Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
22 jul 2021 • 5 min
Nätet förverkligar det bibliotek alltid strävat efter att göra: bära fram information till folket. Men bibliotekarier måste tydliggöra sin roll i en värld dominerad av Google. Det hävdar den tyska professorn Dirk Lewandowski som formulerat en idé om ett öppet index som enligt honom skulle förändra allt.

Jag bestämmer mig för att räkna alla gånger jag använder Google när jag förbereder mig för att intervjua Dirk Lewandowski. Den 47-årige (googlar fram hans födelseår) professorn vid (kollar till vilket lärosäte han är knuten) Hochschule für Angewandte Wissenschaften i Hamburg (och tar reda på att ”angewandte” betyder ”applicerad”) ägnar sin forskning åt sökmotorer och då i synnerhet Google (det visste jag redan) och har under våren gästat Pufendorf-institutet (dubbelkollar namnet) vid Lunds universitet och forskningsprojektet In Search of Search and its Engines (letar fram namn och syfte).
Min föresats misslyckas snabbt. Jag tappar räkningen på mina sökningar, märker att jag gör dem utan att ens reflektera.
När vi träffas i trädgården utanför institutets 1800-talsbyggnad berättar jag om min plan och mitt misslyckande. Han ser inte alls förvånad ut. Det finns inget överraskande i att år 2021 ha ett närmast automatiserat förhållande till en sökmotor – och att denna sökmotor råkar vara just Google, med 93 procents marknadsandel i Europa.
Om vi hade ett index så skulle vi kunna bygga tusentals sökmotorer och andra tjänster ovanpå det
Studien upprepades nyligen och var då kompletterad med en fråga om vilka sökresultat som påverkats av sökordsoptimering.
– Vi kom fram till att folk känner till ännu mindre om det än om annonsering via sökmotorerna. Slutsatsen är att sökresultaten är väldigt förvirrande för användarna. Somliga vet att det finns sätt att manipulera resultaten, och tror därför att det går att betala för allt – vilket inte heller stämmer, säger Dirk Lewandowski.
De som deltog i undersökningen fick ange om de hade yrkesmässig erfarenhet av sökordsoptimering, och helt förväntat hade just den gruppen bättre kännedom om hur webbsökningar fungerar. Däremot ställdes inga frågor om faktisk yrkestillhörighet, så det är inte möjligt att se hur exempelvis bibliotekarier klarar sig i jämförelse med andra.
– Det hade varit intressant. Min farhåga är att de inte skulle göra särskilt mycket bättre ifrån sig än andra.
Det är ingen marginell del av sökträffarna som nätanvändarna saknar kunskap om. En annan undersökning gjord av Dirk Lewandowskis institution i Hamburg, visar att hela 90 procent av toppresultaten i Googles sökningar är optimerade, det vill säga leder till sidor som på olika sätt bearbetats för att nå största möjliga synlighet på nätet.
Av kommersiella aktörer betraktas optimering som en livsförutsättning och runt verksamheten finns det en snabbt växande konsultsektor.
Undersökningen visar följaktligen hur kommersiella, sökoptimerade sidor tränger undan och lägger sig före sidor från statliga myndigheter med exempelvis information om hälso- och sjukvård.
– Om man går längre ner i listan kunde man kanske förvänta sig att andelen optimerade sökträffar skulle minska. Och det gör de verkligen, från 90 procent på topp tio till cirka 80 procent om man tittar runt plats 100.
Dirk Lewandowskis anser att biblioteksvärlden i hög grad håller fast vid sina egna verktyg och databaser och avfärdar nätet och dess sökmotorer med hänvisning till att de egna traditionella verktygen håller högre kvalitet. Men den som resonerar så begår ett misstag, anser han.
– Även om jag har många invändningar mot Google så är det fantastiskt med denna enorma mängd information som görs tillgänglig på mindre än en sekund. Det är en storartad möjlighet och delvis ett uppfyllande av det bibliotekarier alltid strävat efter: att bära fram information till folket.
Inför intervjun har han skickat några ståndpunkter till mig för att klargöra sina tankar om bibliotek och sökmotorer. Den första lyder: ”Bibliotekarier måste tydliggöra vilken roll de ska ha i en värld av information dominerad av Google. Det är inte tillräckligt att bara säga ’vår information är bättre’.”
– Det är löjligt att ställa det ena mot det andra. Men biblioteken borde göra det bästa av båda världarna, integrera dem och visa användarna hur de finner bäst information för sitt syfte, oavsett om det är från internet eller från ett biblioteks databas.
Det krävs informationskompetens (information literacy) för att tillgodogöra sig ett bibliotek och dess resurser – men kompetensen måste börja byggas på en annan nivå, anser Dirk Lewandowski.
– Vi måste börja tidigare än vid bibliotekens databaser. Om man ska lära ut informationskompetens så måste man lära ut verktygen som människor använder varje dag, och det är naturligtvis Google. Om du inte förstår Google och hur du får ut mesta möjliga av Google, så kommer du inte att förstå hur du ska använda andra informationskällor.
