Minskat hjälpbehov av digitala tjänster

11 okt 2022 • < 1 min

I takt med att bankkontoren begränsade sina öppettider blev hjälp med digitala bankärenden plötsligt en uppgift för biblioteken. Nu minskar dock hjälpbehovet, enligt senaste rapporten från Internetstiftelsen.

När vi umgås, jobbar, parkerar, lagar mat och till och med när vi är på toaletten använder vi oss av internet. Aldrig förr har så många använt sig av internet dagligen, men oron för riskerna det för med sig har också vuxit. Det framkommer i Internetstiftelsens årliga rapport, Internet och svenskarna, som presenterades på tisdagen.

Pandemin innebar en ”chockdigitalisering” då många äldre blev tvungna att beställa varor på internet, men även hänvisades till att umgås med nära och kära över nätet. I dag använder 94 procent av befolkningen internet, och de allra flesta gör det dagligen.

Rapporten visar inte bara att användningen ökar utan också att hjälpbehovet, exempelvis att installera mobilt bank-id, minskar. 58 procent av pensionärerna kan själva installera mobilt bank-id år 2022, jämfört med 49 procent 2021. Sett till hela befokningen kan 85 procent på egen hand installera mobilt bank-id i år, jämfört med 80 procent förra året.

Över två tredjedelar av befolkningen använder mobilt bank-id dagligen och bland personer födda på 1920-, 30- och 40-talen har den dagliga användningen av mobilt bank-id dubblerats.

Allt fler använder sig också av digitala vårdtjänster och även här minskar hjälpbehovet. Men fortfarande är det bara drygt hälften av pensionärerna som använder dem och bara en tredjedel av 1920- och 30-talisterna.

Samtidigt ökar oron för internetanvändningen. Fyra av fem användare gör något för att skydda sin integritet, exempelvis klickar ur platsinformation eller kamera eller undviker vissa appar och sociala medier. Även oron för nätbedrägerier eller att bli hackad ökar. Otryggheten är större bland kvinnor än män.

Rapporten visar också att hela tio procent av internetanvändarna begränsar sin användning av kostnadsskäl. Det är vanligare bland äldre personer, födda på 1920- och 30-talet, att begränsa användningen av kostnadsskäl.

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min