Rapport: Filialnedläggningar kan vara tillfälliga

2 okt 2018 • 2 min

Att antal bemannade serviceställen har minskat behöver inte innebära att allt fler filialbibliotek lagts ned. Det påstår en ny rapport från Sveriges kommuner och landsting och Högskolan i Borås.

Malin Ögland har skrivit rapporten. Foto: Stina Loman.
Malin Ögland har skrivit rapporten. Foto: Stina Loman.

Enligt Kungliga bibliotekets officiella statistik har antalet folkbiblioteksenheter minskat sedan 1990-talet. I rapporten Varför lägger man ner biblioteksfilialer? har Sveriges kommuner och landsting och Högskolan i Borås försökt ta reda på varför antalet filialer minskar.

Studien baseras på nio kommuner som lagt ner filialer någon gång under 2012-2016.

Resultatet visar att det som registrerats som nedläggningar i KB:s statistik – det vill säga antalet bemannade serviceställen – inte alltid varit nedläggningar. Fyra av de nio kommunerna i studien hade andra orsaker till att de rapporterat in en lägre siffra jämfört med året innan.

– Det kan handla om tillfälliga stängningar på grund av att biblioteket renoveras, att kommunen gjort om filialen till meröppet eller att biblioteket måste lämna lokalen, säger Malin Ögland, universitetsadjunkt vid Bibliotekshögskolan i Borås, som skrivit rapporten.

Flera bibliotek påpekade att dålig ekonomi varit orsaken till att deras biblioteksverksamhet förändrats.

Enligt studien har tre kommuner ersatt sin nedlagda filial med någon annan form av biblioteksverksamhet, exempelvis en bokbuss.

Så det stämmer inte att allt fler biblioteksfilialer läggs ner?

– Det är en sådan lite undersökning, så det går inte att säga något om det generellt. Men i de nio kommunerna som jag tittade på så stämmer det inte, säger Malin Ögland.

Hur kommer det sig att ni bara tittade på nio av Sveriges 290 kommuner?

– Det var för att se om det är så att bibliotek läggs ner eller om det är mer komplext, och den här lilla undersökningen visar att det är mer komplex än att säga att det är nedlagt.

I studien kommer du fram till att samverkan med skolan, där bibliotek och skola delar på lokaler, kan vara en bräcklig grund att stå på för ett folkbibliotek. Varför då?  

– I de fallen där man delat har elevantalet ökat och lokalen behövts till skolans verksamhet och då har biblioteket fått flytta ut. Samverkan är viktigt, men vem ska biblioteket samverka med?

Vad hoppas du att rapporten ska leda till?

– Att fler utreder betydelsen av att ha filialbibliotek. Retoriskt innebär färre bibliotek sämre biblioteksverksamhet, men är det så? Vad har det för betydelse för ett samhälle att ha ett fysiskt rum och vad kan lösas digitalt?, säger Malin Ögland.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min

Ledare

Används bibliotekens potential som läsfrämjare?

Det talas mycket om bibliotekens viktiga roll för att främja läsandet i Sverige. Men bibliotekspersonalen ges ingen eller väldigt lite tid för egen läsning. Och allra konstigast är att de inte ens pratar om det själva, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

19 sep 2022 • 2 min