"Det är klart att det blir en kvalitetsskillnad"

För fem år sedan inledde man en omfattande satsning på skolbiblioteken i Eslövs kommun. Nu summeras effekterna i en färsk rapport. Kommunen: "Läsningen bland barnen ökar."

2021 gjordes en ekonomisk rockad i skolbibliotekens budget i Eslövs kommun. Från att tidigare ha legat på kultur- och fritidsförvaltningen, som driver folkbiblioteket, så flyttades budgetposten till barn- och ungdomsförvaltningen.

Det hela bottnade i tankar och idéer som Ulrika Narling, avdelningschef för grundskolorna i Eslöv, hade med sig från en tidigare rektorstjänst i en annan kommun. Där hade man som ambition att varje skola skulle ha sin egen skolbibliotekarie.

Så blev det nu också i Eslöv. Genom budgetförflyttningen blev de dåvarande skolbibliotekarierna en del av sina respektive skolors organisationer, och knöts därmed närmare den pedagogiska verksamheten. Dessutom fattades ett beslut om att varje skola i kommunen ska ha ett bemannat bibliotek.

Sedan dess har fem år passerat. Frågan är: Hur har det gått?

Synnerligen bra tycks svaret vara när man läser den nyligen publicerade rapporten från Natur & Kultur som synat effekterna av satsningen och är skriven av Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson. Både skolpersonal och elever, och därtill lokala beslutsfattare, vittnar om en positiv utveckling.

– De största vinsterna vi ser är att läsningen bland barnen ökar och att utlåningen av böcker ökar. Vi ser också höjda betyg i språkintensiva ämnen, säger Edward Jensinger, avdelningschef för gymnasiet, vuxenutbildningen och arbetsmarknad, som delat ansvaret för satsningen med Ulrika Narling.

Sett till det sistnämnda, betygen, låg andelen elever med fullständiga betyg på 62 procent 2021. Detta enligt rapporten från Natur & Kultur. 2025 hade den siffran stigit till 89 procent.

Samtidigt finns det fog att lägga fram en brasklapp, förklarar Edward Jensinger.

– Vi kan inte bara säga att det är satsningen som har gett de här resultaten. Det blir inte rättvist. Det handlar också om hela samhällsklimatet, att kommunen på flera områden mycket tydligare har identifierat språkutveckling och läsande som viktigt.

För skolbibliotekarierna tycks den organisatoriska förändringen ha inneburit fler möjligheter. De skolbibliotekarier som Edward Jensinger har pratat med vittnar om bättre förutsättningar att kunna göra ett bra jobb.

– Det var en kollega som sa att hon på ett tidigare jobb hade 800 elever på 80 procent, jämfört med nu då hon har 300 elever på 100 procent. Det är klart att det blir en kvalitetsskillnad i det, säger han.

– Vi ser ju också när det finns lediga tjänster att vi får otroligt kvalificerande sökande. Den här satsningen syns i skolbibliotekarieleden.

En annan uppsida som nämns är tillgängligheten, att skolbiblioteken blir ett rum där eleverna kan vara, inte bara under begränsade tider utan hela tiden.

– Det är ju annars inte alls ovanligt att en bibliotekarie jobbar till exempel 40 procent på en skola, och att skolbiblioteket bara har öppet några timmar ett par dagar i veckan. Resten av tiden går åt till internt arbete. I Eslöv är skolbiblioteken öppna hela skoldagen och elever kan tagga sig in, även vid de tillfällen som skolbibliotekarien är någon annanstans.