Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
26 mar 2025 • 4 min
AI-assistenter levererar ofta felaktigheter och förvrängt innehåll när de sammanfattar journalistiska texter. Det visar en undersökning från BBC. Svenska medieföretag betonar vikten av att en journalist alltid måste granska innehållet.
I en rapport från brittiska BBC poängteras att det finns många möjligheter med AI-verktyg, som kommer att vara till gagn för både användare och journalister. Men verktygen måste bli bättre och de måste användas på ett ansvarsfullt sätt, understryker BBC.
Undersökningen har gjorts genom att BBC tittat närmare på fyra vanliga AI-assistenter: OpenAI:s ChatGPT, Microsofts Copilot, Googletjänsten Gemini och Perplexity.
AI-verktygen gavs tillgång till BBC:s sajt och fick sedan frågor om nyheterna och promptar, order, om att använda BBC News-artiklar som källor så långt det var möjligt.
AI-svaren granskades sedan av BBC:s journalister, experter inom olika ämnen och utifrån olika kriterier. Det handlade bland annat om noggrannhet, opartiskhet och hur väl svaren återgav BBC:s innehåll.
Många av de svar som producerades av AI-assistenterna visade sig vara helt felaktiga. 51 procent av alla AI-svar på frågor om nyheterna ansågs innehålla betydande frågetecken. 19 procent av svaren som citerade BBC innehöll faktafel och 13 procent av citaten från BBC-artiklar var antingen ändrade från originalkällan eller inte närvarande i artikeln som citerades.
För att AI-verktygen ska bli bättre och mer pålitliga, och för att de ska gå att använda i nyhetsarbetet i större skala, listar BBC tre viktiga steg i den utvecklingen.
De vill att AI-företagen lyssnar på BBC och deras krav.
De vill också att AI-företagen arbetar konstruktivt, tillsammans med BBC, och att företagen specificerar hur de ska komma tillrätta med de problem som pekas ut. Tillsammans måste de komma överens om hur pålitligheten och noggrannheten ska säkerställas på lång sikt.
BBC efterlyser också ett regelverk för att skapa förutsättningar för ett sunt informationsflöde, inte minst för att BBC och andra public service-bolag ska kunna behålla sin höga status och sin trovärdighet.
BBC menar att det är viktigt med återkommande utvärderingar, helst gjorda av något forskningsinstitut eller någon form av tillsynsorgan. Detta för att kunna göra en oberoende granskning av nyhetsinnehåll på AI-plattformar, bland annat AI-assistenter.
Hur säkerställer svenska nyhetsredaktioner att AI-genererat material håller bod kvalitet? Biblioteksbladet ställde frågan till några landets större mediehus och redaktioner och bad om skriftliga svar.

Martin Schori, AI- och innovationschef på Aftonbladet, ser BBC-rapporten som en påminnelse om att det är viktigt att använda tekniken på rätt sätt.
”ChatGPT och liknande tjänster är språkmodeller, inte sökmotorer. De är ofta opålitliga och ganska dåliga på att generera ny information/journalistik. Vi använder de här chatbotarna som assistenter/resurser, inte som verktyg.”
Han framhåller att Aftonbladet lägger mycket tid och resurser på att en chatbot som till exempel Valkompisen inte ska hitta på eller feltolka, och den får bara dra svar ur tidningens egna databaser. I andra fall, som när tidningen publicerar AI-genererade nyhetssammanfattningar, är det alltid en redaktör som faktagranskar materialet.
”I slutändan är det så klart vårt ansvar att allt vi publicerar ska vara korrekt. Blir det fel är skulden vår, inte ’AI:s’. Precis som med all typ av innehåll vi har, oavsett hur det är framtaget.”
När AI-modeller används som arbetsverktyg är redaktionen särskilt vaksam på risker för faktafel, skevhet eller bias.

Johan Silfversten Bergman, redaktionell utvecklingschef på Svenska Dagbladet, skriver att tidningens journalister har tillgång till flera olika arbetsverktyg som bygger helt på eller innehåller AI-teknik.
”Allt material som genereras av generativ AI ska kontrolleras och behandlas av en journalist innan det ingår i det vi publicerar. I vår AI-policy framhåller vi detta särskilt och skriver: ’När AI-modeller används som arbetsverktyg är redaktionen särskilt vaksam på risker för faktafel, skevhet eller bias.'”
Linda Häggström, redaktionell utvecklingschef på Bonnier News Local och Gota Media , som tillsammans ger ut närmare 60 lokaltidningar, uppger att journalisterna inom företagssfären använder ett AI-verktyg som Bonnier själv har byggt för att sammanfatta egna artiklar. Hon framhåller att den användningen skiljer sig från de helt AI-genererade artiklar som BBC:s test utgick från.

”Vi på Bonnier News Local och Gota Media använder främst det verktyg Bonnier har byggt själva och då för att sammanfatta artiklar vi skrivit själva. Reportern har bra koll på grundmaterialet och kan därför snabbt se om den korta sammanfattningen innehåller fel. Det är väldigt ovanligt – jag har aldrig hört talas om att det blivit fel.”
Många kvinnor vittnar om att Booktok-genren Dark Academia ger utrymme för styrka, värdighet och agens. Det handlar inte om eskapism, utan om att återta ett inre språk som ofta saknas i vardagen, skriver Vexa Nightbloom.
16 feb 2026 • < 1 min
Bibliotekarie beskrivs som ett framtidsyrke – men det finns inga jobb. Det skriver Leodan Rodrigues, som menar att friserade glädjesiffror sprids – inte minst från fackförbundet DIK.
13 feb 2026 • 2 min
Unn Edberg blir ny chef för Kungliga bibliotekets avdelning för insamling och metadata. Hon lämnar sitt uppdrag som vd för LO Mediehus och har tidigare varit vd för Vi Media.
12 feb 2026 • 2 min
Svensk biblioteksförening har träffat representanter för regeringen för att diskutera talbokstjänsten Legimus. Nu kräver man förändring och att det genomförs en oberoende utvärdering.
11 feb 2026 • 2 min
Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.
10 feb 2026 • 5 min
Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.
9 feb 2026 • < 1 min
Svensk biblioteksförening kraftsamlar mot utsatthet och diskriminering på bibliotek. Det är följden av en motion som röstades igenom vid årsmötet förra våren.
6 feb 2026 • 2 min
Enligt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material ska myndigheter och vissa utgivare leverera elektroniskt material till KB. Hur gör man och vad ska man tänka på?
4 feb 2026 • 3 min
Biblioteksbladet.se var länge en av alla digitala publikationer som inte levererade sitt material till KB enligt lagen om e-plikt. Bristen är sedan några veckor åtgärdad.
3 feb 2026 • 2 min
Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet.
2 feb 2026 • 7 min
Det är när vi står för våra ord som samtalet kan byggas vidare och tillit växa fram. "Anonymitet gör detta svårare och riskerar i längden att sänka den professionella nivån i diskussionerna", skriver Magdalena Ivarsson.
30 jan 2026 • 2 min
Kriget i Sudan slår inte bara sönder liv och hem, utan också kultur, kunskap och framtidstro. Agnes Kotka bestämde sig för att ta reda på tillståndet för landets bibliotek. Det här är hennes berättelse.
28 jan 2026 • 10 min
0 kommentarer