Minskat hjälpbehov av digitala tjänster

11 okt 2022 • < 1 min

I takt med att bankkontoren begränsade sina öppettider blev hjälp med digitala bankärenden plötsligt en uppgift för biblioteken. Nu minskar dock hjälpbehovet, enligt senaste rapporten från Internetstiftelsen.

När vi umgås, jobbar, parkerar, lagar mat och till och med när vi är på toaletten använder vi oss av internet. Aldrig förr har så många använt sig av internet dagligen, men oron för riskerna det för med sig har också vuxit. Det framkommer i Internetstiftelsens årliga rapport, Internet och svenskarna, som presenterades på tisdagen.

Pandemin innebar en ”chockdigitalisering” då många äldre blev tvungna att beställa varor på internet, men även hänvisades till att umgås med nära och kära över nätet. I dag använder 94 procent av befolkningen internet, och de allra flesta gör det dagligen.

Rapporten visar inte bara att användningen ökar utan också att hjälpbehovet, exempelvis att installera mobilt bank-id, minskar. 58 procent av pensionärerna kan själva installera mobilt bank-id år 2022, jämfört med 49 procent 2021. Sett till hela befokningen kan 85 procent på egen hand installera mobilt bank-id i år, jämfört med 80 procent förra året.

Över två tredjedelar av befolkningen använder mobilt bank-id dagligen och bland personer födda på 1920-, 30- och 40-talen har den dagliga användningen av mobilt bank-id dubblerats.

Allt fler använder sig också av digitala vårdtjänster och även här minskar hjälpbehovet. Men fortfarande är det bara drygt hälften av pensionärerna som använder dem och bara en tredjedel av 1920- och 30-talisterna.

Samtidigt ökar oron för internetanvändningen. Fyra av fem användare gör något för att skydda sin integritet, exempelvis klickar ur platsinformation eller kamera eller undviker vissa appar och sociala medier. Även oron för nätbedrägerier eller att bli hackad ökar. Otryggheten är större bland kvinnor än män.

Rapporten visar också att hela tio procent av internetanvändarna begränsar sin användning av kostnadsskäl. Det är vanligare bland äldre personer, födda på 1920- och 30-talet, att begränsa användningen av kostnadsskäl.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Startar bibliotek för social rättvisa

Organisationen Helamalmö startar sitt andra bibliotek. Ambitionen är samarbeta med universitetsbibliotek runtom i landet. ”När nya rapporter kommer så ska man kunna läsa dem hos oss”, säger verksamhetsledaren Nicolas Lunabba.

28 mar 2023 • 2 min

Debatt

Behövs folkbibliotekens eget museum?

Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.

27 mar 2023 • 3 min

Nyheter

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns

Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.

23 mar 2023 • 2 min

Krönika

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan

Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.

17 mar 2023 • 2 min