I framtiden – oklart när och om det ens finns verkliga förutsättningar – kan Googles dominans brytas av ett öppet webbindex. Dirk Lewandowski skisserade för några år sedan upp hur ett sådant skulle kunna se ut.
– Det handlar inte om att bygga en annan sökmotor. Ett index är snarare som en databas.
Ett nätverk där han själv ingår, med koppling till den tyska organisationen Suma-EV, som verkar för informationsfrihet på nätet, lobbar nu för att få exempelvis EU att finansiera jättebygget. En liknande struktur finns redan i Bing, men medan Microsoft som äger den tjänsten inte låter vem som helst exploatera dess innehåll, skulle ett öppet webbindex vara just öppet och fritt.
– Det skulle verkligen vara en stor ansträngning som ingen har råd att genomföra. Men om vi hade ett index så skulle vi kunna bygga tusentals sökmotorer och andra tjänster ovanpå det. Det är grundidén: att separera indexet från tjänsterna.
Min farhåga är att de inte skulle göra särskilt mycket bättre ifrån sig än andra
Lewandowski, Haider och Sundin avslutade artikeln med att konstatera att ämnet sökmotorer kanske är ”mindre glamouröst än tal om AI, algoritmer, filterbubblor och falska nyheter, men minst lika avgörande för det demokratiska samhället, om inte viktigare”, så är det inte gripet i luften. Kolleger vid Pufendorf-institutets forskningsprogram har kommit fram till att svenska medier ägnar sökmotorers betydelse lite uppmärksamhet, trots människors växande oro över att företag som Google och Facebook hotar deras integritet (artikel här).
Den svala uppmärksamheten leder till okunskap, brist på insikt och därmed frånvaro av ett opinionstryck som skulle kunna bädda för beslut om ett öppet webbindex.
Skulle världen bli bättre om det förverkligades?
– Absolut. Vi skulle inte behöva lita på den enda tolkningen av all information som finns därute på webben. Det vore toppen med multipla tolkningar.
Det såg ut som att Julla Májja kört sin sista tur. Men ett tillfälligt bidrag gör att den samiska kulturbussen blir kvar nästa år – sedan är det osäkert.
16 dec 2025 • < 1 min
Region Västerbotten beviljar inte verksamhetsmedel till den prisbelönta samiska kulturbussen Julla Májja. Sista turen kan ha körts före årsskiftet – men en lösning kan vara i sikte, enligt Biblioteksutveckling Västerbotten.
15 dec 2025 • 2 min
MTM har utrett kraven för att få ett konto i Legimus. Slutsatsen är att det inte ska krävas något intyg. I januari införs istället ett nytt ansökningsformulär.
12 dec 2025 • 3 min
Tiktok har blivit större än Facebook och Instagram. Ingen enskild produkt gör just nu mer för att förändra den globala konsumtionen av kultur och underhållning.
10 dec 2025 • 2 min
I USA leder påtryckningar från politiker till utrensning av böcker på bibliotek – och samma tendens finns i Sverige. Men är det verkligen det största hotet mot biblioteken? frågar sig frilansskribenten Egil Sturk.
10 dec 2025 • 2 min
Mer än två miljarder använder Tiktok världen över. Betyder appens världsherravälde början på slutet för litteraturen och det skrivna ordet? Eller har den tvärtom blivit en öppning för miljontals unga att upptäcka nya böcker? Martin Gelin reder ut kontroverserna kring världens största sociala plattform.
9 dec 2025 • 11 min
Kan Booktok vara skadligt? Det senaste numret av Biblioteksbladet är gjort utifrån den frågan. Allt startade med några debattartiklar.
8 dec 2025 • 2 min
”Jag hoppas att politikerna inser betydelsen av starka och välfinansierade bibliotek i ett demokratiskt samhälle. Därför planerar vi möten i landet för att påverka lokalt och nationellt”, skriver Silvia Ernhagen, Svensk biblioteksförenings generalsekreterare.
5 dec 2025 • 2 min
Mycket med Tiktoks tagg Booktok är tilltalande - men chefredaktör Thord Eriksson är ändå skeptisk. "Jag vill inte ha Xi Jinping kikande över axeln."
4 dec 2025 • 2 min
Varför åkte Biblioteksbladet till Ukraina? Frågan ställdes i schweiziska Bern på tisdagskvällen under en vernissage med tidningens bilder, tagna av Åke Ericson.
3 dec 2025 • 2 min
I våras skrev Biblioteksbladet om det kontroversiella konservativa biblioteket i Berlin. Nu har ett av Tysklands största biblioteksnätverk, GBV, bestämt sig för att kasta ut biblioteket från nätverket.
1 dec 2025 • < 1 min
Skolor erbjuds köpa bibliotekstjänster. Jag har en budget för mitt bibliotek, skriver skolbibliotekarien Viktoria Reuterskiöld. "Den ska förstås, så långt som möjligt, gå till litteratur och inte till utomstående företag."
28 nov 2025 • 2 min
0 kommentarer