Forskare: Luddig uppdatering av manifest om folkbibliotek

3 aug 2022 • 2 min

Ifla och Unesco har presenterat en uppdatering av sitt folkbiblioteksmanifest. Forskaren Ola Pilerot är positiv – men samtidigt kritisk mot otydlighet och att bibliotek framställs i linje med samhällets ”marknadifiering”.

Målet med uppdateringen har varit att, som det uttrycks i Public Library Manifesto: Ta hänsyn till hur samhället har förändrats sedan dess, exempelvis den teknologiska utvecklingen där inte minst internet spelar en viktig roll och att säkerställa att manifestet även i fortsättningen återspeglar folkbibliotekens verklighet och uppdrag.

Ola Pilerot, Högskolan i Borås. Foto: Ida Danell

Ola Pilerot, professor vid Högskolan i Borås, läser texten som ett slags grundläggande idédokument och poängterar att det är angeläget och viktigt att man betonar betydelsen av folkbiblioteksverksamheten nationellt och internationellt.

– På ett övergripande plan finns det en ton i manifestet som gör sig gällande eller manifesteras i passager där biblioteket framstår som något i linje med ett slags marknadifiering av tillvaron och av samhället. Det talas om the production of knowledge och man har ett fokus på biblioteket som ett informationscenter snarare än som en plats där det finns möjlighet till bildning, säger Ola Pilerot.

Boråsforskaren reagerar också på hur manifestet har, i hans ögon, ett västvärldsperspektiv på biblioteksverksamhet då vikten av att ”alla” ska vara medie- och informationskunniga, understryks. Dessutom, inte minst när det handlar om hållbarhetsmål, är manifestet tämligen luddigt och otydligt, menar Ola Pilerot.

– Jag är allmänt positiv till manifestet men jag läser som den forskare jag är och jag hade nog eftersträvat en tydligare koppling till läsning och den kulturella aspekten av biblioteksverksamhet, förklarar Ola Pilerot.

Han konstaterar att manifestet nog kommer att vara betydelsefullt och viktigt för många, men flikar också in att det antagligen inte kommer att ha särskilt stor betydelse för det stora flertalet bibliotekspersoner på golvet.

– Det kommer att bidra till att sätta sin prägel på sektorn. Svensk biblioteksförening kommer att översätta manifestet och länsbiblioteksföreträdare, chefer, engagerade typer och eldsjälar, de kommer att säga att det här är betydelsefullt. Men mitt intryck är att bibliotekspersonal har fullt upp med jobbet, med vardagen, de hinner inte ta till sig det här eller ens de lokala styrdokumenten!

1 kommentarer

  1. Mycket viktigt aspekt du tar upp, om bildning, tycker jag. Till bildning hör också språkutveckling, där läsning är överlägset för att få ett rikt språk. Personligen tycker jag också att biblioteken borde utveckla sitt utbud av intressanta föredrag, workshops och liknande som ger möjlighet till demokratiska möten, samtal och bildning. Viktoria Reuterskiöld

Senaste nytt

Internationellt

Wlic i Dubai inställt

Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.

3 okt 2023 • < 1 min

Debatt

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag

En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.

3 okt 2023 • 2 min

Nyheter

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan

Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.

29 sep 2023 • 3 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min