Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa

23 nov 2021 • 4 min

Sociala medier påverkar såväl vår psykiska hälsa som det demokratiska samhället. Maria Ressa och Whitney Phillips var två av talarna på Internetdagarna.

Maria Ressa, journalist från Filippinerna och årets mottagare av Nobels fredspris, talade på Internetdagarna.

Hade Filippinernas president Duterte blivit vald utan sociala medier? Osäkert, säger Maria Ressa, journalist och årets mottagare av Nobels fredspris. Hon var en av flera talare som diskuterade vilken påverkan sociala medier har på våra liv och samhällen och konstaterade att det kan hota hela demokratiska samhällen. Hon uppmanar även svenskar, trots att vi lever i en förhållandevis robust demokrati, att vara försiktiga.

– Please, glöm inte att hela systemet bygger på känslor. Bli inte självgoda, uppmanar hon.

– Sociala medier har skapat algoritmer som kan manipulera oss i stor skala.

Hon är medgrundare till den filippinska nyhetssajten Rappler och riskerar fängelse för sin journalistik. Hon hävdar att ledare som Trump och Filippinernas Dutertes valframgångar inte hade varit möjliga på samma sätt utan sociala medier.

– Det visade sig att lögner och hat spred sig fortare än fakta och sanning.  Och har vi inte sanningen finns inte förtroende och därmed inte en gemensam verklighet. Och utan det, hur ska vi ta tag i de stora utmaningar vi har?

Genom att på sociala medier många gånger upprepa att journalister är opålitliga, blir det sedan möjligt för en president, som Duterte, att upprepa samma sak.

– Om du vill få ut en lögn, misskreditera en journalist. Under en period fick jag 90 hatmeddelanden per timme.

Drygt hälften av meddelandena skickades med syftet att bryta ner hennes trovärdighet, berättar hon. Övriga var för att bryta ner henne som person.

Maria Ressa, som talar på länk från Boston i USA, har gripits flera gånger av polisen. Hon har dömts och riskerar fortfarande fängelse när hon åker tillbaka. Ändå säger hon att hon har haft tur. Många journalister har dödats i Filippinerna under de senaste åren.

Ändå fortsätter hon att driva nyhetssajten. Hon utmanar även techjättar som Facebook.

– Det är världens största nyhetsförmedlare, men det är inte en nyhetsorganisation som andra. Facebook har algoritmer som använder våra känslor för att vi ska vara kvar på plattformen.

Det behövs lagstiftning, konstaterar hon. För det handlar om pengar. Och när exempelvis Facebook anställde personer som skulle granska innehållet sjönk aktien.

– Jag tror att Facebook är en del av vår framtid. Därför är jag så orolig för de val vi gör.

Whitney Phillips är författare, föreläsare och forskare på Syracuse Universitet i New York.

Whitney Phillips, författare och forskare vid universitetet i Syracuse, talade också om hotet från sociala medier på Internetdagarna, men fokuserade på hur de påverkar oss på ett privat plan och hur det hänger ihop med vårt psykiska välbefinnande. Även hon konstaterar att känslor är en viktig del i hur sociala medier fungerar och hon konstaterar att de är uppbyggda för att negativa känslor ska spridas. De negativa känslorna, som ilska och hat, är inte bara en konsekvens av användningen av sociala medier, utan en ingrediens i själva kakan, förklarar hon.

Hon har studerat fenomenet hos sina studenter och kunnat konstatera att ju sämre de mår, desto mer delar de inlägg på sociala medier, många gånger även om de vet att de inte är sanna. Whitney Phillips förklarar att när vi blir upprörda av något vi ser på sociala medier reagerar vi med reptilhjärnan.

– Och reptilhjärnan överreagerar på hot och ser hot även om de inte finns. Det kan göra saker värre, för reptilhjärnan tänker inte på framtiden utan bara på det omedelbara hotet. Den är som en frustrerande vän som menar väl men som kan ställa till det.

Whitney Phillips talar om informationsförorening som sprider sig i sociala medier.

– Det hjälper oss att betona den systematiska spridningen av falska påståenden. Det är inte bara en del, utan de finns där hela tiden.

För att lära sig hantera detta tipsar hon om särskilda strategier och ger några konkreta tips. Det första handlar om att vara uppmärksam på hur ens kropp reagerar.

– Börjar du bli andfådd, får hjärtklappning, blir röd i ansiktet eller svettas, då är det ödlehjärnan som reagerar. Och då är det dags att bromsa.

Det kan man göra på olika sätt, beroende på vad som passar en själv bäst. Whitney Phillips tipsar om djupa andetag, sätta sig på yogamattan, ta en promenad med hunden eller för den som är troende, att be.

Vi bör ställa oss tre frågor, förklarar hon:

  1. Vad behöver jag just nu? (Är det att prata med någon eller att gå ut en promenad eller något annat?)
  2. Vad säger min kropp nej tack till?
  3. Vem kan hjälpa mig och vad kan de göra?

Genom att bromsa kan man låta bli att bidra till ytterligare informationsförorening på sociala medier.

Ibland kan man behöva fundera över hur man svarar andra som kanske också agerar med reptilhjärnan.

– Ett tips är att undvika att dra slutsatser när du ser något som skulle kunna vara en anklagelse. Svara och förklara hur du känner i stället för att peka finger mot det du tror att personen säger. Kanske har du missförstått? Det är särskilt lätt på nätet, säger Whitney Phillips.

– Om du gör detta regelbundet kommer relationen till din kropp att förändras.

Och det bidrar till förbättrad psykisk hälsa.

– Det finns studier som visar att vissa grupper får utstå mer hat och hot, exempelvis minoritetsgrupper. Det är väldigt dåligt för deras psykiska och fysiska hälsa.

Det är viktigt att komma ihåg, enligt Whitney Phillips, att det inte räcker att fokusera på ett visst innehåll som är upprörande eller felaktigt på sociala medier. Man bör också komma ihåg att stress och dåliga känslor av det som finns där är en funktion av sociala medier och inte en tillfällig bug.

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min