Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
22 feb 2018 • 4 min
Helsingforsbornas åsikter har varit vägledande i utformandet av nya centrumbiblioteket Ode. I slutet av året slår det jättelika biblioteket upp portarna.

På Medborgarplatsen i centrala Helsingfors byggs det för fullt. I slutet av året ska stadens nya bibliotek, Ode, vara klart. 10 000 kvadratmeter yta fördelat på tre våningar.
Något som varit unikt i utformandet av nya biblioteket är att Helsingforsborna hela tiden varit med och tyckt till. Trots att planeringen pågått i många år – idén till ett nytt centrumbibliotek kläcktes för 20 år sedan – har invånarna varit involverade från start.
Till en början frågade kommunen vad de ansåg var deras drömbibliotek. Snart hade över 2000 drömmar samlats in. Några vanligt förekommande önskemål var: Ett mysigt och välkomnande offentligt utrymme, rikligt med evenemang och rum för att göra saker, exempelvis arbeta med laptop, ha gruppmöten, pyssla och att testa på 3D-skrivare.

– Men också traditionella områden för bokälskare finns på listan. Under planeringen har den här funktionen blivit ännu mera central. Efterfrågan för funktionell läskunnighet och läsfrämjande växer när allt mer fejk-nyheter publiceras och hatspråk blir vanligare. Man ser att biblioteken är nyckelspelare i att hjälpa medborgare att lära sig att vara mediekritiska i vardagen, säger Tuula Havisto, kulturdirektör i Helsingfors som varit med och utformat det nya biblioteket.
Drömmarna sammanställdes i en rapport, vilken kom att bli ett viktigt dokument i hela planeringsprocessen, berättar Tuula Havisto.
– Det har varit väldigt viktigt att ha med användarna i processen. Det syntes tydligt när politikerna skulle rösta om det skulle bli ett nytt bibliotek eller inte, 78 var för och bara åtta emot. Politikerna tänkte att projektet var viktigt, men såg också att det var klokt att rösta för projektet eftersom hela Helsingfors var så positivt.
Framtidens biblioteksanvändare har sedan fått fortsätta att tycka till. Nu senast provade de ut olika stolsmodeller och lämnade kommentarer på vilken typ av möbler de ville ha.

Bibliotekets tre våningar ska kännas både moderna och traditionella. På entréplanet finns stora öppna ytor, utställningar, café och biosalong. På andra våningsplanet blir det makerspace och mindre arbetsrum som går att låna. Det översta planet kallas för bokhimmeln och är fyllt med 100 000 böcker.
Man räknar med att det blir 10 000 besökare per dag, totalt 2,5 miljoner per år.
Bara några hundra meter från Ode ligger Library 10 som är nuvarande centrumbibliotek. Här har det testats fram nya arbetsmetoder som senare ska implementeras på det nya biblioteket. I samband med att det öppnar kommer Library 10 att läggas ner.
Kari Lämsä är bibliotekschef på Library 10.
– Vårt motto har varit att användarna ska bestämma hur de vill använda det offentliga utrymmet, och det mottot kommer vi även att ha på Ode. Det handlar om att komma bort från känslan att bibliotekarierna äger biblioteket, säger han.
Inne i det lilla biblioteket är det proppfullt. Här finns knappt några böcker, utrymmet används istället till studieplatser och makerspace. Överallt finns personal vid diskar som kan hjälpa till med allt från 3D-utskrifter till att sy om kläder.
– Användarnas behov har förändrats, de är mer kreativa i dag jämfört med tidigare, säger Kari Lämsä och visar runt i biblioteket där det surrar från symaskiner och pratas lågmält.
– Vi trodde själva att vårt makerspace skulle vara helt digitalt och att användarna ville skapa nya saker med bland annat 3D-skanners. Men det visade sig att de hellre ville reparera och sy om kläder eller göra nya delar till Ikea-möbler.
Intill ingången finns några provisoriska skärmväggar som skapar mindre arbetsrum.
– Vi har sett ett ökat behov av att använda offentliga utrymmen för möten, och därför har vi byggt 20 mindre arbetsrum på nya biblioteket, säger Kari Lämsä.

Även bibliotekspersonalen i Helsingfors kommer att få nya rutiner. Just nu pågår en stor omorganisation. Tanken är att personalen ska ha roterande scheman vilket innebär att de ömsom arbetar på nya biblioteket och ömsom på sin gamla arbetsplats.
Flera har varit oroliga, bland annat för att arbetsmiljön ska bli stressigare när personalen uppmuntras vara mer ute på golvet. Något som egentligen handlar om att förändra attityder, menar Kari Lämsä.
– Personalen behöver vara mer extrovert. De måste kunna presentera biblioteket för nya besökare och hjälpa till vid makerspace. Det handlar inte längre om att svara på korta frågor.
Men den största farhågan har varit att Ode ska ta resurser från andra bibliotek. Totalt kommer 50 personer jobba där, 25 av dem kommer från Library 10 och resten från regionbiblioteken. Planen är att det inte ska tillsättas några fler tjänster.
Vill du se ritning på nya biblioteket? Kolla på sid 22-23 i vår blädder-PDF här.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer