Han vill utmana Google för att göra världen bättre
22 jul 2021 • 5 min
Nätet förverkligar det bibliotek alltid strävat efter att göra: bära fram information till folket. Men bibliotekarier måste tydliggöra sin roll i en värld dominerad av Google. Det hävdar den tyska professorn Dirk Lewandowski som formulerat en idé om ett öppet index som enligt honom skulle förändra allt.
Jag bestämmer mig för att räkna alla gånger jag använder Google när jag förbereder mig för att intervjua Dirk Lewandowski. Den 47-årige (googlar fram hans födelseår) professorn vid (kollar till vilket lärosäte han är knuten) Hochschule für Angewandte Wissenschaften i Hamburg (och tar reda på att ”angewandte” betyder ”applicerad”) ägnar sin forskning åt sökmotorer och då i synnerhet Google (det visste jag redan) och har under våren gästat Pufendorf-institutet (dubbelkollar namnet) vid Lunds universitet och forskningsprojektet In Search of Search and its Engines (letar fram namn och syfte).
Min föresats misslyckas snabbt. Jag tappar räkningen på mina sökningar, märker att jag gör dem utan att ens reflektera.
När vi träffas i trädgården utanför institutets 1800-talsbyggnad berättar jag om min plan och mitt misslyckande. Han ser inte alls förvånad ut. Det finns inget överraskande i att år 2021 ha ett närmast automatiserat förhållande till en sökmotor – och att denna sökmotor råkar vara just Google, med 93 procents marknadsandel i Europa.
Om vi hade ett index så skulle vi kunna bygga tusentals sökmotorer och andra tjänster ovanpå det
De flesta vet nog redan att det är så det går till, hävdar jag – och han ser skeptisk ut. Möjligen är han för artig för att omgående avfärda påståendet, men jag behöver ändå inte tvivla över hans syn på saken.
Han berättar om en undersökning som gjordes i Tyskland för fem år sedan: 1000 personer uppmanades peka ut vad som var reklam i deras webbsökningar.
– De flesta klarade inte av det. Vi gav dem i uppgift att märka ut det som var annonser, och de misslyckades helt. Det beror förstås på hur komplex sidan med resultat är, men även med en enkel sida bestående av bara annonser och resultaten av organisk sökning, så var det bara 25 procent som klarade att skilja på annonser och annat innehåll.
Studien upprepades nyligen och var då kompletterad med en fråga om vilka sökresultat som påverkats av sökordsoptimering.
– Vi kom fram till att folk känner till ännu mindre om det än om annonsering via sökmotorerna. Slutsatsen är att sökresultaten är väldigt förvirrande för användarna. Somliga vet att det finns sätt att manipulera resultaten, och tror därför att det går att betala för allt – vilket inte heller stämmer, säger Dirk Lewandowski.
De som deltog i undersökningen fick ange om de hade yrkesmässig erfarenhet av sökordsoptimering, och helt förväntat hade just den gruppen bättre kännedom om hur webbsökningar fungerar. Däremot ställdes inga frågor om faktisk yrkestillhörighet, så det är inte möjligt att se hur exempelvis bibliotekarier klarar sig i jämförelse med andra.
– Det hade varit intressant. Min farhåga är att de inte skulle göra särskilt mycket bättre ifrån sig än andra.
Det är ingen marginell del av sökträffarna som nätanvändarna saknar kunskap om. En annan undersökning gjord av Dirk Lewandowskis institution i Hamburg, visar att hela 90 procent av toppresultaten i Googles sökningar är optimerade, det vill säga leder till sidor som på olika sätt bearbetats för att nå största möjliga synlighet på nätet.
Av kommersiella aktörer betraktas optimering som en livsförutsättning och runt verksamheten finns det en snabbt växande konsultsektor.
Undersökningen visar följaktligen hur kommersiella, sökoptimerade sidor tränger undan och lägger sig före sidor från statliga myndigheter med exempelvis information om hälso- och sjukvård.
– Om man går längre ner i listan kunde man kanske förvänta sig att andelen optimerade sökträffar skulle minska. Och det gör de verkligen, från 90 procent på topp tio till cirka 80 procent om man tittar runt plats 100.
Dirk Lewandowskis anser att biblioteksvärlden i hög grad håller fast vid sina egna verktyg och databaser och avfärdar nätet och dess sökmotorer med hänvisning till att de egna traditionella verktygen håller högre kvalitet. Men den som resonerar så begår ett misstag, anser han.
– Även om jag har många invändningar mot Google så är det fantastiskt med denna enorma mängd information som görs tillgänglig på mindre än en sekund. Det är en storartad möjlighet och delvis ett uppfyllande av det bibliotekarier alltid strävat efter: att bära fram information till folket.
Inför intervjun har han skickat några ståndpunkter till mig för att klargöra sina tankar om bibliotek och sökmotorer. Den första lyder: ”Bibliotekarier måste tydliggöra vilken roll de ska ha i en värld av information dominerad av Google. Det är inte tillräckligt att bara säga ’vår information är bättre’.”
– Det är löjligt att ställa det ena mot det andra. Men biblioteken borde göra det bästa av båda världarna, integrera dem och visa användarna hur de finner bäst information för sitt syfte, oavsett om det är från internet eller från ett biblioteks databas.
Det krävs informationskompetens (information literacy) för att tillgodogöra sig ett bibliotek och dess resurser – men kompetensen måste börja byggas på en annan nivå, anser Dirk Lewandowski.
– Vi måste börja tidigare än vid bibliotekens databaser. Om man ska lära ut informationskompetens så måste man lära ut verktygen som människor använder varje dag, och det är naturligtvis Google. Om du inte förstår Google och hur du får ut mesta möjliga av Google, så kommer du inte att förstå hur du ska använda andra informationskällor.
