Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
18 feb 2021 • 3 min
I avhandlingen som Ulrika Centerwall snart lägger fram, intervjuar hon framgångsrika skolbibliotekarier. Hon hoppas att berättelserna ska få fler skolor att våga satsa.
Ulrika Centerwall
Kön till bageriet bredvid ringlar sig coronasäkert lång den här lördagsförmiddagen i Majorna. Inne på Kafé Marmelad är det dock ganska lugnt. Ulrika Centerwall nöjer sig med en kopp te och berättar om sin avhandling som hon började skriva på i oktober 2013.
Då ville hon göra en fältstudie på en skola i Göteborgsområdet. Tanken var att lära känna eleverna och skolbibliotekarierna för att förstå vad och hur de gör. Men hon hittade ingen skola där skolbiblioteket fungerade tillräckligt väl. Istället fick Ulrika leta bland de skolor som fått ta emot utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass.
Hon träffade 28 skolbibliotekarier och fokus i avhandlingen som hon hoppas bli klar med i vår, ligger nu på hur det är att jobba som det.
– De berättar om hur de ser på sin identitet: ”Vem är jag som skolbibliotekarie, hur jobbar jag?” De har fått prata om hur de uppfattar sitt uppdrag och vilka svårigheter de möter.
När Ulrika Centerwall som tjugofemåring var nyutexaminerad från bibliotekshögskolan hamnade hon på Tjörn och hade ansvar för fem olika bibliotek på små skolor. Alla skolor var inte datoriserade ännu och hon hade ingen bil så hon åkte buss mellan ”sina” skolor.
– Så är det för många i dag också, att de traskar runt mellan olika skolor. Jag förstår frustrationen de känner. Jag tänkte ofta på vilket bra jobb jag hade kunnat göra om jag hade fått vara på en skola på halvtid och fått lära känna elever och lärare. Då hade jag kunnat utveckla verksamheten istället för att bara släcka bränder.
De bibliotekarier hon djupintervjuade från 2015 fram till 2017, har haft helt andra förutsättningar, på skolor med en, två eller till och med tre heltidsanställda skolbibliotekarier och ibland biblioteksassistenter, IT-pedagoger och IKT-pedagoger.
Hon är mån om att poängtera att det handlar om fantastiska bibliotekarier men att de arbetar på skolor och i kommuner som har valt att satsa. Samtidigt flikar hon in att det nog låter naivt, men hon trodde att allt var bra på dessa framgångsrika och prisbelönta skolbibliotek.
– Men de har det också kämpigt, neddragningar drabbar även dem. Vissa jobbar på stora skolor och hade behövt ännu fler kollegor och på grund av social problematik, fler specialpedagoger. De sa att de älskade sina jobb men de mötte en hel del svårigheter.
Ulrika Centerwall betraktar Gustav Fridolins utredning som något att spegla sin egen text i. Hennes avhandling blir ett utsnitt av verkligheten, ett bevis för hur det faktiskt kan fungera.
– Det vore fint om våra resultat kunde lyfta varandra. Men min forskning är en undersökning och inte en politisk text. Dock ger den plats åt skolbibliotekarier som får och vill berätta om sitt viktiga arbete. Det handlar om ett synliggörande och det visar forskningen, att det är det som gör skillnad. När skolbiblioteken synliggörs så kommer det någon som satsar och så händer det saker.
Som Ulrika Centerwall ser det är ett bra skolbibliotek bemannat av välutbildad personal. Skolans ledning ska vara stöttande, kanske finns det en mediabudget och lärarna har uppmuntrats att samarbeta med skolbiblioteket.
– Samarbete är en av forskningens viktigaste punkter. Det är så betydelsefullt för skolbibliotekarierna att ha sina bundsförvanter bland lärarna. Då kan de jobba ihop för att nå eleverna och nå ut i klassrummen. På Bibliotekshögskolan i Borås samarbetar vi med lärarutbildningen, vi är inne i några kurser där vi får tillfälle att berätta om skolbibliotekens verksamhet. Det gör att lärarna vet mer om hur de ska använda sig av skolbiblioteken.
Så kommer Ulrika Centerwall in på det Fridolins utredning ska försöka råda bot på, bristen på likvärdighet. Den gör bland annat att elever kommer till sina gymnasieskolor med olika erfarenheter av skolbibliotek.
– Det gör att kunskapen när det gäller informationskunnighet kan vara på helt olika nivåer, eleverna har fått så olika förutsättningar att förstå samhället eller att ta sig an digitala medier.
Efter många år som skol- och ungdomsbibliotekarie spår Ulrika, som håller i skolbibliotekskurser på Bibliotekshögskolan, en lysande framtid för de bibliotekarier som är lärare i grunden.
– Rektorerna älskar ju dem, de som kan se både skolan och biblioteket och som kan läroplanen och kursmålen.
Text: Martin Röshammar
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
Nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet av tillgänglighetsdirektivet försenas för e-böcker. Branschens aktörer är nöjda över beskedet.
9 jan 2025 • 2 min
EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.
7 jan 2025 • < 1 min
Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”
7 jan 2025 • 5 min
En tillbakablick på året som gått visar att de biblioteksfrågor som dominerade handlade om skolbibliotek, ekonomi, anmälningsplikt och läshjälp för studenter. God jul önskar Biblioteksbladet!
20 dec 2024 • 6 min
Mitt i en turbulent tid står biblioteken starka för utbyte av idéer, berättelser och fakta. Vårt förtroende i samhället ökar – nu gäller det att förvalta det, skriver Miriam Nauri i en julkrönika.
19 dec 2024 • 2 min
På Södertörns högskola har 26 procent av studenterna tillgång till talbokstjänsten Legimus. Bibliotekschefen Lotta Janson är trygg med att behoven bedöms tillräckligt noggrant.
19 dec 2024 • 3 min
Försäljningen av ny kurslitteratur har på kort tid sjunkit kraftigt. En förklaring är missbruk av Legimus, enligt Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall.
18 dec 2024 • 2 min
MTM:s talbokstjänst Legimus kritiseras hårt. Beslutet att införa kryptering av ljudfilerna avfärdas som verkningslöst. I stället borde MTM helt avstå från att publicera titlar som tillgänglighetsanpassats, anser organisationen Läromedelsföretagen.
17 dec 2024 • 5 min
0 kommentarer