Efterlyser samtal om demokrati och yttrandefrihet

Bibliotekschefen Agnes Kotka skrev i Biblioteksbladet om sin resa till Västbanken och östra Jerusalem. Hennes berättelse har fått mycket uppmärksamhet.

Till vardags är Agnes Kotka avdelningschef på Västerås stadsbibliotek. När hon under hösten åkte till Västbanken och östra Jerusalem för att besöka bibliotek, universitet och kulturinstitutioner hade hon många frågor. En fråga löd: Hur är det egentligen att arbeta under ockupation?

Många bibliotek och bibliotekarier har hört av sig efter publiceringen av hennes artikel. De har uttryckt, som Agnes Kotka, säger det, ett skriande behov av att diskutera demokratiska principer och yttrandefrihet, både ur ett nationellt perspektiv och ett internationellt perspektiv.

Hur ser du på din resa och dina möten så här några månader senare?

– Jag ser det som en väldigt viktig resa där jag kunde se exempel på hur ett demokratiskt system, i det här fallet Israel, inte alltid fungerar som en garant för att grundläggande respekt för mänskliga rättigheter följs. Med andra ord, vi ser hur demokratiska stater begår handlingar som tycks oförenliga med demokratiska principer.

Hur kom du i kontakt med de människor som du fick träffa?

– Många människor i Palestina är rädda för att yttra sig. De är bevakade.  Allting är förknippat med risker. Så det gällde att bygga upp ett förtroende. Jag hade också en person som hjälpte mig, och som hade ett stort kontaktnät, där inte minst olika kulturinstitutioner ingick. När jag väl fick förtroendet fick jag det fullt ut. Överallt. Jag blev otroligt väl mottagen och människor var beredda att ta risker för att få berätta sin historia eller sin institutions historia.

Du åkte som privatperson men såg du någon risk att resan och dina möten skulle kunna krocka med din roll som chef på ett folkbibliotek?

– Jag skulle säga att rädsla att ta i obekväma men viktiga frågor är en större risk inom biblioteksväsendet än gränsdragningar i min profession. Sedan undersökte jag ju biblioteksfrågor så förstås kan jag inte helt frikoppla min yrkesidentitet. Att besöket också har en mänsklig sidan är ofrånkomligt och inget man bör bortse ifrån. Men rollerna blir ändå vare sig mer eller mindre upplösta än i Sverige.

Har resan förändrat din syn på bibliotekens roll i samhället?

– Jag skulle inte säga att den har förändrat min syn men den har stärkt min uppfattning om hur viktigt det är att hitta sätt att konkret, i praktiken, arbeta med demokratiska frågor. Vi behöver göra det på djupet, även när det är obekvämt och möter motstånd. Vi i biblioteks-Sverige behöver se oss själva som en del av vår omvärld. Det som sker i världen påverkar också demokratiska processer i Sverige och hur vi förhåller oss till demokrati som begrepp. Det angår oss. Vilka typer av demokratiska principer bör Sverige bibliotek främja? Det är en viktig och avgörande fråga som kräver fortsatta samtal.

Läs hennes artikel: Bibliotek under ockupation: ”Jag trodde att ni hade glömt oss”