Forskare efterlyser fler samtal om digital utlåning

11 nov 2024 • 3 min

Varför lånas det ut så få ljud- och e-böcker? Brist på samordning är ett svar, tror forskaren Maciej Liguzinski.

Trots att ljudboksmarknaden blomstrar i Sverige står ljud­böcker (tillsammans med e-böcker) endast för en liten del av folkbibliotekens totala utlåning. Det kan jämföras med Danmark där motsvarande siffra är nästan 30 procent.

Maciej Liguzinski doktorerar i biblioteks- och informationsvetenskap vid Storby­universitetet OsloMet i Norge och är just i färd med att disputera med en avhandling om utlåning av e-böcker och ljudböcker i Danmark, Norge och Sverige. Han berättar att det finns många likheter i hur det fungerar i de tre länderna – utlånings- och affärsmodellerna är snarlika. Men det finns skillnader när det gäller hur folk­biblioteken samarbetar med varandra, i dynamiken på bokmarknaderna samt på det kulturpolitiska planet.
– Det är väldigt spännande att spegla de tre länderna mot varandra. Jag vill dock inte sträcka mig till att Sverige ligger efter exempelvis Danmark eller säga att det svenska systemet är bra eller dåligt. När man ser på digitala utlån på folk­bibliotek från ett komparativt perspektiv är det tydligt att det inte finns några enkla lösningar. Det är många faktorer som spelar in, säger han.

I Danmark sköts digitala utlån av en aktör – Ereolen – som ägs av föreningen Det digitale folkebibliotek, vilken i sin tur drivs av landets alla folkbibliotek gemensamt.

Är det en bidragande orsak till den höga utlåningen i Danmark?
– Det är en viktig orsak. Om man samlar kompetens när det gäller tekniska lösningar, urval av material, förmedling och förhandlingar med förlag, som man gjort i Danmark, blir det naturligtvis enklare för alla folkbiblioteken att erbjuda en attraktiv tjänst och få stora utlånssiffror. Enskilda bibliotek har inte resurser eller kompetens för att sköta en sådan tjänst på egen hand, och särskilt inte att skapa goda relationer med förlagen som bestämmer vad som blir tillgängligt.
I Sverige har SKR-ägda Adda arbetat med upphandlingar för digitala böcker. Den senaste medierapporteringen tyder på att man kanske inte lyckats med det, och det är ingen överraskning tycker jag, för aktören har liten förankring i bibliotekssektorn.

I Finland har biblioteken byggt en egen digital plattform för distribution av e-medier. Är det en klok väg att gå?
– Jag har följt projektet och tycker att det är väldigt spännande och inspirerande. Biblioteken har fått pengar från Kunskapsdepartementet till utvecklingen av platt­formen. Det är en klar kulturpolitisk signal.

Vore det bra om Kungliga biblioteket skapade en nationell plattform i Sverige?
– Det har länge funnits en förväntan om att någon ska ta uppdraget, och det skulle kännas naturligt om det vore Kungliga biblioteket. Men statliga KB kan inte ta ett sådant initiativ på egen hand och inte heller sköta infrastruktur åt folk­biblioteken som ju är kommunala. Det handlar alltså både om förvaltnings­modellen och om kommunalt självstyre, men också om politisk vilja. Om ett sådant uppdrag formuleras på det nationella planet måste det förstås förses med pengar.

Är det ett hot mot bibliotekens relevans att de inte är i takt med människors medievanor?
– Svenska folkbibliotek har gått i takt med människors medievanor, det är ingen tvekan om det. Jag skulle koppla din fråga om relevans till frågan om vad vi egentligen vet om användarnas förväntningar när det gäller digitala böcker på folkbibliotek. Hur ser de på bibliotekens nuvarande utbud? Både bibliotekarier och förläggare som jag pratat med pekar på att de som lånar på biblioteken och de som använder sig av streamingtjänster inte är samma personer. Utifrån det skulle jag inte påstå att det är något reellt hot. Men vi vet fortfarande för lite om det, tycker jag.

Du menar att utvecklingen på området mer eller mindre har stått still de senaste åren. Vad behövs för att få till en förändring?
– Digital utlåning är i förlängningen en del av bibliotekets demokratiska uppdrag. Men jag tycker att det behövs fler samtal om hur folkbiblioteken ska jobba med tjänsten, vilka målgrupper man vill nå, vilka titlar som ska förmedlas i digitala format och hur digitala böcker ska användas för att jobba med läsfrämjande. Vad är målet med e-böcker och ljudböcker på folkbibliotek, förutom att ge tillgång till dem?

Artikeln publicerades först i Biblioteksbladet nummer 3, 2024, numret om ljudböcker ››

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Vad ska hända med Birgitta Dahls privata bibliotek?

Innan före detta talmannen Birgitta Dahl gick bort försökte hon hitta ett nytt hem för sitt privata bibliotek, bestående av tiotusentals volymer. Det arbetet pågår fortfarande, nu med hjälp från vännen Lars Ilshammar. Frågan är: Vem vill ta emot samlingen?

29 nov 2024 • 2 min

Nyheter

Analog utlåning i Kumla efter cyberangrepp

I början av november drabbades Kumla kommun av ett cyberangrepp som påverkade biblioteket och bokbussen. Sedan dess har nästan all utlåning skötts analogt och biblioteket har uppmanat låntagare att ha kvar böckerna hemma.

28 nov 2024 • 2 min