Gör ny teknik tillgänglig, utveckla e-tjänster och satsa på spelifiering. Det är några synpunkter som användarna har på folkbiblioteken, enligt en ny Novus-undersökning.

Svensk biblioteksförening har tillsammans med Novus gjort en undersökning om bland annat attityder och åsikter om svenska folkbibliotek.

Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ. Den innehåller delvis intervjuer med fokusgrupper i Stockholm och Borlänge, totalt 38 personer i åldrarna 19-59 år. I fokusgrupperna fanns det personer som använder bibliotekens tjänster och icke användare. De fick bland annat svara på vad de ville se på framtidens bibliotek.

Resultatet visar att:

• Ny teknik som exempelvis AR och VR ska göras tillgänglig, e-tjänster bör utvecklas och utbudet och möjligheterna ska kommuniceras till de grupper som i dag inte använder tjänsterna.
• Personalen ska vara kvar. De ses som kunskapsförmedlare och kulturbärare för öppenhet, jämställdhet och mångfald.
• Språkkaféer och volontärverksamhet ska arrangeras för integrationens skull.
• Andra inlärningsmetoder än läsning ska erbjudas och utvecklas. Gör kunskap tillgänglig genom till exempel spel (läs Biblioteksbladet nr 2 2018 om spelifiering), interaktiva grupper och teater.
• I framtiden är biblioteket en fysisk mötesplats med många ytor för olika aktiviteter.
• Bredden ska behållas och att molntjänster bör utvecklas för förvaring och förmedling av innehåll som inte finns fysiskt.

Användarna ville också ha meröppna bibliotek, kurser kring specialistområden och se en samverkan med studieförbund och ungdomsgårdar.

Den kvantitativa delen av undersökningen innehåller webbintervjuer med 1 069 personer i åldrarna 18-79 år från hela Sverige.

Webbintervjuerna visar bland annat att:

• 54 procent besöker ett folkbibliotek minst ett par gånger per år. 28 procent besöker biblioteket minst varje månad. 11 procent uppgav att de aldrig besöker biblioteket.
• 82 procent är positiva till biblioteken.
• Förutom böcker tänker de flesta på tystnad, lugn, tidningar, kunskap och ljudböcker när de hör ordet bibliotek.
• De mest kända digitala tjänsterna är lån av ljud- och e-böcker samt sök i databaser.
• De flesta tar bilen till biblioteket, 35 procent. 33 procent väljer att gå.
• Majoriteten, 61 procent, har 0-3 kilometer till det bibliotek som de vanligen besöker. Var femte har längre än 8 kilometer.
• På frågan ”i vilket format läser du/lyssnar på böcker?” svarar 79 procent fysisk bok, 28 procent ljudbok och 14 procent e-bok.
• 58 procent svarar att lugn och ro passar bäst in i deras syn på bibliotek. På andra plats, 56 procent, hamnar tillgänglighet.
• 74 procent har svarat att de instämmer helt i påstående att biblioteken är en mötesplats dit alla är välkomna.
• 73 procent har svarat att de instämmer helt i påstående att bibliotekens personal och deras kompetens är viktig.
• 72 procent har svarat att de instämmer helt i påstående att biblioteken är viktiga för att främja barns och ungas läsning.