På Malmö högskola kopplas teori och praktik ihop i forskningscirkeln Läsfrämjande på bibliotek. Med hjälp av teori och utvärdering vill man utveckla deltagarnas verksamheter.

Bibliotekariers uppgifter har utökats mycket på senare tid. De ska jobba med nyanlända och med skolor. Hur ska de räcka till?”

Lotta Bergman är litteraturforskare på Malmö högskola. Mellan oktober 2015 och juni i år ledde hon, på uppdrag av Kulturrådet via Kultur i Skåne, en forskningscirkel med fjorton bibliotekarier och en bibliotekschef. Cirkeln koncentrerade sig på det läsfrämjande arbetet, någonting som lätt kommer bort bland allt annat som ska skötas på ett bibliotek.

– Det visade sig finnas många upplevelser av dilemman kring det här, och det diskuterade vi ingående. Det var inte bara en rationell process, utan också en emotionell, berättar Lotta Bergman.

Men den vidare reflektionen var inte det enda resultatet.  En forskningscirkel är en form av så kallad ”aktionsforskning”, där samtalen till sist är tänkta att leda fram till aktioner, eller projekt. Syftet är att förändra deltagarnas professionella verksamhet. Den här gången blev det sammanlagt åtta projekt, med rubriker som ”Sommarboken för högstadieelever”, ”Spontana boksamtal” och ”Läsfrämjande för vuxna: Att träffa läsaren i pedagogen”.

En av deltagarna var Lillemor Åkerman, som jobbar på stadsbiblioteket i Varberg. Hon gjorde ett projekt tillsammans med kollegan Lisbeth Fävremark, där nyanlända som ännu inte fått uppehållstillstånd fick mötas för att läsa svensk poesi och på så sätt lära sig lite av språket.

– Vi började väldigt ambitiöst, med välrenommerade poeter: Ekelöf, Tranströmer, Södergran, Bruno K Öijer. Men efter ett tag insåg att vi att även om dessa kan verka enkla är de ändå för svåra. Vi fick därför backa lite, och i stället blev det några barnsånger, Britt G Hallqvist, Evert Taube och Alice Tegnér. Det var dikter utan så mycket undertext, om hav, sol, kärlek, och andra bärande teman som alla kan känna igen sig i.

Till vart och ett av de tre mötena hade de valt ut några dikter som de bildsatt på ett pappersark. Först läste Lillemor och hennes kollega högt, sedan diskuterade de texterna i gruppen. I nästa skede fick de nyanlända själva läsa.

– Vid ett tillfälle var det en kvinna som läste sin egen poesi för oss. Det var roligt att vi fick så mycket tillbaka.

En annan som deltog i forskningscirkeln var Magnus Cadier, barn- och ungdomsbibliotekarie på Simrishamns bibliotek. Han och hans kollega bestämde sig för att testa ett alternativ till de sedvanliga boksamtalen på skolorna och i stället satsa på den populära undervisningsmetoden ”grej of the day”. Den går ut på att man på tio minuter och utifrån tre overheadbilder presenterar ett ämne.

Han berättade om Maria Gripe, Shakespeare och Markurells i Wadköping, men också mycket om sig själv.

– Jag ville ha en personlig ingång, och jag bestämde redan från början att jag skulle berätta om att jag var mobbad i skolan, att jag kände mig annorlunda och utanför. Sedan kopplade jag det till litteratur, till Maria Gripe till exempel, som så tydligt lyfter fram individualiteten och låter en bejaka att man är annorlunda.

Att delta i forskningscirkeln var något av det bästa han har gjort sen han började jobba som bibliotekarie.

– Jag har varit på jättemånga inspirationsdagar och kurser, och visst, det finns alltid någon insikt att ta med sig hem, men mycket glöms också bort eller rinner ut i sanden. Den här gången tog jag med mig allt.

Lillemor Åkerman tycker att det var värdefullt med forskningens fördjupning av samtalen.

– När man jobbar på bibliotek är det viktigt att någon gång emellanåt lyfta sig över det rent praktiska och fundera över vad vi gör. Kanske kan vi också bidra med något till forskningen.

Den 7 juni presenterades forskningscirkeln under ett seminarium på Malmö högskola. För dem som missade det kommer det lagom till bokmässan också en bok där cirkelns deltagare berättar om sina respektive aktioner.