Bibliotek kan underlätta för viktiga möten i utbytet mellan studenter och blivande arbetsgivare, visar Sara Ahlryds avhandling från Linnéuniversitetet.

Många studenter ser den akademiska utbildningen och arbetslivet som två olika världar. Det har Sara Ahlryd, forskare i biblioteks- och informationsvetenskap på Linnéuniversitet, ofta noterat under sina år som lärare.
– De upplever också att det finns mycket utmaningar när de passerar gränsen mellan den ena och den andra, säger hon.
I sin doktorsavhandling På gränsen till en ny värld – studenters informationspraktiker på väg mot arbetslivet har hon tittat närmare på problemet. Hon har särskilt undersökt hur studenternas sätt att söka, använda och utbyta information påverkas av så kallade professionsinriktade moment, det vill säga möten med arbetslivet i form av sådant som verksamhetsförlagd utbildning, praktikperioder, gästföreläsningar och studiebesök.

Sara Ahlryd har intervjuat ett åttiotal studenter, ungefär tio av dem enskilt och resterande i grupper om två till sju personer.
– För att få spridning på det valde jag utbildningar med rätt olika kunskapsmässiga grunder.
Slutsatsen? Att dessa professionsinriktade moment kan fungera som just den behövliga bryggan mellan akademin och arbetslivet. De bidrar till att skapa en kontinuerlig övergång under utbildningen.
All form av stöttning under utbildningstiden är värdefull för studenterna, betonar hon. Det rör inte minst bibliotekssfären – även om hennes studie inte specifikt handlar om den.
– Jag tänker särskilt på universitets- och högskolebibliotekens roll för studenters lärande och informationskompetens.

Genom att undervisning i informationssökning nischas mot specifika utbildningar eller yrkespraktiska sammanhang får studenterna möjligheter att utveckla sina informationspraktiker och även att närma sig yrkeslivets särskilda praktik.
– Det kräver såklart ett nära samarbete mellan bibliotek och utbildning. Såväl universitets- och högskolebibliotek, som folkbibliotek erbjuder medier, informationsresurser och aktiviteter som kan bidra till utvecklingen av studenters informationspraktiker.
Även själva biblioteksupplevelsen inbjuder till informationsutbyte genom samtal och diskussion. Biblioteken som rum och plats spelar också stor roll för många studenter som studerar.
– På så vis utgör de en viktig grundpelare för studenters övergång mellan utbildning och arbetsliv, säger Sara Ahryd.

Något annat hon har kunnat se i sin undersökning är att de professionsinriktade momenten hjälper till att forma studenternas yrkes­identitet. I yrkespraktiken får de nämligen sin kunskap legitimerad, genom att professionella uttrycker att den är viktig, att den behövs. Studenterna bekräftas som yrkespersoner.
Mötena med arbetslivet är dock inte endast berikande för den enskilde.
– Studenterna tar med sig kunskap från de professionsinriktade momenten tillbaka till de akademiska praktikerna, som på det sättet förändras. Det uppstår en dialog, konstaterar Sara Ahlryd.
Akademin befinner sig sedan lång tid tillbaka i ett spänningsfält. Å ena sidan ska utbildningen leva upp till kraven på vetenskaplighet. Å andra sidan hörs allt mer krav av ett annat slag, nämligen att studenterna ska göras anställningsbara. Idag har flera akademiska utbildningar anpassats för att underlätta övergången till arbetslivet. Till stor del kommer önskemålen från studenter, arbetsgivare och politiska aktörer.

Sara Ahlryds avhandling kan fungera som ett inlägg i den pågående debatten.
– Det jag kan säga utifrån mina resultat är att det är viktigt för akademiska utbildningar och även för yrkespraktiken, att det finns en kontinuerlig tvåvägsdialog.
Hon hoppas att hennes avhandling kan komma till användning för alla som ansvarar för högre utbildning.
– När man planerar utbildningsprogram kan man ta hjälp av min forskning för att se: Ska vi inkludera något professionsinriktat moment? Är det viktigt? Vad gör det för en utbildning?