Personalbrist och urbanisering ger tufft motstånd
14 jun 2018 • 2 min
Biblioteken i de minsta kommunerna brottas ofta med samma slags problem som alla andra – fast med tuffare motstånd. Personalbrist och fortsatt urbanisering är de största utmaningarna.

Det finns små orter där biblioteket blomstrar och andra där beslutsfattarna knappt ser verksamhetens existensberättigande. Vad som räknas som landsbygd varierar också, men här har vi utgått från Sveriges kommuner och landstings definition av landsbygdskommuner*.
En av de största utmaningarna för biblioteken på landsbygden är den fortsatta urbaniseringstrenden. Befolkningen kommer att öka i alla kommuner, men de små kommunerna ökar i mycket mindre utsträckning än de stora. Samtidigt fortsätter andelen barn, unga och äldre att öka medan personer i arbetsför ålder blir färre. Det innebär lägre skatteintäkter vilket påverkar möjligheterna att erbjuda god kommunal service.
– Det är en av de saker som biblioteken kommer att behöva förhålla sig till framöver och står inför redan i dag, säger Maria Jacobsson som är handläggare på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL.
När det är långt mellan tätorterna behöver man också hela tiden förhålla sig till det geografiska avståndet eftersom det kan fördyra verksamheten. Dessutom blir det extra svårt för landsbygdskommuner att rekrytera personal, eftersom de ofta inte kan erbjuda lika många kollegor eller samma arbetstider som större kommuner.
– Förr kunde nyutexaminerade tänka sig att flytta till en annan kommun. Nu kan de få ett jobb där de vill och då kan de små kommunerna få svårare att få sökande med rätt kompetens, säger Maria Jacobsson.
Men det finns också fördelar med att arbeta på ett bibliotek i en liten kommun.
– Man får ofta större inflytande över hur verksamheten ska bedrivas, samarbetar mer med andra verksamheter och behöver vara mer påhittig, fortsätter hon.
Nina Ström som är handläggare för läsfrämjande och bibliotek på Kulturrådet berättar att de små kommunerna är lika aktiva som de större med att söka bidrag. Ansökningarna handlar också om samma saker: ett skriande behov av mer personal, att man vill kunna arbeta med uppsökande verksamhet eller ha en bättre anpassad lokal för samverkan.
– Det senare blir extra viktigt i små kommuner eftersom de behöver samverka med andra aktörer i större utsträckning, säger hon.
På bibliotek i små kommuner märks det också om kommunen tagit emot många nyanlända. Då kan till exempel en åldrande skara besökare plötsligt få sällskap av många fler barnfamiljer, berättar Nina Ström.
– Då handlar ansökningarna om att man vill göra om i själva biblioteksrummet på enkla sätt, till exempel glasa in så att man har en tyst avdelning eller sätta hjul på hyllorna.
* Sveriges kommuner och landsting, SKL, definierar landsbygdskommuner som kommuner med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten och lågt pendlingsmönster (mindre än 30 procent). Där ingår 40 kommuner.
[fakta id=”18134″]
Senaste nytt

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min

Replik: Vi behöver mer samarbete – inte mer polarisering
Anya Feltreuter om reaktionerna på hennes debattartikel om delade tjänster på skolbibliotek: "Sättet diskussionen förs på skapar en polarisering som jag befarar försvårar samarbetet."
28 maj 2025 • 4 min
0 kommentarer