Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
28 feb 2019 • 3 min
Den anonyma entrén leder till verksamheter på flera plan. Byggnaden där Världslitteraturhuset flyttat in ritades inte som bibliotek. Men nu ryms här både verkstäder för exilförfattare och en internationell författarscen.

Stadsdelen Gamlestaden i östra Göteborg växer så det knakar. Allt ska rustas upp och själva torget känns alltjämt som en byggarbetsplats. Här ska pendeltåg knytas ihop med spårvagnstrafik och här ligger också det nyöppnade Världslitteraturhuset, Göteborgs nya mångspråkiga bibliotek med ambitioner att vara något mer än enbart en fortsättning på det nedlagda Gamlestadens stadsdelsbibliotek. Förhoppningarna är bland annat att bli en internationell författarscen och en mötesplats för de exilförfattare som verkar i staden.
− De brukar ha svårt att hitta kollegor, lokaler och samarbetspartners. Oftast ger de ut sina böcker på egna förlag. Vi vill att de ska känna att det här är deras hus, att de kan jobba här, ha möten och boksläpp, säger Kerstin Årre, Världslitteraturhusets projektledare.
Idén att skapa ett världslitteraturhus i Gamlestaden väcktes först av bibliotekarien Ingrid Atlestam, som år 2012 förde fram initiativet i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Tankarna fångades upp av lokala politiker som omvandlade dem till ett konkret förslag.
Att behovet fanns var uppenbart, menar Kerstin Årre.
− Göteborg är en osedvanligt mångspråkig stad, här finns en lång tradition av människor med annan språkbakgrund än den svenska, säger hon.
Dessutom hade Gamlestadens stadsdelsbibliotek börjat bli trångbodda i sina lokaler.
− Gamla biblioteket var både litet och slitet. Det var läge att flytta, säger Kerstin Årre.
Parallellt med att planerna på ett Världslitteraturhus tog fart, lades sista handen vid skisserna på ett framtida Gamlestadens torg. Men när detaljplanerna för området gick igenom var det inte spikat att Världslitteraturhuset skulle ligga just här, i det nybyggda roströda huset med samtidsarkitektoniska vibbar som nu blivit bibliotekets hemvist.
Det märks direkt att det inte är byggt för att rymma ett bibliotek. Entrén är så anonym att det är lätt att undra om man har hamnat rätt.
− Vi har ingen verksamhet i entréplan och trapphuset ligger utanför våra lokaler. Det är så klart inte den bästa lösningen för oss, som vill att pendlare som passerar och byter färdmedel på torget lätt ska kunna hitta in, säger Kerstin Årre.
Som det är nu får biblioteksbesökarna ta trappor eller hiss upp till plan 1. Där ligger den mest traditionella biblioteksavdelningen med tidningar, tidskrifter och litteratur för vuxna. Plan 2 är en mångspråkig barnavdelning. Plan 3 har fokus på mångspråkighet för vuxna – här finns bland annat böcker på nästan alla språk i Göteborg och två verkstäder tänkta till exilförfattarna. På plan 4 ligger en hörsal med 80 sittplatser.
Kerstin Årre ser både för- och nackdelar med att ha lokaler i flera plan. Fördelen är det lugn som kan infinna sig där främst studenter och vuxna vistas, samtidigt som barn får mer utrymme för lek och stoj på ”sina” ytor.
− Vi vill vara ett studievänligt bibliotek, och har många platser att sitta och plugga på och flera grupprum. Det behövs med tanke på att många i de här delarna av stan är trångbodda och kan ha svårt att få studiero hemma, säger Kerstin Årre.
Främsta nackdelen med flera plan är att det kräver mer personal än vad biblioteket har.
− Nu får vissa avdelningar vara obemannade under bestämda tider. Vi testar lite olika lösningar för att se hur de håller, säger Kerstin Årre.
Hon är mäkta stolt över att det efterlängtade Världslitteraturhuset äntligen har öppnat. Men också lite ledsen över att turerna bakom har resulterat i konflikter inom biblioteks-Göteborg. När Världslitteraturhuset fick ta över som mångspråkigt resursbibliotek fick Kortedala stadsdelsbibliotek, som tidigare hade uppdraget, betydligt mindre pengar att röra sig med. De har fått dra ner på personal och öppettider.
− Jag hade så klart önskat att det inte varit nödvändigt, säger Kerstin Årre och fortsätter:
− Samtidigt är jag så glad över det här huset. Jag kan inte säga att det var fel att satsa på Världslitteraturhuset. Det är en verksamhet som behövts länge och har många möjligheter.
[fakta id=”19306″]
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/nya-varldslitteraturhuset-i-goteborg-invigt/
http://biblioteksbladet.test/arrangerar-fest-for-att-stotta-kortedala-bibliotek/
Många kvinnor vittnar om att Booktok-genren Dark Academia ger utrymme för styrka, värdighet och agens. Det handlar inte om eskapism, utan om att återta ett inre språk som ofta saknas i vardagen, skriver Vexa Nightbloom.
16 feb 2026 • < 1 min
Bibliotekarie beskrivs som ett framtidsyrke – men det finns inga jobb. Det skriver Leodan Rodrigues, som menar att friserade glädjesiffror sprids – inte minst från fackförbundet DIK.
13 feb 2026 • 2 min
Unn Edberg blir ny chef för Kungliga bibliotekets avdelning för insamling och metadata. Hon lämnar sitt uppdrag som vd för LO Mediehus och har tidigare varit vd för Vi Media.
12 feb 2026 • 2 min
Svensk biblioteksförening har träffat representanter för regeringen för att diskutera talbokstjänsten Legimus. Nu kräver man förändring och att det genomförs en oberoende utvärdering.
11 feb 2026 • 2 min
Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.
10 feb 2026 • 5 min
Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.
9 feb 2026 • < 1 min
Svensk biblioteksförening kraftsamlar mot utsatthet och diskriminering på bibliotek. Det är följden av en motion som röstades igenom vid årsmötet förra våren.
6 feb 2026 • 2 min
Enligt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material ska myndigheter och vissa utgivare leverera elektroniskt material till KB. Hur gör man och vad ska man tänka på?
4 feb 2026 • 3 min
Biblioteksbladet.se var länge en av alla digitala publikationer som inte levererade sitt material till KB enligt lagen om e-plikt. Bristen är sedan några veckor åtgärdad.
3 feb 2026 • 2 min
Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet.
2 feb 2026 • 7 min
Det är när vi står för våra ord som samtalet kan byggas vidare och tillit växa fram. "Anonymitet gör detta svårare och riskerar i längden att sänka den professionella nivån i diskussionerna", skriver Magdalena Ivarsson.
30 jan 2026 • 2 min
Kriget i Sudan slår inte bara sönder liv och hem, utan också kultur, kunskap och framtidstro. Agnes Kotka bestämde sig för att ta reda på tillståndet för landets bibliotek. Det här är hennes berättelse.
28 jan 2026 • 10 min
0 kommentarer