I takt med att bankkontoren begränsade sina öppettider blev hjälp med digitala bankärenden plötsligt en uppgift för biblioteken. Nu minskar dock hjälpbehovet, enligt senaste rapporten från Internetstiftelsen.

När vi umgås, jobbar, parkerar, lagar mat och till och med när vi är på toaletten använder vi oss av internet. Aldrig förr har så många använt sig av internet dagligen, men oron för riskerna det för med sig har också vuxit. Det framkommer i Internetstiftelsens årliga rapport, Internet och svenskarna, som presenterades på tisdagen.

Pandemin innebar en ”chockdigitalisering” då många äldre blev tvungna att beställa varor på internet, men även hänvisades till att umgås med nära och kära över nätet. I dag använder 94 procent av befolkningen internet, och de allra flesta gör det dagligen.

Rapporten visar inte bara att användningen ökar utan också att hjälpbehovet, exempelvis att installera mobilt bank-id, minskar. 58 procent av pensionärerna kan själva installera mobilt bank-id år 2022, jämfört med 49 procent 2021. Sett till hela befokningen kan 85 procent på egen hand installera mobilt bank-id i år, jämfört med 80 procent förra året.

Över två tredjedelar av befolkningen använder mobilt bank-id dagligen och bland personer födda på 1920-, 30- och 40-talen har den dagliga användningen av mobilt bank-id dubblerats.

Allt fler använder sig också av digitala vårdtjänster och även här minskar hjälpbehovet. Men fortfarande är det bara drygt hälften av pensionärerna som använder dem och bara en tredjedel av 1920- och 30-talisterna.

Samtidigt ökar oron för internetanvändningen. Fyra av fem användare gör något för att skydda sin integritet, exempelvis klickar ur platsinformation eller kamera eller undviker vissa appar och sociala medier. Även oron för nätbedrägerier eller att bli hackad ökar. Otryggheten är större bland kvinnor än män.

Rapporten visar också att hela tio procent av internetanvändarna begränsar sin användning av kostnadsskäl. Det är vanligare bland äldre personer, födda på 1920- och 30-talet, att begränsa användningen av kostnadsskäl.