BBC: För många fel i AI-genererade nyheter
26 mar 2025 • 4 min
AI-assistenter levererar ofta felaktigheter och förvrängt innehåll när de sammanfattar journalistiska texter. Det visar en undersökning från BBC. Svenska medieföretag betonar vikten av att en journalist alltid måste granska innehållet.

I en rapport från brittiska BBC poängteras att det finns många möjligheter med AI-verktyg, som kommer att vara till gagn för både användare och journalister. Men verktygen måste bli bättre och de måste användas på ett ansvarsfullt sätt, understryker BBC.
Undersökningen har gjorts genom att BBC tittat närmare på fyra vanliga AI-assistenter: OpenAI:s ChatGPT, Microsofts Copilot, Googletjänsten Gemini och Perplexity.
AI-verktygen gavs tillgång till BBC:s sajt och fick sedan frågor om nyheterna och promptar, order, om att använda BBC News-artiklar som källor så långt det var möjligt.
19 procent av svaren innehöll faktafel
AI-svaren granskades sedan av BBC:s journalister, experter inom olika ämnen och utifrån olika kriterier. Det handlade bland annat om noggrannhet, opartiskhet och hur väl svaren återgav BBC:s innehåll.
Många av de svar som producerades av AI-assistenterna visade sig vara helt felaktiga. 51 procent av alla AI-svar på frågor om nyheterna ansågs innehålla betydande frågetecken. 19 procent av svaren som citerade BBC innehöll faktafel och 13 procent av citaten från BBC-artiklar var antingen ändrade från originalkällan eller inte närvarande i artikeln som citerades.
För att AI-verktygen ska bli bättre och mer pålitliga, och för att de ska gå att använda i nyhetsarbetet i större skala, listar BBC tre viktiga steg i den utvecklingen.
BBC efterlyser ett AI-regelverk
De vill att AI-företagen lyssnar på BBC och deras krav.
De vill också att AI-företagen arbetar konstruktivt, tillsammans med BBC, och att företagen specificerar hur de ska komma tillrätta med de problem som pekas ut. Tillsammans måste de komma överens om hur pålitligheten och noggrannheten ska säkerställas på lång sikt.
BBC efterlyser också ett regelverk för att skapa förutsättningar för ett sunt informationsflöde, inte minst för att BBC och andra public service-bolag ska kunna behålla sin höga status och sin trovärdighet.
BBC menar att det är viktigt med återkommande utvärderingar, helst gjorda av något forskningsinstitut eller någon form av tillsynsorgan. Detta för att kunna göra en oberoende granskning av nyhetsinnehåll på AI-plattformar, bland annat AI-assistenter.
Hur säkerställer svenska nyhetsredaktioner att AI-genererat material håller bod kvalitet? Biblioteksbladet ställde frågan till några landets större mediehus och redaktioner och bad om skriftliga svar.
Aftonbladet: Viktigt att innehållet granskas av en redaktör

Martin Schori, AI- och innovationschef på Aftonbladet, ser BBC-rapporten som en påminnelse om att det är viktigt att använda tekniken på rätt sätt.
”ChatGPT och liknande tjänster är språkmodeller, inte sökmotorer. De är ofta opålitliga och ganska dåliga på att generera ny information/journalistik. Vi använder de här chatbotarna som assistenter/resurser, inte som verktyg.”
Han framhåller att Aftonbladet lägger mycket tid och resurser på att en chatbot som till exempel Valkompisen inte ska hitta på eller feltolka, och den får bara dra svar ur tidningens egna databaser. I andra fall, som när tidningen publicerar AI-genererade nyhetssammanfattningar, är det alltid en redaktör som faktagranskar materialet.
”I slutändan är det så klart vårt ansvar att allt vi publicerar ska vara korrekt. Blir det fel är skulden vår, inte ’AI:s’. Precis som med all typ av innehåll vi har, oavsett hur det är framtaget.”
När AI-modeller används som arbetsverktyg är redaktionen särskilt vaksam på risker för faktafel, skevhet eller bias.

