Förbjuden kultur tar över Malmö  

Varulvssex och en åttahundra år gammal minaret. Det är några av inslagen i Förbjuden kultur-veckan i Malmö.

Veckan efter Banned Books Week lyfter Malmö blicken från böckerna. Med drygt femtio programpunkter arrangerar Kulturförvaltningen för tredje gången Förbjuden kulturvecka.

– Det kommer att vara väldigt många olika arrangemang som riktar sig till en bred publik. Under en hel vecka tar kultur som har förbjudits, censurerats eller ifrågasatts plats runt om i staden, säger Jasmina Dizdarević Cordero, enhetschef för dokumentation och yttrandefrihet på Malmö stadsarkiv.

Invigningen hålls på måndag, den 12 oktober, i Gamla kasinot, det kommande nya konstmuseet, och programmet spänner från litteratur och musik till kulturarv, populärkultur och sport.

Ett av de större arrangemangen är Minareten i Jam – ett vittne i ljus. Minareten i en bergsdal i Afghanistan är omkring åttahundra år gammal och ett av världens mest betydelsefulla medeltida monument. Sedan 2002 står den på Unescos lista över världsarv i fara, hotad av bland annat klimatförändringar och återkommande översvämningar.

– När solen går ner projiceras en storskalig 3D-modell av minareten på Stadsbibliotekets fasad. Med ljus och bild berättas historien om ett kulturarv som nu riskerar att gå förlorat, säger Jasmina Dizdarević Cordero.

På Kulturhyllan blir det bland mycket annat ett samtal om hockeykultur och hbtqi med utgångspunkt i serien Heated Rivalry. Medverkar gör Malmö Redhawks vd Patrik Silvergård, tidningen QX chefredaktör Anders Öhman och sportjournalisten Kajsa Kallméus.

Veckans kanske mest udda inslag har titeln Fantastik och fulkultur.

– Det blir en helkväll med föreläsningar, högläsningar och fuldans, om bland annat varulvsex, hemliga svartklubbar och dålig smak generellt.

Idén till Förbjuden kultur-veckan föddes för ungefär fem år sedan av teamet på Dawit Isaak-biblioteket, som är en del av stadsarkivet. Biblioteket projektleder tillsammans med Svenska PEN Banned Books Week Sverige och märkte att besökarna intresserade sig för mer än böcker.

– Vi såg ett behov av och intresse för de andra konstformerna som också har blivit förbjudna, bannlysta eller censurerade. Många var intresserade av allt från film till dans och musik, säger Jasmina Dizdarević Cordero.

Syftet är att väcka frågor om den konstnärliga frihetens gränser i världen, men också i Sverige. Utifrån biblioteksperspektivet gäller problemen på nationell nivå framför allt gällt hbtqi-innehåll och böcker som anses skadliga för barn.

– Dawit Isaak-biblioteket, Svenska PEN och Svensk biblioteksförening har tillsammans lanserat rapporteringsverktyget Otillbörlig påverkan, och analyserar varje år de inrapporterade fallen. Förra året var cirka 70 procent kopplat till hbtqi-innehåll. Årets sammanställning är inte klar, men jag har tittat och det finns tendenser till samma sak där, tyvärr, säger hon.

Exempel från tidigare är krav på att ta bort regnbågsflaggor och vissa böcker, som till exempel Maia Kobabes serieroman Gender Queer. Påtryckningarna kommer från flera håll, berättar Jasmina Dizdarević Cordero.

– Det kan vara besökare, men det kan också vara oroliga föräldrar.

Under de år som Förbjuden kultur-veckan arrangerats ser Jasmina Dizdarević Cordero och hennes kollegor ett växande engagemang från publiken. Människor hör av sig för att diskutera programpunkterna.

– Alltfler intresserar sig för orsakerna till att verk förbjuds och vilka censurmekanismer som finns.