I avhandlingen som Ulrika Centerwall snart lägger fram, intervjuar hon framgångsrika skolbibliotekarier. Hon hoppas att berättelserna ska få fler skolor att våga satsa.

Kön till bageriet bredvid ringlar sig corona­säkert lång den här lördags­förmiddagen i Majorna. Inne på Kafé Marmelad är det dock ganska lugnt. Ulrika Centerwall nöjer sig med en kopp te och berättar om sin avhandling som hon började skriva på i oktober 2013.
Då ville hon göra en fältstudie på en skola i Göteborgsområdet. Tanken var att lära känna eleverna och skolbibliotekarierna för att förstå vad och hur de gör. Men hon hittade ingen skola där skolbiblioteket fungerade till­räckligt väl. Istället fick Ulrika leta bland de skolor som fått ta emot utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass.

Hon träffade 28 skolbibliotekarier och fokus i avhandlingen som hon hoppas bli klar med i vår, ligger nu på hur det är att jobba som det.
– De berättar om hur de ser på sin identitet: ”Vem är jag som skolbibliotekarie, hur jobbar jag?” De har fått prata om hur de uppfattar sitt uppdrag och vilka svårigheter de möter.

När Ulrika Centerwall som tjugofemåring var nyutexaminerad från bibliotekshögskolan hamnade hon på Tjörn och hade ansvar för fem olika bibliotek på små skolor. Alla skolor var inte datoriserade ännu och hon hade ingen bil så hon åkte buss mellan ”sina” skolor.
– Så är det för många i dag också, att de traskar runt mellan olika skolor. Jag förstår frustrationen de känner. Jag tänkte ofta på vilket bra jobb jag hade kunnat göra om jag hade fått vara på en skola på halvtid och fått lära känna elever och lärare. Då hade jag kunnat utveckla verksamheten istället för att bara släcka bränder.
De bibliotekarier hon djup­intervjuade från 2015 fram till 2017, har haft helt andra förutsättningar, på skolor med en, två eller till och med tre heltidsanställda skolbibliotekarier och ibland biblioteksassistenter, IT-pedagoger och IKT-pedagoger.

Hon är mån om att poängtera att det handlar om fantastiska bibliotekarier men att de arbetar på skolor och i kommuner som har valt att satsa. Samtidigt flikar hon in att det nog låter naivt, men hon trodde att allt var bra på dessa framgångsrika och prisbelönta skolbibliotek.
– Men de har det också kämpigt, neddragningar drabbar även dem. Vissa jobbar på stora skolor och hade behövt ännu fler kollegor och på grund av social problematik, fler specialpedagoger. De sa att de älskade sina jobb men de mötte en hel del svårigheter.
Ulrika Centerwall betraktar Gustav Fridolins utredning som något att spegla sin egen text i. Hennes avhandling blir ett utsnitt av verkligheten, ett bevis för hur det faktiskt kan fungera.
– Det vore fint om våra resultat kunde lyfta varandra. Men min forskning är en undersökning och inte en politisk text. Dock ger den plats åt skolbibliotekarier som får och vill berätta om sitt viktiga arbete. Det handlar om ett synliggörande och det visar forskningen, att det är det som gör skillnad. När skolbiblioteken synliggörs så kommer det någon som satsar och så händer det saker.
Som Ulrika Centerwall ser det är ett bra skolbibliotek bemannat av välutbildad personal. Skolans ledning ska vara stöttande, kanske finns det en mediabudget och lärarna har uppmuntrats att samarbeta med skolbiblioteket.
– Samarbete är en av forskningens viktigaste punkter. Det är så betydelsefullt för skolbibliotekarierna att ha sina bundsförvanter bland lärarna. Då kan de jobba ihop för att nå eleverna och nå ut i klassrummen. På Bibliotekshögskolan i Borås samarbetar vi med lärarutbildningen, vi är inne i några kurser där vi får tillfälle att berätta om skolbibliotekens verk­samhet. Det gör att lärarna vet mer om hur de ska använda sig av skolbiblioteken.
Så kommer Ulrika Centerwall in på det Fridolins utredning ska försöka råda bot på, bristen på likvärdighet. Den gör bland annat att elever kommer till sina gymnasieskolor med olika erfarenheter av skolbibliotek.
– Det gör att kunskapen när det gäller informationskunnighet kan vara på helt olika nivåer, eleverna har fått så olika förutsättningar att förstå samhället eller att ta sig an digitala medier.

Efter många år som skol- och ungdomsbibliotekarie spår Ulrika, som håller i skolbibliotekskurser på Bibliotekshögskolan, en lysande framtid för de bibliotekarier som är lärare i grunden.
– Rektorerna älskar ju dem, de som kan se både skolan och biblioteket och som kan läroplanen och kursmålen.

Text: Martin Röshammar