Den digitala allmänbildningen bland svenskar är låg, visar en undersökning som Svensk biblioteksförening har låtit göra. Vilken roll ska biblioteken spela i att bilda allmänheten? Det diskuterades på ett seminarium på torsdagen.

Sju av tio ser sig som digitala personer, män i högre utsträckning än kvinnor, yngre i högre utsträckning än män. Det visar den undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Svensk biblioteksförening.

Men den visar samtidigt att den digitala bildningen inte är så hög som vi skattar den själva. Och att den varierar stort mellan olika grupper och mellan olika områden. Exempelvis känner många svenskar till vad cookies är och att annonser är den största inkomstkällan för många stora medieplattformar. Däremot är kunskapen avsevärt mycket lägre när det gäller säkerhetsfrågor och ägandefrågor. Endast ett fåtal svarar att de vet vilka ägare som står bakom vanliga tjänster som Swish och Bank-id.

8 av 10 svenskar vet att cookies betyder att webbplatsen kan spåra din besökshistorik och aktivitet på sidan

– Den stora insikten är att vi har ganska dålig koll. Vi tror att vi vet ganska mycket, men det gör vi inte, säger Karin Linder, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Hon deltog i torsdagens samtal om undersökningens resultat tillsammans med Kerstin Olsson, projektledare på Kungliga biblioteket, Brit Stakston, debattör och Mats Elzén från Novus.

Det är också svårt att ha koll, konstaterade Karin Linder, eftersom förändringar sker i snabb takt.

– Vem ansvarar för att vi hela tiden ska vara uppdaterade?

Vilken är då bibliotekens roll att öka den digitala allmänbildningen? Framför allt, konstaterades under torsdagens samtal, är folkbiblioteken som är öppna för alla och fria från företagsintressen utmärkta för just detta.

– Vi ska vara mer aktiva i internettutvecklingen och jag ser ingen bättre arena än biblioteken för det, konstaterade Brit Stakston.

4 av 10 vet att en sekretess-policy betyder att webbplatsen har skapat ett avtal mellan sig och sina användare om hur data kommer att användas

Bibliotekariernas arbete har påverkats och förändrats av digitaliseringen. Enligt Kerstin Olsson från KB har digitaliseringen förändrat hela yrkesrollen.

Men ska bibliotekarier lägga tid på att hjälpa besökare med bank-id? Dels är det en integritetsfråga så bibliotekarierna får insyn i besökarnas ekonomi och dels är det en fråga om vad de ska lägga sin tid på.

– Många tycker att det är svårt med källkritik och sökkritik på internet och det är där vi måste få in bildningsfrågan. Då måste vi släppa frågor om bank-id, säger Karin Linder.

Om biblioteken ska ta en större roll i den digitala bildningen behövs också bättre it-säkerhet, konstaterade Kerstin Olsson som jobbar med KB:s projekt Digitalt först med användaren i fokus. Hon konstaterar att biblioteken behöver mer stöd från sina it-enheter för att skapa bättre infrastruktur.

– Hur säkra är bibliotekens nät? Hur trygg kan jag vara om jag använder internet på biblioteket? Där skulle man vilja se en samhällsinsats.

50 % svarar att de sämsta med internets utveckling är näthat och hot, svårigheten att veta vilka källor man kan lita på eller desinformation och propaganda.