Utbildning inte alltid garant för god källkritik

9 sep 2022 • 3 min

Den som läser på högskolan har större sannolikhet att identifiera falska fakta. Men det är inte säkert – och det beror på vilken utbildning personen har läst.

En ny studie, baserad på svar från 1 222 svenskar, visar att högre utbildning med inriktning mot humaniora och konst, liksom utbildning i teknik och naturvetenskap, verkar hänga ihop med en bättre förmåga att identifiera desinformation på nätet.

Forskare har använt sig av en ny metod för att analysera digital källkritik. Deltagarnas förmåga att identifiera vem som står bakom informationen, att bedöma bevis som används och jämföra olika utsagor om en omtvistad fråga, testades. Bakom studien står Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet står bakom studien och Mona Guath, forskare vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet.

– Det var väl lite överraskande att humaniora och konst var tydligt bättre än andra i två av tre kategorier, men vi har samtidigt sett indikationer tidigare på att esteter kan vara duktiga på att tolka vinklade budskap, säger Thomas Nygren.

Thomas Nygren
Professor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Foto Mikael Wallerstedt

Hans teori är att det nog beror på att dels finns intresset där från början och dels jobbar de mycket med att tolka och tänka kring hur man med text och bild kan formulera känslomässiga budskap och manipulera sin publik.

– När man väl sitter med resultatet av studien tänker man att det är klart att det är så här, menar Thomas Nygren som lägger till att i tidigare studier på gymnasieungdomar var elever på de naturvetenskapliga programmen något bättre än andra.

– Det slår igenom i en av kategorierna i vår studie. Där ser vi att både humanister och naturvetare är bättre än de andra grupperna, som exempelvis samhällsvetare och personer med högre studier i vård, på att identifiera vem som är avsändaren.

Vilka är de största utmaningarna för den högre utbildningen, när det kommer till källkritiskt tänkande?

– Vi har en utmaning kring det här med ödmjukhet inför andras kunskap. Hur fostrar vi det, hur får vi fram det? Hur stimuleras den typen av förmågor i alla utbildningar? Hur får vi ungdomar att bli mindre självsäkra och mer ödmjuka inför att de faktiskt skulle kunna ha fel, undrar Thomas Nygren.

Han poängterar också att det är viktigt att tänka på, att bara för att man är intresserad av samhällskunskap så betyder inte det att man automatiskt är bra på att tolka och granska nyheter.

– Men forskningen visar att goda ämneskunskaper inom ett ämne är ett bra motmedel mot desinformation. Du kan inte lura någon som har bra koll på läget. Där har vi en stor utbildningsmässig utmaning, att ju fler människor som kan och vet mycket, desto säkrare blir samhället. Sedan är det ju så att vi inte vet hur stor betydelse själva utbildningen har. Är det utbildningen som ger de här effekterna eller finns det i personernas ursprungliga intresse, det som gör att de är bra på källkritiskt tänkande, frågar Thomas Nygren.

Vilken roll tänker du att exempelvis universitetsbiblioteken kan/borde spela i det här, i att få studenter att i högre utsträckning tänka källkritiskt?

– Att påvisa var pålitlig information finns i olika ämnen och vad som gör den trovärdig, det är några saker som biblioteken kan bidra med. Liksom att påvisa hur digitala resurser kan användas för att källkritiskt granska information. Rimligen kan man också lägga upp kurser i källkritik för olika program. Det är bra om bibliotekarier är särskilt uppmärksamma på att olika grupper har särskilda behov av stöd, säger Thomas Nygren.

Hela artikeln i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Education finns här.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Oro för hot och politisk inblandning

Medlemmar i fackförbundet Dik oroar sig för att allmänhetens förtroende för öppenhet och demokrati minskar. Många oroar sig också för att politiker inte ska värna principen om armlängds avstånd.  

6 dec 2022 • 2 min

Politik

Oppositionen föreslår mer pengar till biblioteken

Ökade resurser för att genomföra nationella biblioteksstrategin, lagstiftning om bemannade skolbibliotek, ekonomiskt stöd för digital utlåning och stopp för bibliotekstjänster för papperslösa. Det är några förslag som förs fram i årets motioner som lämnats in till riksdagen.

6 dec 2022 • 3 min

Internationellt

I otakt med tiden

Vittnesmål om hans ledarstil hörs även från hans förra arbetsplats. Ändå fick Gerald Leitner Iflas uppdrag att modernisera världens bibliotekssektor.

5 dec 2022 • 3 min

Nyheter

Ojämlika ekonomiska villkor påverkar läsningen hos unga

Sveriges förmånliga skatter på tillgångar har lett till stor ekonomisk ojämlikhet och riskerar att urholka välfärden. Hur många bibliotek skulle man kunna bygga om reglerna som har skapat flest dollarmiljardärer per capita i nästan hela västvärlden skulle förändras? Det frågar sig författare Andreas Cervenka.

2 dec 2022 • 3 min

Debatt

Fem elefanter i Iflas rum

Iflas kris handlar inte bara om en sparkad generalsekretare och havererat förtroende mellan ledning och medarbetare. Ytterligare fyra stora problem måste lösas innan alla kan återgå till det normala, skriver Ifla-medlemmen och biblioteksdebattören Mikael Böök.

1 dec 2022 • 2 min

Nyheter

Kultursektorn illa förberedd för krig

Det saknas planering för hur kulturverksamhet ska upprätthållas om det blir krig, konstaterar MSB. Mycket behöver göras, bland annat i bibliotekssektorn. "Vi har vaknat upp ganska bryskt", säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

29 nov 2022 • 3 min