Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
23 jan 2019 • 3 min
Förslagen var många när biblioteken gav sig ut på jakt efter användarnas behov. Men att släppa taget och lyssna var inte lätt. I dag presenteras slutrapporten i det stora projektet Mer för fler.

– Första gången var det helt vilt och galet. Barnen bara skrek ”Demokrati! Demokrati!”, säger Susann Ek, chef för stadsbiblioteket i Landskrona.

Hon berättar om det råd som stadsbiblioteket införde för att ta reda på vad barnen ville och behövde på biblioteket. Landskrona har deltagit i projektet Mer för fler och testat att arbeta med tjänstedesign, alltså att locka nya besökare genom att undersöka medborgarnas behov.
Under det senaste året har 32 kommuner varit med i Mer för fler vars mål varit att locka fler medborgare till biblioteken och kulturskolorna genom att ta reda på vad användarna vill ha. Mer för fler drivs av Sveriges kommuner och landsting, Svensk biblioteksförening och Kulturskolerådet.
Susann Ek upplever att programmet inte gav henne rätt verktyg för att jobba med barnen.
– När vi frågade dem ville de i princip bara bryta mot alla våra regler. De ville se på film, äta chips och ha en katt. Men när vi pratade närmare visade det sig att vad de egentligen önskar är en trygg miljö med personal de känner. De vill bli sedda, bekräftade och ha goda relationer med oss som arbetar här, säger hon.[fakta id=”19118″]
Den andra målgruppen var vuxna som gått klart Svenska för invandrare. De behövde framför allt jobb och bostad, något som biblioteket inte kunde hjälpa till med. Men de intervjuade personerna ville också prata om religion, politik, föräldraskap och kulturkrockar – vilket ledde till ett samtalskafé på lätt svenska om samhällsfrågor en gång i veckan.
Susann Eks plan är att implementera arbetet med tjänstedesign i hela personalgruppen.
– Det känns bra att i alla fall ha börjat lyssna på besökarna. Personalen har redan gått vidare och gjort fokusgrupper med andra målgrupper. Sedan är det säkert lätt att falla tillbaka och hitta lösningar själva, vi får hjälpas åt att fundera; vem gör vi det här för och är det verkligen det de vill?
Biblioteksbladet har tagit del av knappt hälften av de projektredovisningar som kommit in om Mer för fler. Många är likt Landskrona positiva till metoden och vill fortsätta använda den. En del tyckte att det var svårt att få svar från användarna och i flera redovisningar är det oklart vad respondenterna faktiskt svarade och hur det ledde fram till den lösning som valts. Ett antal kommuner skriver att det var svårt att sluta komma med egna lösningar och i stället lyssna på användarna.
Maria Jacobsson på SKL är en av de ansvariga för Mer för fler-programmet.
– Jag ser en skiftning. Något har hänt med kommunerna under den här resan. Det är flera som skriver att de inte kommer att kunna gå tillbaka och inte ställa frågor till användarna, säger hon

Projektgrupperna har identifierat målgrupper de inte når och majoriteten valde att fokusera på ungdomar. Många började bra och intervjuade personer från den åtrådda målgruppen.
– Det var nytt för många att ställa frågor till användarna, den sortens frågor som inte bara bekräftar det man redan vet eller leder till de svar man vill ha. En del kommuner lyfter att det var svårt att faktiskt lyssna på användarna.
Deltagarna fastnade också lätt i undersökarsteget och fortsatte samla information. Men de flesta har ändå kommit fram med en prototyp som de testat på representanter för målgruppen. Där blev nästa utmaning att kunna ändra sig och göra om efter att användarna kommit med återkoppling. Några har däremot inte hunnit sjösätta sin prototyp inom ramen för programmet.
En bieffekt av Mer för fler är att kulturskolan, biblioteket och fritidsgården i flera kommuner fått syn på varandra.
– De har insett att de kan ha nytta av varandras olika kompetenser, arenor och målgrupper. En del skriver också att de har fått syn på andra kollegor i landet genom nätverksträffarna med andra kommuner.
Enligt Maria Jacobsson har det gått för kort tid för att kunna se om metoden har fungerat och faktiskt lockat nya användare.
Under onsdagen presenterar SKL en slutrapport och håller just nu en sista erfarenhetskonferens.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer