KB-labb pekas ut som viktig för forskning

12 aug 2021 • < 1 min

Kungliga bibliotekets satsning KB-labb lyfts fram i en utredning till regeringen som ett exempel på nya användningssätt som sträcker sig utanför bibliotekens traditionella roll.

Biblioteksväsendet har en viktig roll i framtidens forskningsinfrastruktur, enligt regeringens utredare Tobias Krantz. Han har fått uppdraget att utreda hur Sveriges forskningsinfrastruktur ska styras och finansieras i framtiden. På onsdagen lämnades utredningen till Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Kunskap om hantering av publikationer, att digitalisera och tillgängliggöra dem finns inom hela biblioteksväsendet, konstaterar Tobias Krantz. Och detta är något som andra organisationer bör ha bättre information om, så att de kan vända sig till biblioteken för stöd, enligt utredningen.

Utredaren konstaterar att digitaliseringen och även själva digitaliseringsprocessen kan bli effektivare om myndigheter och organisationer delar kunskaper och erfarenheter mer än i dag. Och det är i det sammanhanget som Tobias Krantz lyfter KB:s initiativ KB-labb.

KB-labb gör det möjligt för forskare att göra storskaliga analyser av bibliotekets samlingar, bland annat med hjälp av artificiell intelligens, AI. Detta, menar utredaren, är ett exempel på innovationer och användningssätt som uppkommer till följd av digitaliseringen och som sträcker sig bortom bibliotekets traditionella roll. Riksbibliotekarie Karin Grönvall tycker att det är positivt att KB och forskningsbiblioteken nämns som en självklar del i framtidens forskningsinfrastruktur samt att KB-labb lyfts i utredningen.

– De nya forskningsmetoder som växt fram har skapat en forskningsdriven datarevolution inom humaniora och en rad andra vetenskapsområden. Detta har påverkat både vad KB kan göra med samlingarna och vad forskarvärlden förväntar sig i form av stöd för datadriven forskning, säger hon i ett pressutskick.

0 kommentarer

Senaste nytt

Internationellt

Dansk encyklopedi ratar Meta

Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.

13 jan 2025 • 2 min

Kommentar

SvD:s ledarsida klipper och klistrar

I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.

11 jan 2025 • 3 min

Nyheter

Uppskjuten tillgänglighet

EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.

7 jan 2025 • < 1 min

Essä

Forska på fulltexter – en bit på väg, och en bit kvar

Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”

7 jan 2025 • 5 min

Krönika

Biblioteken står inför en guldålder

Mitt i en turbulent tid står biblioteken starka för utbyte av idéer, berättelser och fakta. Vårt förtroende i samhället ökar – nu gäller det att förvalta det, skriver Miriam Nauri i en julkrönika.

19 dec 2024 • 2 min