Han vill utmana Google för att göra världen bättre
22 jul 2021 • 5 min
Nätet förverkligar det bibliotek alltid strävat efter att göra: bära fram information till folket. Men bibliotekarier måste tydliggöra sin roll i en värld dominerad av Google. Det hävdar den tyska professorn Dirk Lewandowski som formulerat en idé om ett öppet index som enligt honom skulle förändra allt.
Jag bestämmer mig för att räkna alla gånger jag använder Google när jag förbereder mig för att intervjua Dirk Lewandowski. Den 47-årige (googlar fram hans födelseår) professorn vid (kollar till vilket lärosäte han är knuten) Hochschule für Angewandte Wissenschaften i Hamburg (och tar reda på att ”angewandte” betyder ”applicerad”) ägnar sin forskning åt sökmotorer och då i synnerhet Google (det visste jag redan) och har under våren gästat Pufendorf-institutet (dubbelkollar namnet) vid Lunds universitet och forskningsprojektet In Search of Search and its Engines (letar fram namn och syfte).
Min föresats misslyckas snabbt. Jag tappar räkningen på mina sökningar, märker att jag gör dem utan att ens reflektera.
När vi träffas i trädgården utanför institutets 1800-talsbyggnad berättar jag om min plan och mitt misslyckande. Han ser inte alls förvånad ut. Det finns inget överraskande i att år 2021 ha ett närmast automatiserat förhållande till en sökmotor – och att denna sökmotor råkar vara just Google, med 93 procents marknadsandel i Europa.
Om vi hade ett index så skulle vi kunna bygga tusentals sökmotorer och andra tjänster ovanpå det
De flesta vet nog redan att det är så det går till, hävdar jag – och han ser skeptisk ut. Möjligen är han för artig för att omgående avfärda påståendet, men jag behöver ändå inte tvivla över hans syn på saken.
Han berättar om en undersökning som gjordes i Tyskland för fem år sedan: 1000 personer uppmanades peka ut vad som var reklam i deras webbsökningar.
– De flesta klarade inte av det. Vi gav dem i uppgift att märka ut det som var annonser, och de misslyckades helt. Det beror förstås på hur komplex sidan med resultat är, men även med en enkel sida bestående av bara annonser och resultaten av organisk sökning, så var det bara 25 procent som klarade att skilja på annonser och annat innehåll.
Studien upprepades nyligen och var då kompletterad med en fråga om vilka sökresultat som påverkats av sökordsoptimering.
– Vi kom fram till att folk känner till ännu mindre om det än om annonsering via sökmotorerna. Slutsatsen är att sökresultaten är väldigt förvirrande för användarna. Somliga vet att det finns sätt att manipulera resultaten, och tror därför att det går att betala för allt – vilket inte heller stämmer, säger Dirk Lewandowski.
De som deltog i undersökningen fick ange om de hade yrkesmässig erfarenhet av sökordsoptimering, och helt förväntat hade just den gruppen bättre kännedom om hur webbsökningar fungerar. Däremot ställdes inga frågor om faktisk yrkestillhörighet, så det är inte möjligt att se hur exempelvis bibliotekarier klarar sig i jämförelse med andra.
– Det hade varit intressant. Min farhåga är att de inte skulle göra särskilt mycket bättre ifrån sig än andra.
Det är ingen marginell del av sökträffarna som nätanvändarna saknar kunskap om. En annan undersökning gjord av Dirk Lewandowskis institution i Hamburg, visar att hela 90 procent av toppresultaten i Googles sökningar är optimerade, det vill säga leder till sidor som på olika sätt bearbetats för att nå största möjliga synlighet på nätet.
Av kommersiella aktörer betraktas optimering som en livsförutsättning och runt verksamheten finns det en snabbt växande konsultsektor.
Undersökningen visar följaktligen hur kommersiella, sökoptimerade sidor tränger undan och lägger sig före sidor från statliga myndigheter med exempelvis information om hälso- och sjukvård.
– Om man går längre ner i listan kunde man kanske förvänta sig att andelen optimerade sökträffar skulle minska. Och det gör de verkligen, från 90 procent på topp tio till cirka 80 procent om man tittar runt plats 100.
Dirk Lewandowskis anser att biblioteksvärlden i hög grad håller fast vid sina egna verktyg och databaser och avfärdar nätet och dess sökmotorer med hänvisning till att de egna traditionella verktygen håller högre kvalitet. Men den som resonerar så begår ett misstag, anser han.
– Även om jag har många invändningar mot Google så är det fantastiskt med denna enorma mängd information som görs tillgänglig på mindre än en sekund. Det är en storartad möjlighet och delvis ett uppfyllande av det bibliotekarier alltid strävat efter: att bära fram information till folket.
