Migration ställer nya krav på folkbiblioteken

För nyanlända blir biblioteken ett första kravlöst möte med det svenska samhället, visar en studie. Migrationsfrågor står också i fokus för flera masteruppsatser i biblioteksvetenskap.

Efter den stora flyktingvågen år 2015 har folkbibliotekens arbete med nyanlända intensifierats på flera håll i landet. Biblioteken ser det också som en viktig uppgift att jobba med frågan, visar studien ”Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända”, som har pågått sedan förra hösten vid Högskolan i Borås. Biblioteken blir för många nyanlända ett kravlöst första möte med det svenska samhället, visar studien.

– På biblioteket uppstår en länk mellan den nyanlända och samhället. Biblioteket är ju en viktig institution och en representant för samhället. Flera bibliotekarier vi har intervjuat har insett att de kanske är de enda svenskarna som de här personerna kommer i kontakt med, säger Ola Pilerot, forskare i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Men detta ställer nya krav på biblioteken och bibliotekspersonalen. I större uträckning än tidigare blir biblioteksverksamheten påverkad av externa aktörer. Det kan röra sig om kommunala flyktingsamordnare och volontärgrupper, men också till exempel banker som ställer krav på att kunderna ska ha tillgång till uppkoppling och datorer för att genomföra vardagsärenden.

– Sammantaget skapar detta ett komplext sammanhang som biblioteket ska verka i, och som är mer förgrenat än tidigare. Här kan det också finnas en osäkerhet kring bibliotekens långsiktiga finansiering. Det har hänt att det pytsas ut pengar kortsiktigt när behovet har varit stort, men även efter det kommer det att finnas ett fortsatt behov av att kunna jobba med de här sakerna.

Även rent materiella förutsättningar kan påverka. I studien pekar forskarna på konkreta saker som var soffor placeras för att inbjuda till lugn eller kommunikation, hur datorer placeras och fibernät dras, eller hur verksamheten förhåller sig till ortens busstrafik.

– På ett bibliotek var stadsbussnätet sådant att nyanlända kom en timme innan biblioteket öppnade varje dag, för det var den enda bussen de kunde ta från flyktingboendet. Då fick man ändra på öppettider. Så det finns ofta en tydlig materiell dimension man behöver se över, säger Ola Pilerot.

I en första delrapport tittade forskarna brett över landet, och i den slutrapport som nu har blivit klar har de gjort en detaljerad analys av biblioteksarbetet för och med nyanlända i Dalarna och Uppsala län.

Ola Pilerot pekar på att biblioteksutbildningarna kan behöva se över sitt utbud för att öka kompetensen och medvetenheten hos blivande bibliotekarier, och att det skulle behöva rekryteras fler till utbildningarna som är flerspråkiga. Samtidigt har han stor tilltro till den nya generation som är på väg ut i branschen

– Redan nu kan vi se att många master- och kandidatuppsatser handlar om de här frågorna, så jag hyser stora förhoppningar om att många har ett engagemang, säger Ola Pilerot.

Ett exempel på det är Emil Erixon som i våras skrev sin masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, om hur biblioteken hanterar lånekort till papperslösa. Genom att skicka ut enkäter till samtliga kommuner har han kartlagt hur det ser ut i landet.

– Intrycket var att ingen var negativ till att låta papperslösa skaffa lånekort. Däremot fanns det en osäkerhet kring hur man kan kräva in böcker, skicka påminnelser, och andra frågor av rent praktisk karaktär. Där man stött på frågan hade man dock hanterat den på ett eller annat sätt, säger han.

I dagsläget saknas det nationella riktlinjer på området, och även om biblioteken gärna vill hitta praktiska lösningar så visar Emil Erixon hur frågan lätt blir ett politiskt slagträ när den hamnar på den kommunala nivån. För Sverigedemokraterna har det en tydlig ideologisk dimension, och partiet vill hindra möjligheten att ge lånekort till papperslösa.

– Det finns alltså en praktisk diskussion och en rent ideologisk diskussion som pågår parallellt, den första på biblioteken, och den senare i politiken. Man kan ana att i kommuner där SD blir starka riskerar papperslösa och andra utan legitimation att få sämre service.