Ifrågasätter bibliotekens demokratiska uppdrag

3 apr 2023 • 3 min

Bibliotekens demokratiska uppdrag tas lätt för given. Men för att stärka uppdraget måste det ifrågasättas, menar tre forskare i Lund som har bildat ett nätverk för kritiska biblioteksstudier.

Ofta sägs att biblioteken har en viktig roll att spela i det demokratiska samhället. Däremot är det sällan någon går in på vad det innebär rent konkret. Men för att det demokratiska uppdraget verkligen ska ha någon funktion behöver det problematiseras och ifrågasättas. Det menar Johanna Rivano Eckerdal, Lisa Engström och Lisa Olsson Dahlquist som har bildat nätverket Lund critical library studies. Vid bildandet arbetade alla tre som forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, numera är Lisa Olsson Dahlquist affilierad till forskargruppen.

Bibliotekens demokratiska roll nämns många gånger slentrianmässigt, utan någon förklaring till vad det faktiskt innebär.

– Ofta baseras det på en lite naiv tanke om att demokratin är stabil och inte går att rubba. Men på senare år har folk blivit varse om att så inte är fallet, säger Johanna Rivano Eckerdal som tillsammans med Lisa Engström berättar om nätverket för Biblioteksbladet.

– Demokrati blir aldrig färdigt, det är något vi alltid behöver slå vakt om.

Och för att demokratin ska främjas i biblioteksverksamheten är det nödvändigt att se den som en process som behöver omhändertas aktivt.

– Då krävs en mer nyanserad förståelse av bibliotekens demokratiska roll, säger Lisa Engström.

Syftet med nätverket för kritiska biblioteksstudier är alltså att stärka bibliotekens demokratiska roll. Och för att göra det, menar de tre forskarna, måste den också ifrågasättas.

– I arbetet för att värna demokratin kommer det att uppstå olika konflikter eftersom olika intressen står mot varandra, och de måste hanteras, säger Johanna Rivano Eckerdal.

Och för att biblioteken ska spela en roll för den demokratiska utvecklingen måste konflikterna få ta plats. Även på biblioteken. Den romantiska bild som många, inte minst beslutsfattare och opinionsbildare, har av sitt barndoms bibliotek som fridfullt och konfliktlöst, är kanske inte det vi bör sträva efter, anser Lundaforskarna.

– Den här romantiserade bilden ställs emot en situation där det finns motsatta åsikter. Men kanske biblioteken ska vara en arena där synsätt får mötas och ställas mot varandra. Självklart enligt vissa demokratiska spelregler, men där konflikten också får finnas, säger Lisa Engström.

På biblioteken sker alltså inte bara möten som präglas av samförstånd, utan även av konflikt, eftersom det är en del av den demokratiska processen. Då är det viktigt att inte se detta som ett misslyckande, utan som en naturlig del av bibliotekens verksamhet. Det kan handla om konflikter i verksamheten, exempelvis mellan besökare som vill ha tyst på biblioteket och besökare som kommer dit med barn. Men också om politiska frågor. Vilka konflikter som ska få ta plats på biblioteket och vilka diskussioner som ska arrangeras går inte att slå fast på förhand, utan måste avgöras från fall till fall. Viktigast är att besökare och deltagare följer demokratiska spelregler och respekterar varandra trots olika åsikter.

Men, säger Lundaforskarna, det finns krafter som verkar i motsatt riktning, alltså mot främjandet av bibliotekens demokratiska roll.

– Det är tydligt i Tidöavtalet, förslaget om att man som anställd vid en myndighet ska ha anmälningsplikt när man möter människor som misstänks inte ha uppehållstillstånd. Det innebär att man går emot att biblioteket är till för alla, säger Johanna Rivano Eckerdal.

Forskarna lyfter också politikernas inblandning i programverksamhet och bokinköp som tendenser i motsatt riktning.

Resurser till folkbiblioteken spelar också en roll. Utan tillräckliga resurser blir det svårt för biblioteken att främja demokratins utveckling. Framför allt eftersom personalen är avgörande. Och de nedskärningar som nu görs i många kommuner, bland annat till följd av lågkonjunktur och minskade skatteintäkter, försvårar bibliotekens demokratiska uppdrag.

– Nedskärningar som görs på många håll är en utmaning. De krävs resurser för att det ska finnas tid till reflektion för personalen, säger Lisa Engström.

1 kommentarer

  1. Jag tycker det är utmärkt att detta nätverk för kritiska biblioteksstudier har bildats. Det gäller att stå emot antidemokratiska tendenser och att ha goda argument för det. Självklart ska bibliotek vara en arena där åsikter bryts mot varandra. Icke att förglömma att motståndaren kan ha ett eller flera korn av information i sin argumentation som jag inte blankt ska förkasta. Kunskap, öppenhet, mod och vilja skulle kunna vara ledord i detta viktiga arbete.

Senaste nytt

Nyheter

Finska tips om nationellt e-bibliotek

Omvärldsbevakning, AI och tips att ta med sig för den som vill skapa nationellt e-bibliotek var några frågor som lyftes på Biblioteteksdagarnas första dag på Sara kulturhus i Skellefteå.

22 maj 2024 • 8 min

Nyheter

Vill göra sjukhusbiblioteken synligare

Sjukhusens bibliotek berörs när de ekonomiskt krisande regionerna ska spara pengar. Det kan försämra vårdkvaliteten, hävdar Anna Videfrost, ordförande i Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer, SSBC.

21 maj 2024 • 3 min

Nyheter

Så ska bokens värde säkras

Politiken bryr sig inte om litteraturen. Det anser Sveriges författarförbund som samlar representanter från litteraturområdet för att stärka branschens intressen.

15 maj 2024 • 2 min