande lagstiftningen.
”Det är en oerhört komplex fråga där vi som förening behöver ta våra medlemmar i beaktande, såväl som barnets integritet och att vi inte har hela bilden av vad som föranledde anmälan till socialtjänsten”, skriver Lisa Gemmel, press- och opinionsansvarig på Svensk biblioteksförening, i ett mail till Biblioteksbladet.
”Vi står därför fast vid vårt beslut att inte kommentera den här händelsen i media, utan fokuserar på att stötta våra medlemmar utifrån deras behov och önskemål.”
Även fackförbundet Dik har avböjt att kommentera på samma grunder.
Frågan tycks inte vara helt enkel att besvara ens för jurister. De som Biblioteksbladet varit i kontakt med har avböjt kommentar, antingen för att invänta JO:s beslut eller för att man inte har tid att sätta sig in i frågan.
Åsa Örnberg, universitetslektor i offentlig rätt vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet, vill inte uttala sig om det specifika fallet i Strömstad, utan hänvisar rent generellt till vad lagen stipulerar:
– Allmänt kan sägas att sekretessen viker för anmälningsskyldigheten, eftersom bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 19 kap. 1 § socialtjänstlagen bryter sekretessen enligt 10 kap. 28 § offentlighetssekretesslagen.
Inte heller Titti Mattsson, professor inom offentlig rätt vid Lunds universitet, vill gå djupare in på en bedömning, men pekar på komplexiteten i ärendet.
– Den här typen av juridiska konflikter, just när det gäller sekretessbrytande regler, rör ju oftast inte bibliotek. Det handlar ju vanligtvis om andra yrkesutövare, många gånger inom vård och omsorg, eller inom förskola och skola.

– Den här typen av situationer är ovanliga i biblioteksverksamhet. Den stora frågan är om det fanns tillräckligt med konkreta omständigheter för att utlösa anmälningsskyldigheten och i och med det bryta sekretessen. Vi känner inte till alla omständigheter i det här fallet och har därför inte tillräckligt med kunskap för att kunna göra en bedömning.
– Det ska bli intressant att ta del av JO:s kommande bedömning. Den kan bli betydelsefull för att klargöra gränsdragningen mellan bibliotekssekretessen och anmälningsskyldigheten att agera vid misstanke om att barn far illa.
Detta har hänt
En bibliotekarie i Strömstad blev orolig när ett barn i 10-årsåldern vid flera tillfällen lånade boken Haunting Adeline av H.D. Carlton, som bland annat har inslag av sexuellt våld.
Enligt kommunens yttrande till JO ska barnet även efterfrågat andra böcker med liknande innehåll.
I yttrandet står det också att bibliotekarien berättat för barnet att Haunting Adeline är en bok för vuxna och att den innehåller grovt innehåll. Bibliotekarien ska också gett alternativa bokförslag.
Enligt uppgift från Dagens Nyheter ska bibliotekarien delat oron för barnet med sin chef. Därefter ska bibliotekarien ha kontaktat socialtjänsten som uppmanade till att lämna in en orosanmälan.
Efter att orosanmälan granskats av socialtjänsten har ärendet lagts ner. I efterspelet har barnets familj anmält biblioteket till JO.
Pappan har i en intervju med Biblioteksbladet berättat att orosanmälan och mötet med socialtjänsten orsakat obehag hos barnet, som därutöver tappat läslusten och inte längre vill besöka biblioteket.




0 kommentarer