Sociala medier – hot mot demokratin och psykisk hälsa
23 nov 2021 • 4 min
Sociala medier påverkar såväl vår psykiska hälsa som det demokratiska samhället. Maria Ressa och Whitney Phillips var två av talarna på Internetdagarna.
Hade Filippinernas president Duterte blivit vald utan sociala medier? Osäkert, säger Maria Ressa, journalist och årets mottagare av Nobels fredspris. Hon var en av flera talare som diskuterade vilken påverkan sociala medier har på våra liv och samhällen och konstaterade att det kan hota hela demokratiska samhällen. Hon uppmanar även svenskar, trots att vi lever i en förhållandevis robust demokrati, att vara försiktiga.
– Please, glöm inte att hela systemet bygger på känslor. Bli inte självgoda, uppmanar hon.
– Sociala medier har skapat algoritmer som kan manipulera oss i stor skala.
Hon är medgrundare till den filippinska nyhetssajten Rappler och riskerar fängelse för sin journalistik. Hon hävdar att ledare som Trump och Filippinernas Dutertes valframgångar inte hade varit möjliga på samma sätt utan sociala medier.
– Det visade sig att lögner och hat spred sig fortare än fakta och sanning. Och har vi inte sanningen finns inte förtroende och därmed inte en gemensam verklighet. Och utan det, hur ska vi ta tag i de stora utmaningar vi har?
Genom att på sociala medier många gånger upprepa att journalister är opålitliga, blir det sedan möjligt för en president, som Duterte, att upprepa samma sak.
– Om du vill få ut en lögn, misskreditera en journalist. Under en period fick jag 90 hatmeddelanden per timme.
Drygt hälften av meddelandena skickades med syftet att bryta ner hennes trovärdighet, berättar hon. Övriga var för att bryta ner henne som person.
Maria Ressa, som talar på länk från Boston i USA, har gripits flera gånger av polisen. Hon har dömts och riskerar fortfarande fängelse när hon åker tillbaka. Ändå säger hon att hon har haft tur. Många journalister har dödats i Filippinerna under de senaste åren.
Ändå fortsätter hon att driva nyhetssajten. Hon utmanar även techjättar som Facebook.
– Det är världens största nyhetsförmedlare, men det är inte en nyhetsorganisation som andra. Facebook har algoritmer som använder våra känslor för att vi ska vara kvar på plattformen.
Det behövs lagstiftning, konstaterar hon. För det handlar om pengar. Och när exempelvis Facebook anställde personer som skulle granska innehållet sjönk aktien.
– Jag tror att Facebook är en del av vår framtid. Därför är jag så orolig för de val vi gör.
Whitney Phillips, författare och forskare vid universitetet i Syracuse, talade också om hotet från sociala medier på Internetdagarna, men fokuserade på hur de påverkar oss på ett privat plan och hur det hänger ihop med vårt psykiska välbefinnande. Även hon konstaterar att känslor är en viktig del i hur sociala medier fungerar och hon konstaterar att de är uppbyggda för att negativa känslor ska spridas. De negativa känslorna, som ilska och hat, är inte bara en konsekvens av användningen av sociala medier, utan en ingrediens i själva kakan, förklarar hon.
Hon har studerat fenomenet hos sina studenter och kunnat konstatera att ju sämre de mår, desto mer delar de inlägg på sociala medier, många gånger även om de vet att de inte är sanna. Whitney Phillips förklarar att när vi blir upprörda av något vi ser på sociala medier reagerar vi med reptilhjärnan.
– Och reptilhjärnan överreagerar på hot och ser hot även om de inte finns. Det kan göra saker värre, för reptilhjärnan tänker inte på framtiden utan bara på det omedelbara hotet. Den är som en frustrerande vän som menar väl men som kan ställa till det.
Whitney Phillips talar om informationsförorening som sprider sig i sociala medier.
– Det hjälper oss att betona den systematiska spridningen av falska påståenden. Det är inte bara en del, utan de finns där hela tiden.
För att lära sig hantera detta tipsar hon om särskilda strategier och ger några konkreta tips. Det första handlar om att vara uppmärksam på hur ens kropp reagerar.
– Börjar du bli andfådd, får hjärtklappning, blir röd i ansiktet eller svettas, då är det ödlehjärnan som reagerar. Och då är det dags att bromsa.
Det kan man göra på olika sätt, beroende på vad som passar en själv bäst. Whitney Phillips tipsar om djupa andetag, sätta sig på yogamattan, ta en promenad med hunden eller för den som är troende, att be.
Vi bör ställa oss tre frågor, förklarar hon:
- Vad behöver jag just nu? (Är det att prata med någon eller att gå ut en promenad eller något annat?)
- Vad säger min kropp nej tack till?
- Vem kan hjälpa mig och vad kan de göra?
Genom att bromsa kan man låta bli att bidra till ytterligare informationsförorening på sociala medier.
Ibland kan man behöva fundera över hur man svarar andra som kanske också agerar med reptilhjärnan.
– Ett tips är att undvika att dra slutsatser när du ser något som skulle kunna vara en anklagelse. Svara och förklara hur du känner i stället för att peka finger mot det du tror att personen säger. Kanske har du missförstått? Det är särskilt lätt på nätet, säger Whitney Phillips.
– Om du gör detta regelbundet kommer relationen till din kropp att förändras.
Och det bidrar till förbättrad psykisk hälsa.
– Det finns studier som visar att vissa grupper får utstå mer hat och hot, exempelvis minoritetsgrupper. Det är väldigt dåligt för deras psykiska och fysiska hälsa.
Det är viktigt att komma ihåg, enligt Whitney Phillips, att det inte räcker att fokusera på ett visst innehåll som är upprörande eller felaktigt på sociala medier. Man bör också komma ihåg att stress och dåliga känslor av det som finns där är en funktion av sociala medier och inte en tillfällig bug.
Senaste nytt
Prisad gerillaläsning ska locka till böckerna
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer