Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
2 maj 2023 • 2 min
Eblida konstaterar i en ny rapport att marknaden för e-lån av böcker är väldigt liten. Lån av fysiska böcker är tio till hundra gånger vanligare och i vissa fall, som i Frankrike, fyrahundra gånger så vanligt som e-lån. Lösningen är, menar Eblida, att skapa gemensamma biblioteksplattformar som utmanar de stora förlagen.
E-boksmarknaden är fortsatt mycket liten i Europa.
Ton van Vimmeren som är ordförande för den fristående paraplyorganisationen Eblida (The European Bureau of Library, Information and Documentation Associations), undrar i Handbook on comparative e-lending policies in European public libraries, hur den digitala kompetensen ska kunna öka om det sker så få e-bokslån.
Problemet är, menar Eblida, bland annat förlagens relation till biblioteken. Det handlar om att de stora förlagen inte vill sälja e-publikationer till biblioteken. Handboken/rapporten ger därför folkbiblioteken ett antal råd. Bland annat gäller det att marknadsföra läsning i alla dess former, att analysera bokförsäljningskedjan och att så långt det går använda sig av distributionsplattformar som underlättar för enskilda författare och mindre förlag som verkar utanför mainstreamfåran där det mesta styrs av de stora förlagen.
Eblida poängterar vikten av att biblioteken skapar biblioteksplattformar som helt eller till stor del kontrolleras av biblioteken själva. Dessa blir på så sätt attraktiva kanaler för distribution av innehåll. Man understryker även att biblioteken ska trycka på och vara ännu tydligare med att de står för trovärdig och pålitlig information och att de står stadigt i kampen mot fake news.
Björn Orring är tillförordnad generalsekreterare på Svensk biblioteksförening och han konstaterar att det är en ambitiös rapport som tar ett stort grepp. Han flikar också in att Eblida verkar ha fokus på att arbeta med påverkansarbete gentemot EU.
– Det är bra men då måste vi också vara på tårna och vara aktiva i Eblida, för att den svenska rösten ska höras i organisationen. Vårt biblioteksväsende ser annorlunda ut jämfört med många andra länder. Vi har ett mycket starkare bibliotekssystem än många andra har. I många länder finns det inga förutsättningar för folkbibliotekarierna att erbjuda e-medier, säger Björn Orring.
Han tycker att det är bra att Eblida lyfter integritetsfrågan. Inte minst för att biblioteken kopplar in tjänster utifrån för att kunna erbjuda e-medier.
– Det här riskerar att läcka användardata och det är vi bekymrade över. Det är bra att de lyfter det, liksom att vi är beroende av att vi kommer överens med förläggarna. För att de inte ska ha allt för stor makt. Eblida påpekar också att ersättningen som går till författare är lägre för e-böcker än för fysiska medier. Det är bra, understryker Björn Orring.
Mer kritiska är han och Svensk biblioteksförening däremot till att Eblida ”verkar förorda ett enhetligt system för hela EU”.
– Hur det skulle fungera på ett sätt som inte skulle drabba svenska folkbibliotek, det är svårt att se. Risken är att de förlorar kontrollen över hur de vill hantera e-boksfrågan, säger Björn Orring.
Att Eblida ser digital läsning som en del av medie- och informationskunnigheten, det tycker Björn Orring är lite för snävt. Medie- och informationskunnighet är mer än så, menar han.
– De verkar se det som att e-boksläsning är en annan typ av läsning än vanlig läsning, att det handlar om olika grupper. Men man ska inte dra sådana slutsatser som att yngre skulle efterfråga e-böcker i större utsträckning. Så behöver det inte alls vara och det ser vi i Sverige. Fysiska böcker är jätteviktiga även för unga läsare, förklarar Björn Orring.
Han påpekar också, apropå rapportens önskan om gemensamma biblioteksplattformar, att det viktiga för biblioteken bör vara att man själva kan styra innehållet i sina tjänster, att man inte bara köper in en tjänst som på förhand bestämmer vad låntagarna ska erbjudas.
– Bibliotekets uppgift är att jobba med urval och att kunna komma med rekommendationer till läsarna. Att ha den typen av utbyte mellan låntagare och bibliotekarie, det är väldigt viktigt. Men hur det ska lösas rent tekniskt, det kan jag inte svara på, säger Björn Orring.
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
0 kommentarer