Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”

27 nov 2023 • 3 min

Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”

För drygt en månad sedan annonserade Kungliga biblioteket efter en tekniker inom ”it-forensik och audiovisuell teknik” vars uppgift bland annat blir att ”extrahera digital information i varierande format från olika typer av databärare”. Tidigare har KB anlitat en extern konsult som nu har valt att gå ned i arbetstid.

Det finns ingen utbildning där det går att hitta personer som perfekt stämmer in på profilen. Den KB söker är möjligen delvis självlärd.

– Vi behöver en mer stabil lösning, någon som kan finnas i verksamheten varje dag. För gamla maskiner kan stanna rätt lätt. Och vi vill ju inte heller ha produktionsstopp i vår verksamhet, säger Christer Karlsson som är chef för KB:s avdelning för bevarande och digitisering.

Hittills har det kommit in några ansökningar, men tjänsten är ännu inte tillsatt och inom KB pågår det diskussioner om hur sökandet ska fortsätta.

Charlotte Ahlgren, biträdande chef för KB:s avdelning för bevarande och digitisering. Foto: Jens Östman

– Vi har verkligen försökt, men det här är ju inte vanliga kompetenser inom bibliotekssfären och vi har svårt att nå ut i de kanaler vi brukar använda. Man behöver hitta kompetenser i andra branscher, i andra typer av verksamhet, säger Charlotte Ahlgren som är biträdande chef för KB:s avdelning för bevarande och digitisering.

Jobbet nationalbiblioteket lockar med kretsar kring det som är ”digitalt fött”, som Charlotte Ahlgren uttrycker det, och som finns i någon typ av fysisk bärare. Det handlar till exempel om audiovisuella medier, arkiv och spel som behöver migreras till KB:s system för bevarande och lagring.

– Som vi alla vet förändras ju tekniken ganska snabbt, både hårdvaran och mjukvaran. Så att ens kunna avläsa en diskett som är 10, 20, 30 år gammal, det är inte självklart. Och det är därför vi behöver den typen av forensisk kompetens.

Hur bråttom är det att hitta rätt person?

– Det är bråttom. Akut. Processerna som vi pratar om, det här inflödet, det pågår ju hela tiden och det finns också ett retroaktivt arbete att göra.

Akut, säger du?

– Ja, jag vill använda det ordet. Därför att det här åldrandet hos både utrustningen och bärarna, det går ju snabbt.

Vad är det mest akuta?

– Det kan jag inte svara på. Vi behöver processer för att samla in digitalt material för alla de format som vi pratar om, oavsett om det är VHS-kassetter, gamla rullband, hårddiskar eller 3,5-tumsdisketter så måste vi ha möjlighet att tanka ner informationen som finns på dem på ett säkert sätt. Men vilket som det är mest bråttom med, det vet inte vi. Det som är mest akut är nog tyvärr att bygga upp säkra processer och då gäller det alla olika typer av bärare – och vi har ett stort antal som hela tiden blir fler.

Så hur ska ni göra för att hitta rätt person till tjänsten?

– Vi par prövat olika kontaktvägar, vi har kontakt med utbildningar, vi har försökt använda nätverk inom IT och mer personliga vägar, som till exempel Linkedin. Nu behöver vi gå vidare. Det finns inte någon rubrik under vilken man hittar den här typen av sökande, och det är väl också så att om man har den här typen av kompetens så har man redan ett jobb. Så vi behöver nå långt bortom Arbetsförmedlingens sökvägar.

10 kommentarer

  1. Jag tycker ni skall ta kontakt med Hans Crispin (ja, Agne i Agne och Svullo) som har en mer eller mindre komplett överföringsverkstad i sitt hem för utgångna eller utgående lagringsformer, som VHS, BETA m. fl bandlagringar samt digitala in- och utgående överföringar. Han har varit synnerligen tekniskt kunnig / intresserad sedan VHS var det ”nya svarta”.
    MVH
    Mikael Törneman

  2. Det här MITT drömjobb!

    Jag har digitaliserat reklam (filmer, ljud, bilder) i över 25 år, från Betamax, U-matic, VHS, gamla kassettband, 35MM film, DIA-bilder, 5¼-inch/12.7 cm, and 3½-inch/8.89 cm floppy-diskar, ZIP, SyQuest -diskar, alla möjliga CD-rom typer och har genom åren använt alla MacOS system, Windows 3.11 till numera Windows 11 Pro, och Linux (Just nu är Ubuntu min favvis men jag har använt de flesta varianter såsom RedHat och Suse.) Mina tre datorer i hemmakontoret just nu talar MacOs Mojave, Windows 11 PRO, och Sonoma. Mina två servrar är Ubuntu 22.

