De har undersökt användarnas behov
23 jan 2019 • 3 min
Förslagen var många när biblioteken gav sig ut på jakt efter användarnas behov. Men att släppa taget och lyssna var inte lätt. I dag presenteras slutrapporten i det stora projektet Mer för fler.
– Första gången var det helt vilt och galet. Barnen bara skrek ”Demokrati! Demokrati!”, säger Susann Ek, chef för stadsbiblioteket i Landskrona.
Hon berättar om det råd som stadsbiblioteket införde för att ta reda på vad barnen ville och behövde på biblioteket. Landskrona har deltagit i projektet Mer för fler och testat att arbeta med tjänstedesign, alltså att locka nya besökare genom att undersöka medborgarnas behov.
Under det senaste året har 32 kommuner varit med i Mer för fler vars mål varit att locka fler medborgare till biblioteken och kulturskolorna genom att ta reda på vad användarna vill ha. Mer för fler drivs av Sveriges kommuner och landsting, Svensk biblioteksförening och Kulturskolerådet.
Susann Ek upplever att programmet inte gav henne rätt verktyg för att jobba med barnen.
– När vi frågade dem ville de i princip bara bryta mot alla våra regler. De ville se på film, äta chips och ha en katt. Men när vi pratade närmare visade det sig att vad de egentligen önskar är en trygg miljö med personal de känner. De vill bli sedda, bekräftade och ha goda relationer med oss som arbetar här, säger hon.[fakta id=”19118″]
Den andra målgruppen var vuxna som gått klart Svenska för invandrare. De behövde framför allt jobb och bostad, något som biblioteket inte kunde hjälpa till med. Men de intervjuade personerna ville också prata om religion, politik, föräldraskap och kulturkrockar – vilket ledde till ett samtalskafé på lätt svenska om samhällsfrågor en gång i veckan.
Susann Eks plan är att implementera arbetet med tjänstedesign i hela personalgruppen.
– Det känns bra att i alla fall ha börjat lyssna på besökarna. Personalen har redan gått vidare och gjort fokusgrupper med andra målgrupper. Sedan är det säkert lätt att falla tillbaka och hitta lösningar själva, vi får hjälpas åt att fundera; vem gör vi det här för och är det verkligen det de vill?
Biblioteksbladet har tagit del av knappt hälften av de projektredovisningar som kommit in om Mer för fler. Många är likt Landskrona positiva till metoden och vill fortsätta använda den. En del tyckte att det var svårt att få svar från användarna och i flera redovisningar är det oklart vad respondenterna faktiskt svarade och hur det ledde fram till den lösning som valts. Ett antal kommuner skriver att det var svårt att sluta komma med egna lösningar och i stället lyssna på användarna.
Maria Jacobsson på SKL är en av de ansvariga för Mer för fler-programmet.
– Jag ser en skiftning. Något har hänt med kommunerna under den här resan. Det är flera som skriver att de inte kommer att kunna gå tillbaka och inte ställa frågor till användarna, säger hon
Projektgrupperna har identifierat målgrupper de inte når och majoriteten valde att fokusera på ungdomar. Många började bra och intervjuade personer från den åtrådda målgruppen.
– Det var nytt för många att ställa frågor till användarna, den sortens frågor som inte bara bekräftar det man redan vet eller leder till de svar man vill ha. En del kommuner lyfter att det var svårt att faktiskt lyssna på användarna.
Deltagarna fastnade också lätt i undersökarsteget och fortsatte samla information. Men de flesta har ändå kommit fram med en prototyp som de testat på representanter för målgruppen. Där blev nästa utmaning att kunna ändra sig och göra om efter att användarna kommit med återkoppling. Några har däremot inte hunnit sjösätta sin prototyp inom ramen för programmet.
En bieffekt av Mer för fler är att kulturskolan, biblioteket och fritidsgården i flera kommuner fått syn på varandra.
– De har insett att de kan ha nytta av varandras olika kompetenser, arenor och målgrupper. En del skriver också att de har fått syn på andra kollegor i landet genom nätverksträffarna med andra kommuner.
Enligt Maria Jacobsson har det gått för kort tid för att kunna se om metoden har fungerat och faktiskt lockat nya användare.
Under onsdagen presenterar SKL en slutrapport och håller just nu en sista erfarenhetskonferens.
Senaste nytt
Debatt: Läromedelsförfattarnas analys brister
Begagnatmarknaden bär inte skulden för krisen för svensk kurslitteratur. Läromedelsförlagen måste erbjuda en bra betallösning för e-böcker, skriver Lars Iselid, forskningsbibliotekarie, i ett svar på Per Kornhalls förslag som han kallar för konstgjord andning.
24 jan 2025 • 3 min
Bibliotekspersonal filmades – upplevdes som obehagligt
På två bibliotek i Stockholm senaste veckan har personalen filmats av personer som också har ställt frågor. Båda incidenterna har anmälts och upplevts som obehagliga av personalen. ”Vi ser över våra riktlinjer”, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
23 jan 2025 • 2 min
Unik studenthistoria digitaliserad
Vilka var 1700-talets studenter på V-Dala nation i Uppsala? Det och andra historiska uppgifter om studenterna universitetet finns nu att hitta för alla i digitaliserad form. ”Otroligt fascinerande material.”
23 jan 2025 • 3 min
KB:s insamling av medier fortsatt viktig – även under krig
Kungliga biblioteket begärde 46 extra miljoner för att göra nationalbiblioteket redo i fall av krig. Men det blev inga extrapengar från regeringen och KB måste göra omprioriteringar för att göra nödvändiga förberedelser.
22 jan 2025 • < 1 min
Metoder från skolan dämpade stöket
Biblioteket i Broby hade problem med stökiga ungdomar. Nya grepp och ett nytt bemötande har gjort situationen bättre. "Bara genom att säga välkommen så skapar du någonting."
21 jan 2025 • 6 min
Nya projekt för ung läsning följs för kunskapsinhämtning
Speaker's Corner, läsambassadörer och läsvisare. Åtta biblioteksprojekt har valts ut som särskilt intressanta för att öka ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.
20 jan 2025 • 2 min
Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Los Angeles: Bibliotek hjälper och brinner
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Bibliotekens verksamhet kartlagd för att utnyttjas vid bedrägeri
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Dansk encyklopedi ratar Meta
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
SvD:s ledarsida klipper och klistrar
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
0 kommentarer