Migration ställer nya krav på folkbiblioteken
24 nov 2017 • 3 min
För nyanlända blir biblioteken ett första kravlöst möte med det svenska samhället, visar en studie. Migrationsfrågor står också i fokus för flera masteruppsatser i biblioteksvetenskap.


Efter den stora flyktingvågen år 2015 har folkbibliotekens arbete med nyanlända intensifierats på flera håll i landet. Biblioteken ser det också som en viktig uppgift att jobba med frågan, visar studien ”Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända”, som har pågått sedan förra hösten vid Högskolan i Borås. Biblioteken blir för många nyanlända ett kravlöst första möte med det svenska samhället, visar studien.
– På biblioteket uppstår en länk mellan den nyanlända och samhället. Biblioteket är ju en viktig institution och en representant för samhället. Flera bibliotekarier vi har intervjuat har insett att de kanske är de enda svenskarna som de här personerna kommer i kontakt med, säger Ola Pilerot, forskare i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.
Men detta ställer nya krav på biblioteken och bibliotekspersonalen. I större uträckning än tidigare blir biblioteksverksamheten påverkad av externa aktörer. Det kan röra sig om kommunala flyktingsamordnare och volontärgrupper, men också till exempel banker som ställer krav på att kunderna ska ha tillgång till uppkoppling och datorer för att genomföra vardagsärenden.
– Sammantaget skapar detta ett komplext sammanhang som biblioteket ska verka i, och som är mer förgrenat än tidigare. Här kan det också finnas en osäkerhet kring bibliotekens långsiktiga finansiering. Det har hänt att det pytsas ut pengar kortsiktigt när behovet har varit stort, men även efter det kommer det att finnas ett fortsatt behov av att kunna jobba med de här sakerna.
Även rent materiella förutsättningar kan påverka. I studien pekar forskarna på konkreta saker som var soffor placeras för att inbjuda till lugn eller kommunikation, hur datorer placeras och fibernät dras, eller hur verksamheten förhåller sig till ortens busstrafik.
– På ett bibliotek var stadsbussnätet sådant att nyanlända kom en timme innan biblioteket öppnade varje dag, för det var den enda bussen de kunde ta från flyktingboendet. Då fick man ändra på öppettider. Så det finns ofta en tydlig materiell dimension man behöver se över, säger Ola Pilerot.
I en första delrapport tittade forskarna brett över landet, och i den slutrapport som nu har blivit klar har de gjort en detaljerad analys av biblioteksarbetet för och med nyanlända i Dalarna och Uppsala län.
Ola Pilerot pekar på att biblioteksutbildningarna kan behöva se över sitt utbud för att öka kompetensen och medvetenheten hos blivande bibliotekarier, och att det skulle behöva rekryteras fler till utbildningarna som är flerspråkiga. Samtidigt har han stor tilltro till den nya generation som är på väg ut i branschen
– Redan nu kan vi se att många master- och kandidatuppsatser handlar om de här frågorna, så jag hyser stora förhoppningar om att många har ett engagemang, säger Ola Pilerot.
Ett exempel på det är Emil Erixon som i våras skrev sin masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, om hur biblioteken hanterar lånekort till papperslösa. Genom att skicka ut enkäter till samtliga kommuner har han kartlagt hur det ser ut i landet.
– Intrycket var att ingen var negativ till att låta papperslösa skaffa lånekort. Däremot fanns det en osäkerhet kring hur man kan kräva in böcker, skicka påminnelser, och andra frågor av rent praktisk karaktär. Där man stött på frågan hade man dock hanterat den på ett eller annat sätt, säger han.
I dagsläget saknas det nationella riktlinjer på området, och även om biblioteken gärna vill hitta praktiska lösningar så visar Emil Erixon hur frågan lätt blir ett politiskt slagträ när den hamnar på den kommunala nivån. För Sverigedemokraterna har det en tydlig ideologisk dimension, och partiet vill hindra möjligheten att ge lånekort till papperslösa.
– Det finns alltså en praktisk diskussion och en rent ideologisk diskussion som pågår parallellt, den första på biblioteken, och den senare i politiken. Man kan ana att i kommuner där SD blir starka riskerar papperslösa och andra utan legitimation att få sämre service.
Senaste nytt

Skrytsam AI för dialog med ungdomar
Uno är lite som Karlsson på taket; skämtsam, skrytsam och allmänt dryg. Personligheten på Tiotrettons nya AI-robot är väl uttänkt, för betona för ungdomarna att allt som kommer från robotar inte är att lita på.
5 jun 2023 • 3 min

Sista året för Stärkta bibliotek – här är hela listan
Enligt kulturminister Parisa Liljestrand har stödet för Stärkta bibliotek varit framgångsrikt. När det nu delas ut för sista gången väntar dock ministern på förslag på nya stödformer.
1 jun 2023 • 2 min

En outsider med uppdrag att förändra på insidan
Pamela Schultz Nybacka hade ett särskilt uppdrag när bibliotekarieutbildningen på Södertörns högskola startades: bredda rekryteringen. Men hittills har de nya studenterna varit svåra att locka.
31 maj 2023 • 7 min

"Vad är egentligen ett bibliotek?" Jag förstår inte frågan
Karin Linder om en frågeställning som ofta hörs i biblioteksvärlden. "Ett fegt sätt att genom låtsat problematiserande styra en framåtsyftande diskussion."
30 maj 2023 • 2 min

Utrensningen av böcker sprider sig – ”Bibliotekarierna de verkliga hjältarna”
Höj rösten och stötta varandra. Det är Nadine Farid Johnsons uppmaning till världens bibliotekarier i tider när utrensningen av böcker pågår på bibliotek och i skolor. Men, som vd för Amerikanska Pen i Washington, varnar hon också för att plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna.
26 maj 2023 • 5 min

Bibliotekschefen i Högsbo: ”Vi är så, så, så ledsna”
Grethe Österberg, bibliotekschef på Högsbo bibliotek, är ångerfull. Hela personalgruppen inser att inlägget om Lena Anderssons böcker var olämpligt. "Det var fel forum."
26 maj 2023 • 2 min

Skarpt och smart eller ett övertramp?
"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?
25 maj 2023 • 4 min

Om förberedelser för en oviss framtid
Hur ska biblioteken stå redo för det framtiden bjuder på i form av såväl kriser som digital utveckling? Det var temat när Biblioteksdagarna 2023 drog i gång på onsdagen.
24 maj 2023 • 2 min

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt
En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.
24 maj 2023 • < 1 min

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne
Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.
22 maj 2023 • 2 min

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret
Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 maj 2023 • 2 min

Har nya bibliotekarier kunskaperna som behövs?
Under arbetet med nya numret av Biblioteksbladet skickades frågor till bibliotek om nyutbildade bibliotekariers kompetens. Svaren tyder på ett glapp mellan det verksamheterna behöver och det de nyutbildade har med sig.
19 maj 2023 • 2 min
0 kommentarer