Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
26 mar 2018 • 3 min
Trots att många bibliotekarier på folkbiblioteken känner till fanfiction så är aktiviteterna få. Det visar fanfictionförfattaren och bibliotekarien Kee Lundqvists masteruppsats om genrens framtid på biblioteken.

Fanfiction innebär att någon skriver eller läser en historia utifrån ett redan existerande verk. Berättelserna kan vara långa eller korta och publiceras oftast på nätforum. En del berättelser är helt fristående från originalverket medan andra bygger vidare på händelser i böckerna.
Fenomenet är inte nytt men har under de senaste decennierna och med internets genombrott blivit allt mer välkänt.
I masteruppsatsen ”Fanfiction och folkbibliotek – Föreställningar, förutsättningar och framtiden” har Kee Lundqvist undersökt hur folkbibliotek jobbar med fanfiction, samt tittat på hur bibliotekarier och fanfictionläsare ser på genrens funktion och eventuella plats på biblioteken.
Studien är kvalitativ och bygger på 25 längre intervjuer med bibliotekarier och fanfictionläsare, samt enkäter med 104 bibliotekarier, varav 15 svarade på en längre enkät.

Majoriteten av bibliotekarierna, 89 av 104, kände till begreppet fanfiction, men bara två läste eller skrev själva. De flesta beskrev genren som en sorts utökad läsning, där du dröjer dig kvar i ett originalverk genom att läsa eller skriva fanfiction om det.
– Samtidigt var majoriteten positiv till att jobba mer med fanfiction, även om de inte visste hur de skulle gå tillväga, säger Kee Lundqvist som själv skrivit och läst fanfiction
i många år och tidigare gjort en masteruppsats i kulturantropologi i ämnet.
Av de få aktiviteter som ordnats på bibliotek fokuserade alla på skrivande i olika former. Vanligast var att ha skrivarverkstäder där användarna gjorde egna fortsättningar på exempelvis Harry Potter.
– Att de har ett så ensidigt fokus är synd eftersom det är många som bara läser fanfiction utan att själva skriva eller läser fanfiction om originalberättelser man inte är ett fan av. Det är också vanligt att bibliotekarier tänker sig fanfiction som enbart ett ungdomsfenomen, vilket inte stämmer, även om åldern på författare och skribenter brukar variera beroende på vilken typ av fanfiction-genre det är.
Kee Lundqvist, som själv skrivit allra mest om Starwars och Sherlock och till vardags jobbar som bibliotekarie på Sävjabiblioteket i Uppsala, vill se en attitydförändring. Hon menar att det skulle bli fler fanfiction-aktiviteter på biblioteken om fler bibliotekarier hade bättre kännedom om fenomenet.
– Generellt ser jag gärna att fler har aktiviteter som inte enbart fokuserar på fanfiction som skrivande. Exempelvis kan man ha läsecirklar med genrespecifika teman eller temakvällar och fanfictiontips på bibblan. Men om du ska syssla med skrivande så är till exempel skrivarcirklar bra där användarna får jobba med sina egna texter snarare än färdiga övningar. Det är också många inom fanfiction som har en önskan om att träffa andra som skriver och läser. Här skulle biblioteken kunna bli en bra knutpunkt.
Men är fanfiction något som faller inom ramen för bibliotekens uppdrag? I studien svarade nästan alla bibliotekarier ja, om behovet finns. Hur pass vanligt det är med fanfiction är däremot svårt att svara på eftersom det saknas kvantitativa undersökningar. En intervjuad ungdomsbibliotekarie påpekar dock att många unga gått från att läsa vanliga böcker till fanfiction.
Många bibliotekarier i studien kände även en osäkerhet kring juridiken. Fanfiction är något av en gråzon när det gäller upphovsrätt. Frågan är hur biblioteken som en offentlig institution bör hantera det här. Kan de exempelvis lägga upp länkar till fanfiction-forum på bibliotekets hemsida som tips på vidareläsning?
– Det kan jag inte uttala mig om, men det är något att fundera över och diskutera med kommunjuristen, säger Kee Lundqvist.
En annan sak som skapade osäkerhet var den moraliska aspekten, det är nämligen inte ovanligt att fanfiction innehåller explicita sexscener och mycket mörka teman. Men det är något som varje bibliotek måste ta ställning till, menar Kee Lundqvist.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer