Så ska forskningen om bibliotek stärkas

Lärosäten har gått samman för att etablera en forskarskola med fokus på bibliotekssfären. Nästa steg är att uppvakta regeringen.

Inrätta en forskarskola inom biblioteks- och informationsvetenskap, föreslog utredningen om skolbibliotek i sitt betänkande i början av året.

För åtta miljoner kronor per år under en fyraårsperiod skulle resultatet bli fler doktorander inom biblioteks- och informationsvetenskap samt att universitet och högskolor får större möjlighet att rekrytera personal till sina utbildningar.

Idén om en forskarskola finns också med i förslaget till nationell biblioteksstrategi som lades fram för drygt två år sedan.

Men skolbiblioteksutredningen är ute på remiss och den nationella biblioteksstrategin bereds fortfarande internt på regeringskansliet – förslagen om forskarskolan är ännu bara förslag och inte på väg att realiseras, i alla fall inte på regeringens initiativ.

– Det är lite limboläge, konstaterar Jan Nolin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap och vetenskaplig ledare vid Bibliotekshögskolan i Borås.

Istället för att vänta har det under vintern pågått aktivitet för att föregripa ett besked från regeringen.

Det började tidigt ryktas om att skolbiblioteksutredningen skulle föreslå en forskarskola. Samtidigt började biblioteksföreningen lobba för en sådan idé, säger Jan Nolin som är sammankallade i den styrgrupp som blev resultatet av detta arbete.

Nolin syftar på det brev Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder i oktober förra året skrev till rektorer och forskningsansvariga vid de berörda lärosätena. I brevet påtalade Linder att forskningen på det biblioteks- och informationsvetenskapliga området inte täcker behoven inom akademi och bransch.

– Det behövs en extraordinär satsning på omkring 16–18 doktorandtjänster i en samlad forskarskola inom en snar framtid, sa Karin Linder i en artikel på föreningens webbplats.

Bakom gruppen som nu har bildats står de lärosäten som både utbildar bibliotekspersonal och har forskarutbildning (Högskolan i Borås, universiteten i Lund, Uppsala och Umeå). Där ingår även representanter för Södertörns högskola och Linnéuniversitetet i Växjö, som ännu saknar egna forskarutbildningar.

Under vintern och våren har ett förslag formulerats om en forskarskola organiserad genom ett nära samarbete mellan lärosätena. På tur står att uppvakta regeringen.

Vad skulle inrättandet av en forskarskola innebära?

– Får vi fler doktorander så får vi utrymme att bedriva fylligare forskning, säger Jan Nolin.

Han menar att svensk forskning på biblioteksområdet är eftersatt. Det finns potentiella forskningsidéer som inte förverkligas på grund av att biblioteksområdet hävdar sig dåligt i konkurrensen om forskningsmedlen.

– Inom humaniora och samhällsvetenskap är beviljningsgraden mellan nio och elva procent. Det blir lite av ett lotteri.

Skolbiblioteksutredningens förslag är att staten finansierar en forskarskola från 2023.