KB-labb pekas ut som viktig för forskning

12 aug 2021 • < 1 min

Kungliga bibliotekets satsning KB-labb lyfts fram i en utredning till regeringen som ett exempel på nya användningssätt som sträcker sig utanför bibliotekens traditionella roll.

Biblioteksväsendet har en viktig roll i framtidens forskningsinfrastruktur, enligt regeringens utredare Tobias Krantz. Han har fått uppdraget att utreda hur Sveriges forskningsinfrastruktur ska styras och finansieras i framtiden. På onsdagen lämnades utredningen till Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Kunskap om hantering av publikationer, att digitalisera och tillgängliggöra dem finns inom hela biblioteksväsendet, konstaterar Tobias Krantz. Och detta är något som andra organisationer bör ha bättre information om, så att de kan vända sig till biblioteken för stöd, enligt utredningen.

Utredaren konstaterar att digitaliseringen och även själva digitaliseringsprocessen kan bli effektivare om myndigheter och organisationer delar kunskaper och erfarenheter mer än i dag. Och det är i det sammanhanget som Tobias Krantz lyfter KB:s initiativ KB-labb.

KB-labb gör det möjligt för forskare att göra storskaliga analyser av bibliotekets samlingar, bland annat med hjälp av artificiell intelligens, AI. Detta, menar utredaren, är ett exempel på innovationer och användningssätt som uppkommer till följd av digitaliseringen och som sträcker sig bortom bibliotekets traditionella roll. Riksbibliotekarie Karin Grönvall tycker att det är positivt att KB och forskningsbiblioteken nämns som en självklar del i framtidens forskningsinfrastruktur samt att KB-labb lyfts i utredningen.

– De nya forskningsmetoder som växt fram har skapat en forskningsdriven datarevolution inom humaniora och en rad andra vetenskapsområden. Detta har påverkat både vad KB kan göra med samlingarna och vad forskarvärlden förväntar sig i form av stöd för datadriven forskning, säger hon i ett pressutskick.

0 kommentarer

Senaste nytt

Essä

Politik utan det politiska gör det svårt att göra rätt

I en tid då politiken inte är konkret och tydlig utan bara sätter upp övergripande mål, blir det upp till tjänstepersoner att ta ut riktningen. Egna initiativ ses därför som tillgångar – men beskrivs ibland som hot mot demokratin. En motsägelsefull kritik som brister i kunskap och förståelse, anser Nick Johnson Jones.

15 okt 2021 • 5 min

Nyheter

Läge att ta bort förseningsavgifterna?

När förseningsavgifterna togs bort under pandemin visade det sig att det inte gjorde någon större skillnad på återlämningen. Nu funderar både Malmö och Trosa på om de över huvud taget behövs.

14 okt 2021 • 3 min

Nyheter

En värld helt utan män

På nästan vart fjärde svenskt folkbibliotek består personalen uteslutande av kvinnor. Biblioteksbladet undersöker en obalans som varken är omdiskuterad eller tycks ses som en brist. Text: Anne Ralf. Illustrationer: Nanna Johansson.

7 okt 2021 • 12 min

Nyheter

Efter attacken fanns en berättelse att rädda

Minst 21 bibliotek förstördes vid terrorattacken i New York för 20 år sedan. Många ville bidra till att rädda skadade samlingar, men det mesta var antingen borta eller helt oskadat så akuthjälpen behövdes inte. I stället visade sig behoven av dokumentation och arkivering stor efter katastrofen.

6 okt 2021 • 6 min