    Har tre gånger (minst) räddat all data som satt på skadade HDD diskar, en som till och med hade varit med om en brand som smälte andra delar av datorn!

    Har en samling av pappas gamla hålkort hemma, nån dag skall jag kunna läsa dem också. Inte helt lätt att få tag på något som kan läsa IBM’s varumärkesskyddade fyrkantiga hål.

    Ber om ursäkt om det låter som skryt, tonen är att jag fullständigt bubblar av iver att få både knåpa på en lösning på HUR man gör, samtidigt som att jag hjälper till att rädda vad vi kan som annars skulle försvinna. Kort sagt, drömjobbet.

    MvH Åsk

  3. Vilken typ av utrustning arbetar ni med idag för att säkerhetskopiera era äldre medier?
    Vilka medieformat är det?
    VHS-kassetter med film?
    Gamla disketter? Databand? (Både rulle/kassett).

    Jag är en utbildad elteleingengör med många år inom IT-hårdvara och teknik av olika sorter.
    Även rört mig en del inom data-rescue.

    Hör av er om det låter intressant.

    /Rikard Johnels

  4. Jag tror problemet är ännu värre än vad som beskrivs. Kungl.biblioteket behöver både en konsult med erfarenhet av gamla format och egen personal som kan lära sig handskas med formaten. Idag är de personer som kan de gamla formaten i pensionsåldern – jag är en av dem och känner flera andra. Det behöver därför finnas en yngre generation som är intresserad av att lära sig av den äldre. Det finns många udda format, kopieringsskydd och annan specialteknologi som kan kräva mycket kunskaper för att överföra till modern lagring. I takt med att äldre teknologier dör krävs det att vi överför både digitala och analoga media till nyare format. Det är omöjligt att driva gamla lagringsmetoder i en modern värld och man måste därför rädda innehållet snarare än medierna.

  5. Hur söker jag? Då jag misstänker att jag är rätt person med rätt bakrund och har de bästa kontakterna.

    Vänligen,
    /Jan – datorer sedan 1977, Internet sedan 1985

  6. Det låter ju som att ni har för få datanördar som jobbar på KB som kan ledsaga rekryteringen rätt.

    Det finns fullt med folk med kompetenser inom dessa områden som gör detta som en hobby, oavsett om det handlar om att bevara innehållet på gamla disketter, hårddiskar, magnetband, hålremsor eller datakassettband. De kalibrerar med glädje en gammal bandstation som en avkopplande fritidsaktivitet. De utvecklar särskild hårdvara för att kunna avspegla den exakta magnetiseringen på en delvis skadad 8-tumsdiskett innan något försök till avkodning görs.

    Man hittar inte dem kanske inte i drivor på LinkedIn, men väl på demoparties, IRC, universitetens datorföreningar som Lysator eller Update, eller i GitHub-repositorier där de publicerat sitt senaste verktyg eller projekt. Det finns fullt med uppslag men problemet är väl kanske att man själv måste visa intresse först för att hitta dit.

  7. Det finns en hel subkultur som ägnar sig åt konservering. Retrodatorentusiasterna är ganska många. Problemet i det här fallet är fallet är definitivt inte att kompetensen saknas. Är ni säkra på att ni angriper det här på rätt sätt?

  8. Möjligen självlärd? Ja det finns ingen utbildning i det men i den meningen läser jag att utbildning är nästan allt, inte konstigt att det är så få sökande. Behovet är en riktig nerd som lätt dig på det hårda sättet, någon som vet hur dma funkar i praktiken inte bara läst om det

Senaste nytt

Nyheter

Nytt råd ska rädda kulturarvet

Kungliga biblioteket får tillsammans med en rad andra myndigheter i uppdrag att bilda ett råd för att skydda kulturarvet. ”I en orolig värld blir bibliotekens och arkivens betydelse ännu mer central.”

1 mar 2024 • < 1 min

Krönika

Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?

Demokrati, kunskap och att forsknings­resultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

1 mar 2024 • 2 min

Ledare

140 miljoner argument för öppen tillgång

De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar. Det drabbar alla, från allmänheten till forskare, när miljoner som kunde ha gått till forskning i stället blir vinst hos världens största kapitalförvaltare.

28 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min