Nytt bibliotek i fyra plan
28 feb 2019 • 3 min
Den anonyma entrén leder till verksamheter på flera plan. Byggnaden där Världslitteraturhuset flyttat in ritades inte som bibliotek. Men nu ryms här både verkstäder för exilförfattare och en internationell författarscen.


Stadsdelen Gamlestaden i östra Göteborg växer så det knakar. Allt ska rustas upp och själva torget känns alltjämt som en byggarbetsplats. Här ska pendeltåg knytas ihop med spårvagnstrafik och här ligger också det nyöppnade Världslitteraturhuset, Göteborgs nya mångspråkiga bibliotek med ambitioner att vara något mer än enbart en fortsättning på det nedlagda Gamlestadens stadsdelsbibliotek. Förhoppningarna är bland annat att bli en internationell författarscen och en mötesplats för de exilförfattare som verkar i staden.
− De brukar ha svårt att hitta kollegor, lokaler och samarbetspartners. Oftast ger de ut sina böcker på egna förlag. Vi vill att de ska känna att det här är deras hus, att de kan jobba här, ha möten och boksläpp, säger Kerstin Årre, Världslitteraturhusets projektledare.
Idén att skapa ett världslitteraturhus i Gamlestaden väcktes först av bibliotekarien Ingrid Atlestam, som år 2012 förde fram initiativet i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Tankarna fångades upp av lokala politiker som omvandlade dem till ett konkret förslag.
Att behovet fanns var uppenbart, menar Kerstin Årre.
− Göteborg är en osedvanligt mångspråkig stad, här finns en lång tradition av människor med annan språkbakgrund än den svenska, säger hon.
Dessutom hade Gamlestadens stadsdelsbibliotek börjat bli trångbodda i sina lokaler.
− Gamla biblioteket var både litet och slitet. Det var läge att flytta, säger Kerstin Årre.
Parallellt med att planerna på ett Världslitteraturhus tog fart, lades sista handen vid skisserna på ett framtida Gamlestadens torg. Men när detaljplanerna för området gick igenom var det inte spikat att Världslitteraturhuset skulle ligga just här, i det nybyggda roströda huset med samtidsarkitektoniska vibbar som nu blivit bibliotekets hemvist.
Det märks direkt att det inte är byggt för att rymma ett bibliotek. Entrén är så anonym att det är lätt att undra om man har hamnat rätt.
− Vi har ingen verksamhet i entréplan och trapphuset ligger utanför våra lokaler. Det är så klart inte den bästa lösningen för oss, som vill att pendlare som passerar och byter färdmedel på torget lätt ska kunna hitta in, säger Kerstin Årre.
Som det är nu får biblioteksbesökarna ta trappor eller hiss upp till plan 1. Där ligger den mest traditionella biblioteksavdelningen med tidningar, tidskrifter och litteratur för vuxna. Plan 2 är en mångspråkig barnavdelning. Plan 3 har fokus på mångspråkighet för vuxna – här finns bland annat böcker på nästan alla språk i Göteborg och två verkstäder tänkta till exilförfattarna. På plan 4 ligger en hörsal med 80 sittplatser.
Kerstin Årre ser både för- och nackdelar med att ha lokaler i flera plan. Fördelen är det lugn som kan infinna sig där främst studenter och vuxna vistas, samtidigt som barn får mer utrymme för lek och stoj på ”sina” ytor.
− Vi vill vara ett studievänligt bibliotek, och har många platser att sitta och plugga på och flera grupprum. Det behövs med tanke på att många i de här delarna av stan är trångbodda och kan ha svårt att få studiero hemma, säger Kerstin Årre.
Främsta nackdelen med flera plan är att det kräver mer personal än vad biblioteket har.
− Nu får vissa avdelningar vara obemannade under bestämda tider. Vi testar lite olika lösningar för att se hur de håller, säger Kerstin Årre.
Hon är mäkta stolt över att det efterlängtade Världslitteraturhuset äntligen har öppnat. Men också lite ledsen över att turerna bakom har resulterat i konflikter inom biblioteks-Göteborg. När Världslitteraturhuset fick ta över som mångspråkigt resursbibliotek fick Kortedala stadsdelsbibliotek, som tidigare hade uppdraget, betydligt mindre pengar att röra sig med. De har fått dra ner på personal och öppettider.
− Jag hade så klart önskat att det inte varit nödvändigt, säger Kerstin Årre och fortsätter:
− Samtidigt är jag så glad över det här huset. Jag kan inte säga att det var fel att satsa på Världslitteraturhuset. Det är en verksamhet som behövts länge och har många möjligheter.
[fakta id=”19306″]
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/nya-varldslitteraturhuset-i-goteborg-invigt/
http://biblioteksbladet.test/arrangerar-fest-for-att-stotta-kortedala-bibliotek/
Senaste nytt
Efterlyser samtal om framtida Wlic – ”En rejäl utmaning”
Bra att det inte blir något Wlic i Dubai, säger Helene Öberg. Nu efterlyser hon en diskussion om hur villkoren bör se ut för framtida arrangörer. Men det är ingen lätt fråga, då den årliga konferensen utgör en viktig inkomst för Ifla.
4 okt 2023 • 2 min

Wlic i Dubai inställt
Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.
3 okt 2023 • < 1 min

Rektorer kritiska till riktade bidrag för skolbibliotek
Skollagen ska ändras så att kraven på bemannade skolbibliotek blir tydligare, meddelar regeringen. Men rektorerna är skeptiska till ändringen.
3 okt 2023 • 2 min

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag
En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.
3 okt 2023 • 2 min

Poesi som höjer rösten och farväl till autofiktionen
Hur ser tendenserna i skönlitteraturen ut? Biblioteksbladet pratar litterära trender med Sorin Masifi, Ingrid Elam och Lina Wolff.
2 okt 2023 • 11 min

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min

Så kan biblioteken använda digital teknik
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min

Framtid, litteratur och ny teknik i fokus på Bokmässan
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min

Årets främsta läsupplevelser – bland bibliotekarierna
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min

Var tionde folkbibliotekarie utsatt för politiska påtryckningar
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min

AI-frågor till biblioteken
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
0 kommentarer