I framtiden – oklart när och om det ens finns verkliga förutsättningar – kan Googles dominans brytas av ett öppet webbindex. Dirk Lewandowski skisserade för några år sedan upp hur ett sådant skulle kunna se ut.
– Det handlar inte om att bygga en annan sökmotor. Ett index är snarare som en databas.
Ett nätverk där han själv ingår, med koppling till den tyska organisationen Suma-EV, som verkar för informationsfrihet på nätet, lobbar nu för att få exempelvis EU att finansiera jättebygget. En liknande struktur finns redan i Bing, men medan Microsoft som äger den tjänsten inte låter vem som helst exploatera dess innehåll, skulle ett öppet webbindex vara just öppet och fritt.
– Det skulle verkligen vara en stor ansträngning som ingen har råd att genomföra. Men om vi hade ett index så skulle vi kunna bygga tusentals sökmotorer och andra tjänster ovanpå det. Det är grundidén: att separera indexet från tjänsterna.
Min farhåga är att de inte skulle göra särskilt mycket bättre ifrån sig än andra
Lewandowski, Haider och Sundin avslutade artikeln med att konstatera att ämnet sökmotorer kanske är ”mindre glamouröst än tal om AI, algoritmer, filterbubblor och falska nyheter, men minst lika avgörande för det demokratiska samhället, om inte viktigare”, så är det inte gripet i luften. Kolleger vid Pufendorf-institutets forskningsprogram har kommit fram till att svenska medier ägnar sökmotorers betydelse lite uppmärksamhet, trots människors växande oro över att företag som Google och Facebook hotar deras integritet (artikel här).
Den svala uppmärksamheten leder till okunskap, brist på insikt och därmed frånvaro av ett opinionstryck som skulle kunna bädda för beslut om ett öppet webbindex.
Skulle världen bli bättre om det förverkligades?
– Absolut. Vi skulle inte behöva lita på den enda tolkningen av all information som finns därute på webben. Det vore toppen med multipla tolkningar.
Senaste nytt
Ljudboken har tagit över
Ljudböcker säljer bäst, mer tid läggs på lyssning än på läsning, några av de mest framgångsrika författarna publiceras bara digitalt. Papprets dominans har brutits. Utom på biblioteken.
9 okt 2024 • 10 min
Förbjudna böcker uppmärksammas på norska – ”fantastiskt gensvar”
För första gången hakar hela Norge på Banned books week, men i norskt namn. Gensvaret har varit enormt, berättar initiativtagare på Oslo universitetsbibliotek.
8 okt 2024 • 3 min
Efter ett år av krig – ”Skrämmande tyst”
I våras kritiserade bibliotekarien Soledad Cartagena sina kollegor runtom i landet för passivitet om kriget mellan Israel och Hamas. Vad har hänt sedan dess?
7 okt 2024 • 3 min
Fokus på livet ska slå hål på fördomar
Med fokus på judiskt liv, i stället för på förintelse och död, vill resursbiblioteket för jiddisch öka förståelsen och minska fördomarna mot judar. Ett år efter Hamas attack på judar i Israel kämpar svenska judar mot eskalerande antisemitism.
7 okt 2024 • 3 min
Över 700 deltar i vecka mot bokförbud
Bröderna Lejonhjärta, Hungerspelen och The handmaid's tale. Det är bara några av alla böcker som har förbjudits i något sammanhang. I veckan riktas särskilt fokus på alla förbjudna böcker.
4 okt 2024 • < 1 min
Efter Stärkta bibliotek: ”Utmaning att bibehålla framstegen”
Det statliga stödet Stärkta bibliotek var framgångsrikt, konstaterar Kulturrådet. Nu kvarstår en utmaning i att bibehålla och vidareutveckla de framsteg som blev möjliga tack vare stödet.
3 okt 2024 • < 1 min
V och C efterlyser skarpare lagstiftning om skolbibliotek
Både Vänsterpartiet och Centerpartiet vill se skarpare skrivningar i nya lagen om vilka skolor som kan undantas från kravet på att ha bemannat skolbibliotek.
2 okt 2024 • < 1 min
Internet Archive fällt för pandemibibliotek
Efter ett utslag i domstol reducerar just nu Internet Archive mängden tillgängliga böcker. I ett uttalande skriver arkivets grundare Brewster Kahle att han respekterar domstolen men står fast vid målet att göra skapa nätåtkomst till all kunskap.
2 okt 2024 • 2 min
Hon tar kampen mot bokförbuden
Situationen för bibliotekarier hårdnar på många håll i USA. I ett besök på Bokmässan berättade Tricina Strong-Beebe, skolbibliotekarie i New Jersey, om trakasserierna. Men också om det bästa vapnet mot förbudsivrarna.
1 okt 2024 • 3 min
Äldre äldre i digitalt utanförskap
Hur mår svenskarna på internet år 2024? Både bra och dåligt, visar Internetstiftelsens årliga rapport. Gladast är Facebook-användare i pensionsåldern, medan 00-talisterna lever utsatt på sociala medier och de allra äldsta behöver stort digitalt stöd.
30 sep 2024 • 3 min
Ny bok om samisk kultur till hjälp för bibliotekarier
Med kortfattad och konkret information vill Hanna Schimmer ge folkbiblioteken enkla verktyg för att förbättra sin verksamhet gentemot den samiska befolkningen med nysläppta boken Nya stigar. ”Ingen ska kunna säga att de inte har tid att läsa.”
27 sep 2024 • 2 min
Agnes Török ny läsambassadör
Traditionsenligt presenterades den nya läsambassadören på Bokmässan. Agnes Török heter den som ska ta över uppdraget att väcka nyfikenhet och intresse för läsning och litteratur.
26 sep 2024 • 2 min
0 kommentarer