Ökad läslust, bättre läsförmåga och stärkt anknytning. Det blev resultatet av ett läsfrämjande projekt för familjehemsplacerade barn i Östersund.

När familjehemsteamet i Östersunds kommun noterade att familjehemsplacerade barn som grupp hade sämre studieresultat än ändra barn ville de göra något. De kontaktade Östersunds bibliotek.

– Vi nappade direkt, säger Ingela Sjöberg, barn- och ungdomsbibliotekarie på Östersunds bibliotek som varit involverad i projektet.

Hon och kollegorna började göra research och upptäckte att många liknande projekt tidigare haft fokus på barns läsförmåga.

– Vi ville hellre fokusera på mjuka värden och jobba med läslust och relationsskapande, för skolan står redan för läsförmågan.

Snart var de igång. Åtta barn från hela länet i åldrarna 8–12 år deltog. Två bibliotekarier besökte dem i drygt 60 minuter vid fem tillfällen. Varje gång delade de ut en bokpåse med 5–6 böcker, urvalet hade individanpassats utifrån barnens och familjehemmens intressen. Påsarna kunde också innehålla spel, affischer, filmer, ljudböcker och smileygubbar att använda för att beskriva sitt humör för dagen.

Vid hembesöken pratade bibliotekarierna om litteratur och läsning ur ett större perspektiv och även mer detaljerat utifrån varje påses innehåll.

Första påsen var anpassad efter barnets ålder. Andra påsen fokuserade på intressen och litteraturen i tredje påsen syftade till att skapa känslor. En del av projektets fokus var nämligen att jobba biblioterapeutiskt, det vill säga hjälpa barnen att hantera känslor och erfarenheter och bidra till personlig utveckling.

– Vi pratade om vad som hände i böckerna och om känslorna som väcktes. Fjärde påsen innehöll böcker om svårare känslor. Det kunde finnas behov av att prata om döden, saknad, längtan och sorg.

Femte påsen handlade om hopp, glädje och framtidstankar.

– Hembesöken var fantastiska, vi blev så varmt mottagna. Det blev många och långa bilresor över hela länet, men bilresorna var också nödvändiga eftersom de gjorde att vi kunde landa efter besöken, det var många jobbiga historier vi fick höra, säger Ingela Sjöberg och fortsätter:

– Det är fantastiskt när ens jobb kan bli relevant på nya sätt. I ett par av fallen har barnen för första gången kunnat berätta sin historia och vad de varit med om.

Mellan hembesöken ordandes tre inspirationskvällar på biblioteket. De två första träffarna innehöll författarbesök och vid den tredje gavs boktips.

– Vi ville sänka trösklarna till biblioteket. Tanken var att familjerna skulle känna sig hemma i biblioteksrummet.

Projektet pågick i drygt ett år och avslutades i november. Vid första och sista hembesöket gjordes lästest med barnen. Resultatet visar att alla ökat sin läsförmåga. En utvärdering visar även på ökad läslust och att familjerna upplever att relationer stärkts på olika sätt.

– Varje gång vi kom med nya böcker var barnen så stolta. Böckerna fick de behålla så att de kunde skapa ett eget litet bibliotek med 30–35 böcker. De kommer alltid att följa med dem. Vi valde också litteratur som låg lite över deras nivå för att de skulle kunna jobba med dem längre fram.

Det var även lyckat att jobba över förvaltningsgränser, berättar Ingela Sjöberg.

– Men det är viktigt att hela tiden ha en dialog för att förstå varandras uppdrag. Det gör att man får koll på vad man kan förvänta sig av varandra.

Projektet finansierades av pengar från Kulturrådet.

– Utan det stödet hade projektet inte kunna genomföras i den omfattning det gjorde, säger Ingela Sjöberg.

Nu kommer projektet att bli en del av ordinarie verksamhet, om än i mindre skala.