Johan Silfversten Bergman, redaktionell utvecklingschef på Svenska Dagbladet, skriver att tidningens journalister har tillgång till flera olika arbetsverktyg som bygger helt på eller innehåller AI-teknik.
”Allt material som genereras av generativ AI ska kontrolleras och behandlas av en journalist innan det ingår i det vi publicerar. I vår AI-policy framhåller vi detta särskilt och skriver: ’När AI-modeller används som arbetsverktyg är redaktionen särskilt vaksam på risker för faktafel, skevhet eller bias.'”
Bonnier News Local: ”Har aldrig hört talas om att det blivit fel”
Linda Häggström, redaktionell utvecklingschef på Bonnier News Local och Gota Media , som tillsammans ger ut närmare 60 lokaltidningar, uppger att journalisterna inom företagssfären använder ett AI-verktyg som Bonnier själv har byggt för att sammanfatta egna artiklar. Hon framhåller att den användningen skiljer sig från de helt AI-genererade artiklar som BBC:s test utgick från.

”Vi på Bonnier News Local och Gota Media använder främst det verktyg Bonnier har byggt själva och då för att sammanfatta artiklar vi skrivit själva. Reportern har bra koll på grundmaterialet och kan därför snabbt se om den korta sammanfattningen innehåller fel. Det är väldigt ovanligt – jag har aldrig hört talas om att det blivit fel.”
Senaste nytt

Hat och hot, AI och skolbibliotek – se samtalen från Almedalen
Nu går det att se ett urval av paneldiskussionerna på Biblioteksarenan, scenen för biblioteksfrågor under årets Almedalsvecka. Med det önskar vi trevlig sommar!
3 jul 2025 • < 1 min

Samtal om samhälle, demokrati och bibliotek i Visby
Hur påverkas demokratin när studieförbunden måste dra ner på en tredjedel av verksamheten? Och är det okej att förolämpa varandra på nätet? Det och många fler frågor debatterades på Biblioteksarenan i Almedalen.
27 jun 2025 • 4 min

Stockholms satsning – frö till nationell e-plattform?
Biblioteket Play startades för att Stockholms stadsbiblioteks program skulle nå utanför det fysiska rummet. Målet är att det ska bli en gemensam plattform för biblioteken i Sverige.
27 jun 2025 • 4 min

Små resurser för att skydda kulturarvet
Underhållet är eftersatt på Ukrainas ledande nationalbibliotek. Behovet av digitalt bevarande är stort, men det stöd som har getts hittills är som droppar i havet.
25 jun 2025 • 5 min

Lag om säkerhet kan försvåra för bibliotek
2024 fanns det 342 integrerade folk- och skolbibliotek i Sverige. Frågan är hur många av dessa som påverkas när den nya lagen om säker skola börjar gälla den 1 juli.
24 jun 2025 • 3 min

Biblioteket öppet när campus stänger till följd av demonstrationer
Campus Blåsenhus på Uppsala universitet har flera gånger stängt för allmänheten på grund av att demonstranter tagit sig in. Då har biblioteket behövt påminna om att bibliotek ska vara öppna för alla.
23 jun 2025 • 3 min

Rysk litteratur förbjuds i Ukraina
Nästan 600 böcker i Ukraina har förbjudits för att de anses innehålla rysk propaganda. ”Syftar till att likvidera Ukrainas självständighet.”
19 jun 2025 • 2 min

Subtil underbemanning hotar tryggheten
För många symboliserar bibliotek det goda samhället. Men för att det ska fortsätta vara så måste all bibliotekspersonal arbeta under rimliga villkor, skriver Leodan Rodriguez.
18 jun 2025 • 3 min

En hel dag om bibliotek på Almedalens finaste scen
Biblioteksarenan är politikerveckans plats för samtal om bibliotek och frågor som rör dem. Notera onsdagen den 25 juni på Almedalsbibliotekets barnavdelning.
17 jun 2025 • < 1 min

Föreningen: Stora luckor i AI-kommissionens förslag
Svensk biblioteksförening uppskattar att AI-kommissionen ser bibliotekens potential när Sveriges befolkning ska folkbildas om AI. Men viktiga behov och utmaningar nämns inte ens i förslaget, skriver föreningen i sitt remissyttrande.
16 jun 2025 • 2 min

Bokprat ger hopp och känsla av normalitet
Ukrainska författare åker med böcker till bibliotek på krigshärjade och tidigare ockuperade platser. Biblioteksbladet var med på en resa i Tjernihiv-regionen.
16 jun 2025 • 11 min

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min
0 kommentarer