De har undersökt användarnas behov

23 jan 2019 • 3 min

Förslagen var många när biblioteken gav sig ut på jakt efter användarnas behov. Men att släppa taget och lyssna var inte lätt. I dag presenteras slutrapporten i det stora projektet Mer för fler.

Foto: Getty.
Genrebild. Foto: Getty.

– Första gången var det helt vilt och galet. Barnen bara skrek ”Demokrati! Demokrati!”, säger Susann Ek, chef för stadsbiblioteket i Landskrona.

Susann Ek. Foto: Jennie Aquilonius.
Susann Ek. Foto: Jennie Aquilonius.

Hon berättar om det råd som stadsbiblioteket införde för att ta reda på vad barnen ville och behövde på biblioteket. Landskrona har deltagit i projektet Mer för fler och testat att arbeta med tjänstedesign, alltså att locka nya besökare genom att undersöka medborgarnas behov.

Under det senaste året har 32 kommuner varit med i Mer för fler vars mål varit att locka fler medborgare till biblioteken och kulturskolorna genom att ta reda på vad användarna vill ha. Mer för fler drivs av Sveriges kommuner och landsting, Svensk biblioteksförening och Kulturskolerådet.

Susann Ek upplever att programmet inte gav henne rätt verktyg för att jobba med barnen.

– När vi frågade dem ville de i princip bara bryta mot alla våra regler. De ville se på film, äta chips och ha en katt. Men när vi pratade närmare visade det sig att vad de egentligen önskar är en trygg miljö med personal de känner. De vill bli sedda, bekräftade och ha goda relationer med oss som arbetar här, säger hon.[fakta id=”19118″]

Den andra målgruppen var vuxna som gått klart Svenska för invandrare. De behövde framför allt jobb och bostad, något som biblioteket inte kunde hjälpa till med. Men de intervjuade personerna ville också prata om religion, politik, föräldraskap och kulturkrockar – vilket ledde till ett samtalskafé på lätt svenska om samhällsfrågor en gång i veckan.

Susann Eks plan är att implementera arbetet med tjänstedesign i hela personalgruppen.

– Det känns bra att i alla fall ha börjat lyssna på besökarna. Personalen har redan gått vidare och gjort fokusgrupper med andra målgrupper. Sedan är det säkert lätt att falla tillbaka och hitta lösningar själva, vi får hjälpas åt att fundera; vem gör vi det här för och är det verkligen det de vill?

Biblioteksbladet har tagit del av knappt hälften av de projektredovisningar som kommit in om Mer för fler. Många är likt Landskrona positiva till metoden och vill fortsätta använda den. En del tyckte att det var svårt att få svar från användarna och i flera redovisningar är det oklart vad respondenterna faktiskt svarade och hur det ledde fram till den lösning som valts. Ett antal kommuner skriver att det var svårt att sluta komma med egna lösningar och i stället lyssna på användarna.

Maria Jacobsson på SKL är en av de ansvariga för Mer för fler-programmet.

– Jag ser en skiftning. Något har hänt med kommunerna under den här resan. Det är flera som skriver att de inte kommer att kunna gå tillbaka och inte ställa frågor till användarna, säger hon

Maria Jacobsson. Foto: Ellen Kraft.
Maria Jacobsson. Foto: Ellen Kraft.

Projektgrupperna har identifierat målgrupper de inte når och majoriteten valde att fokusera på ungdomar. Många började bra och intervjuade personer från den åtrådda målgruppen.

– Det var nytt för många att ställa frågor till användarna, den sortens frågor som inte bara bekräftar det man redan vet eller leder till de svar man vill ha. En del kommuner lyfter att det var svårt att faktiskt lyssna på användarna.

Deltagarna fastnade också lätt i undersökarsteget och fortsatte samla information. Men de flesta har ändå kommit fram med en prototyp som de testat på representanter för målgruppen. Där blev nästa utmaning att kunna ändra sig och göra om efter att användarna kommit med återkoppling. Några har däremot inte hunnit sjösätta sin prototyp inom ramen för programmet.

En bieffekt av Mer för fler är att kulturskolan, biblioteket och fritidsgården i flera kommuner fått syn på varandra.

– De har insett att de kan ha nytta av varandras olika kompetenser, arenor och målgrupper. En del skriver också att de har fått syn på andra kollegor i landet genom nätverksträffarna med andra kommuner.

Enligt Maria Jacobsson har det gått för kort tid för att kunna se om metoden har fungerat och faktiskt lockat nya användare.

Under onsdagen presenterar SKL en slutrapport och håller just nu en sista erfarenhetskonferens.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Biblioteket som blev en mångkulturell mötesplats

På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."

16 jan 2026 • 4 min

Bokbuss i Aten står parkerad på ett torg med bakdörrarna öppna.
Nyheter

Biblioteksbuss ger plats för drömmar i grekiska flyktingläger

Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.

14 jan 2026 • 6 min

Tre bilder bredvid varandra på Astrid Lindgren, Lars Trägårdh och August Strindberg.
Nyheter

Bred kritik mot förslaget om kulturkanon

De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.

8 jan 2026 • 2 min

Porträttbild på Ulrika Centerwall, doktor i biblioteks- och informationsvetenskap på Bibliotekshögskolan, samt en bakgrundsbild på ett läsande barn för att illustrera artikeln om skolbibliotek.
Nyheter

Hon forskar om lärare i biblioteket

Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.

7 jan 2026 • 2 min