E-boksfrågan: summering och kommentar

16 maj 2012 • 4 min

Detta har hänt: De samtal kring e-boksutlånen som Svensk Biblioteksförening och Svenska Förläggareföreningen har fört sedan februari i år strandade...

Detta har hänt: De samtal kring e-boksutlånen som Svensk Biblioteksförening och Svenska Förläggareföreningen har fört sedan februari i år strandade i början av maj. Representanterna från bibliotek och förlag kunde inte enas om en gemensam lösning för e-boksklånen.

Förläggarna har hela tiden förespråkat den så kallade Overdrive/Biblioteksmodellen dvs en modell där biblioteket får köpa en licens för varje e-bok och att den sedan kan lånas ut i ett exemplar åt gången, som en fysisk bok. Förhandlingsgruppen från Svensk Biblioteksförening har å sin sida tidigt deklarerat att den här licensmodellen inte är någon bra lösning.

– Förläggarnas förhandlingsgrupp menar att man har lyssnat på oss, att man har förstått våra invändningar men att man ändå tänker införa licensmodellen. Och därmed fanns det ingen förhandling längre, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare Svensk Biblioteksförening.

De tankar som Svensk Biblioteksförening å sin sida har laborerat med är en abonnemangsmodell där en stor del av e-bokstitlarna – utom de allra nyaste – ingår i ett paket som biblioteken betalar ett fast årspris för och där hänsyn tas till hur många invånare en kommun har. En modell som skulle säkra ett brett urval titlar hos biblioteken.

Men det är ett tåg som förlagen inte vill hoppa på eftersom man menar att man inte kan överblicka konsekvenserna av en sådan modell. Svenska Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder har i flera kommentarer till de strandade förhandlingarna (t ex i Svensk Bokhandel och i Sveriges Radios Kulturnytt) sagt att modellen känns osäker och otrygg, att marknaden för e-böcker är för liten för att binda upp sig i långtgående avtal och att den kommersiella marknaden måste värnas. Det här har man i förläggarsidans förhandlingsgrupp varit enig om och uppenbarligen känner man också stöd från författarna.

Det stämmer att marknaden för e-böcker är liten och den marknaden utgörs för närvarande av just biblioteken. Men den marknaden är man alltså inte intresserad av.

Och det är väl någonstans i det här sammanhanget som man kan tycka att bibliotekens representanter borde ha lämnat förhandlingsbordet för länge sedan. I kraft av att man faktiskt är den marknad som just nu finns för e-böcker: biblioteken köper dem, marknadsför dem, utbildar sina besökare i tekniken att använda dem, användare som på sikt kan bli den kommersiella marknad förlagen drömmer om.

Om inte förr så borde man ha tackat för kaffet när Bonniers under förhandlingens gång deklarerade att nu inför också de en karens på e-böcker. Om inte förr så när biblioteken – också det under pågående samtal med förläggarna – utmålas som pirater och gratisätare.

Biblioteken är en marknad men ska stå med mössan i hand för att få vara det, för att man vill vara det. Det är ingen förhandling. Det är snudd på förnedring.

 Vad hände sedan: En intressant artikel i DN (den 7 maj 2012) om vertikal integration, dvs där ett och samma företag äger både produktions-, distributions- och återförsäljarled, väcker också frågan om hur pass enig man är på förläggarsidan kring de strandade förhandlingarna. Artikeln ”Bonniers kväver nytänkande” handlar om Bonniers mediemonopol mot bakgrund av förlagets köp av Pocketshop. Den är skriven av Pelle Andersson, vd och förläggare på Ordfront förlag som tillika ingick i den grupp av förläggare som diskuterade e-boksfrågan med bibliotekens representanter.

Bara ett par dagar efter den strandade förhandlingen går han till angrepp mot kamraterna på sin sida av bordet, Bonniers och KF-media, och summerar klarsynt läget:

”E-boken sätter Bonniers och KF på pottan – det finns andra företag som är oerhört mycket bättre på att tillhandahålla digitala tjänster och produkter. Därför har utvecklingen på e-bokssidan i Sverige varit extremt trög, och de försök som KF och Bonniers gjort får betraktas som misslyckanden. De blockerar också genom e-boksdistributören Elib den spirande e-boksmarknaden och ser till att inget händer – därför har vi på Ordfront hittills valt att avstå från distribution via Elib. Detta har i sin tur lett till att vi endast säljer våra e-böcker via Apple, Kobo, Overdrive och vår egen hemsida – vi hoppas snart ro i hamn våra egna avtal med Adlibris och Dito, men har ingen biblioteksdistribution om vi inte väljer Elib.”

Här ger Pelle Andersson faktiskt ett inspel som möjligen också biblioteken kunde ta fasta på: säg upp avtalen med Elib och slut egna avtal med förlag utanför Elib.

En annan möjlighet skulle kunna vara att sluta avtal med författare som äger sina e-boksrättigheter eller att biblioteken vänder sig direkt till författare vars äldre titlar inte är digitaliserade och erbjuder en delfinansiering av digitaliseringen…

Vad händer nu: Ja, så mycket kan man i alla fall säga: det mullrar i biblioteksledet, det gav inte minst Biblioteksdagarna prov på där flera talare på olika sätt berörde det fria ordets status i en digitaliserad värld där kommersiella intressen vill ta kontrollen över det. När informationen är digitaliserad köper man den inte längre, man får på sin höjd hyra den och den som hyr har inte rätt att låna ut utan restriktioner. Alltså helt på tvärs mot det uppdrag som biblioteken har.

Under Biblioteksdagarna bildades därför Facebook-gruppen E-böcker åt folket. Svensk Biblioteksföreningen sätter sitt hopp till politiken och initiativ därifrån för att säkra bibliotekens tillgång till e-böcker. Jag tror inte att föreningen kommer att nöja sig med det.

Politiken har i viss mån redan svarat genom att (återigen) bolla e-boksfrågan (och frågan om Bonniers dominans på bokmarknaden) vidare till Litteraturutredningen (SvD 15 maj 2012).

Just när detta skrivs (16 maj) läser jag en klok krönika av Maria Ehrenberg i Kristianstadsbladet där hon pedagogiskt och resonerande reder ut e-boksfrågan. Hon pekar på att bibliotekens rätt att köpa och sprida information och litteratur, att ge alla möjlighet att få tillgång fritt och gratis är en av demokratins grundpelare och skriver:

”När nu förlagen hindrar oss från att köpa och fritt sprida information är denna grundprincip i fara. Och då är demokratin i fara. Förlagen vill inte sälja, de vill hyra ut. Och de vill inte göra det till biblioteken – såvida det inte är gammalt material som man inte längre ser som guldkossor. Vi är helt enkelt på väg in i ett samhälle där information och litteratur bara är till för vissa. Inte alla /…/ Så e-böcker är ingen ekonomisk fråga. Det är en demokratisk”.

Vad händer i framtiden: Sista ordet är inte sagt i e-bokfrågan.

 

1 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt