Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
7 feb 2019 • 2 min
Många användare njuter av att kunna lägga upp fötterna på bordet. Men andra behöver mer stöd och det gäller att hålla koll på jämlikhetsfrågorna, säger Lisa Engström som studerat meröppet både i Sverige och Danmark.

Lisa Engström har precis lämnat in sin avhandling vid Institutet för informationsstudier vid Köpenhamns universitet. I avhandlingen Bibliotek utan bibliotekarier – vad gör användarna då? har hon studerat hur meröppet fungerar praktiskt. Hur personalen arbetar med vägledning och hur besökarna själva upplever sin vistelse. Hon har gjort observationer och intervjuer på folkbibliotek i Sverige och Danmark.
Vad har du sett?
– Besökarna klarar sig i stor utsträckning själva i biblioteket under de obemannade öppettiderna. Nästan så att man började undra vad bibliotekarierna behövs till. Men så fort biblioteket blev bemannat bildades det kö, då blev det uppenbart att bibliotekarierna behövs. Många har fortfarande svårt att hitta material själva eller klara reservationer och fjärrlån. En användare tyckte att det var svårt att hitta bilderböcker och hade systematiskt börjat reservera böckerna, då stod de på reservationshyllan även under obemannade tider.
Hur används det obemannade biblioteket?
– Många använder det för att till exempel studera, arbeta, använda datorerna och läsa tidningen. Vissa föredrar att gå dit under obemannade tider eftersom det är färre personer där och därmed lugnare. Besökarna får också ett ökat ägandeskap över rummet och använder det på andra sätt. Vissa sitter på barnavdelningen och studerar, andra flyttar iordning fåtöljer och lampor och lägger upp fötterna på stolar för att sitta riktigt bekvämt.
Hur skiljer sig Sverige och Danmark?
– I Danmark är det tydligare att nedskärningspolitiken styr och många bibliotek har skurit ner på bemannade öppettider. Sverige har i högre grad infört meröppet utöver de bemannade tiderna. Sedan finns det tekniska skillnader som är kopplade till inträdet i biblioteket. I Sverige måste besökarna gå till biblioteket och ansöka om behörighet, som är knuten till lånekortet. I Danmark är behörigheten knuten till det socialförsäkringskort som alla har och du kan ofta anmäla dig på nätet. Det är också vanligt med kameraövervakning på danska bibliotek. Det här gör att fler har tillträde till biblioteken under obemannade öppettider i Danmark.
Hur ser framtiden för meröppet ut i Sverige?
– I Danmark har majoriteten av biblioteken infört meröppet och i Sverige är det alltfler som gör det. Jag tänker att det är viktigt att hålla fast vid tanken, som ändå finns hos många, att meröppet inte ska handla om nedskärningspolitik utan om att göra biblioteket mer tillgängligt. Den grundläggande förutsättningen är att politikerna ser meröppet som en investering som kräver resurser. Det finns risker när det gäller jämlikhet som är viktiga att diskutera. Hur gör vi med människor som har svårare att söka information själva? Hur kompenserar vi dem som hamnar under åldersgränsen för att få behörighet?
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Den 1 juli förra året infördes tillägget i skollagen om bemannade skolbibliotek. Men det ser väldigt olika ut i landets kommuner. Biblioteksbladet har besökt Kungsbacka som anställde sex nya skolbibliotekarier i somras.
5 jan 2026 • 9 min
Hur lever landets skolor upp till det kravet på bemannade bibliotek? Skolinspektionen får regeringens uppdrag att granska det.
19 dec 2025 • < 1 min
Höstens flöde på Biblioteksbladet.se har rymt palestinska bibliotekarier, arkiv för kreativa processer, ryskt informationskrig, svenska platsannonser och mycket annat.
18 dec 2025 • 3 min
Den nya processen för Legimus ifrågasätts. Lång väntan för studenterna och orimliga krav på personalen anser kritikerna – och Svensk biblioteksförening och andra organisationer har begärt möte i Regeringskansliet för att framföra sina synpunkter. MTM svarar att ändringarna är önskade och kommer att ge större rättssäkerhet.
17 dec 2025 • 4 min
Det såg ut som att Julla Májja kört sin sista tur. Men ett tillfälligt bidrag gör att den samiska kulturbussen blir kvar nästa år – sedan är det osäkert.
16 dec 2025 • < 1 min
0 kommentarer