Inför intervjun har han skickat några ståndpunkter till mig för att klargöra sina tankar om bibliotek och sökmotorer. Den första lyder: ”Bibliotekarier måste tydliggöra vilken roll de ska ha i en värld av information dominerad av Google. Det är inte tillräckligt att bara säga ’vår information är bättre’.”
– Det är löjligt att ställa det ena mot det andra. Men biblioteken borde göra det bästa av båda världarna, integrera dem och visa användarna hur de finner bäst information för sitt syfte, oavsett om det är från internet eller från ett biblioteks databas.
Det krävs informationskompetens (information literacy) för att tillgodogöra sig ett bibliotek och dess resurser – men kompetensen måste börja byggas på en annan nivå, anser Dirk Lewandowski.
– Vi måste börja tidigare än vid bibliotekens databaser. Om man ska lära ut informationskompetens så måste man lära ut verktygen som människor använder varje dag, och det är naturligtvis Google. Om du inte förstår Google och hur du får ut mesta möjliga av Google, så kommer du inte att förstå hur du ska använda andra informationskällor.
I framtiden – oklart när och om det ens finns verkliga förutsättningar – kan Googles dominans brytas av ett öppet webbindex. Dirk Lewandowski skisserade för några år sedan upp hur ett sådant skulle kunna se ut.
– Det handlar inte om att bygga en annan sökmotor. Ett index är snarare som en databas.
Ett nätverk där han själv ingår, med koppling till den tyska organisationen Suma-EV, som verkar för informationsfrihet på nätet, lobbar nu för att få exempelvis EU att finansiera jättebygget. En liknande struktur finns redan i Bing, men medan Microsoft som äger den tjänsten inte låter vem som helst exploatera dess innehåll, skulle ett öppet webbindex vara just öppet och fritt.
– Det skulle verkligen vara en stor ansträngning som ingen har råd att genomföra. Men om vi hade ett index så skulle vi kunna bygga tusentals sökmotorer och andra tjänster ovanpå det. Det är grundidén: att separera indexet från tjänsterna.
Min farhåga är att de inte skulle göra särskilt mycket bättre ifrån sig än andra
Lewandowski, Haider och Sundin avslutade artikeln med att konstatera att ämnet sökmotorer kanske är ”mindre glamouröst än tal om AI, algoritmer, filterbubblor och falska nyheter, men minst lika avgörande för det demokratiska samhället, om inte viktigare”, så är det inte gripet i luften. Kolleger vid Pufendorf-institutets forskningsprogram har kommit fram till att svenska medier ägnar sökmotorers betydelse lite uppmärksamhet, trots människors växande oro över att företag som Google och Facebook hotar deras integritet (artikel här).
Den svala uppmärksamheten leder till okunskap, brist på insikt och därmed frånvaro av ett opinionstryck som skulle kunna bädda för beslut om ett öppet webbindex.
Skulle världen bli bättre om det förverkligades?
– Absolut. Vi skulle inte behöva lita på den enda tolkningen av all information som finns därute på webben. Det vore toppen med multipla tolkningar.
Senaste nytt
Bibliotekspersonal filmades – upplevdes som obehagligt
På två bibliotek i Stockholm senaste veckan har personalen filmats av personer som också har ställt frågor. Båda incidenterna har anmälts och upplevts som obehagliga av personalen. ”Vi ser över våra riktlinjer”, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
23 jan 2025 • 2 min
Unik studenthistoria digitaliserad
Vilka var 1700-talets studenter på V-Dala nation i Uppsala? Det och andra historiska uppgifter om studenterna universitetet finns nu att hitta för alla i digitaliserad form. ”Otroligt fascinerande material.”
23 jan 2025 • 3 min
KB:s insamling av medier fortsatt viktig – även under krig
Kungliga biblioteket begärde 46 extra miljoner för att göra nationalbiblioteket redo i fall av krig. Men det blev inga extrapengar från regeringen och KB måste göra omprioriteringar för att göra nödvändiga förberedelser.
22 jan 2025 • < 1 min
Metoder från skolan dämpade stöket
Biblioteket i Broby hade problem med stökiga ungdomar. Nya grepp och ett nytt bemötande har gjort situationen bättre. "Bara genom att säga välkommen så skapar du någonting."
21 jan 2025 • 6 min
Nya projekt för ung läsning följs för kunskapsinhämtning
Speaker's Corner, läsambassadörer och läsvisare. Åtta biblioteksprojekt har valts ut som särskilt intressanta för att öka ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.
20 jan 2025 • 2 min
Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Los Angeles: Bibliotek hjälper och brinner
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Bibliotekens verksamhet kartlagd för att utnyttjas vid bedrägeri
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Dansk encyklopedi ratar Meta
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
SvD:s ledarsida klipper och klistrar
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
Välkommet besked om tillgänglighetslagen
Nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet av tillgänglighetsdirektivet försenas för e-böcker. Branschens aktörer är nöjda över beskedet.
9 jan 2025 • 2 min
0 kommentarer