Nu formuleras en strategi för fortsatt utveckling mot öppen tillgång till forskningsresultat. Målet är lägre kostnader – gärna vid sidan om de kommersiella förlagen.

I gruppen som på Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) uppdrag utformar strategin finns representanter för forskning, finansiering och förhandlare. Arbetet ska vara slutfört senast vid utgången av 2023 och syftet är att förbereda steget vidare från dagens så kallade transformativa avtal, där lärosätena betalar för att läsa och publicera i vetenskapliga tidskrifter.

Enligt den senast tillgängliga statistiken från Kungliga biblioteket kostade detta svenska lärosäten nästan en halv miljard kronor 2018. 75 miljoner utgjordes av kostnader för de transformativa avtalen, som i sig har varit ett sätt komma bort från tidigare avtal som generellt var ännu dyrare. Men utvecklingen går ändå åt fel håll.

– I det nuvarande systemet ökar kostnaderna konstant och vi ser inte att det håller på att förändras, säger Wilhelm Widmark, chef för Stockholms universitetsbibliotek, som ingår i SUHF:s grupp.

Slutdatumet för utredningen är inte valt på måfå. Plan S, europeiska forskningsfinansiärers initiativ för att sträva mot öppen tillgång på offentligt finansierad forskning, har aviserat att man slutar teckna transformativa avtal ett år senare, vid utgången av 2024.

I uppdraget till gruppen ingår också att undersöka alternativa vägar för publicering, utanför de kommersiella förlagen.

– Akademien kan i dagsläget inte hantera publiceringssystemet själva, men vi måste undersöka de alternativ som finns. I dagsläget är det forskarna som gratis utför det mesta till förlagen via artikelskrivandet och kvalitetsgranskningen, säger Wilhelm Widmark.