Utbildning inte alltid garant för god källkritik
9 sep 2022 • 3 min
Den som läser på högskolan har större sannolikhet att identifiera falska fakta. Men det är inte säkert – och det beror på vilken utbildning personen har läst.

En ny studie, baserad på svar från 1 222 svenskar, visar att högre utbildning med inriktning mot humaniora och konst, liksom utbildning i teknik och naturvetenskap, verkar hänga ihop med en bättre förmåga att identifiera desinformation på nätet.
Forskare har använt sig av en ny metod för att analysera digital källkritik. Deltagarnas förmåga att identifiera vem som står bakom informationen, att bedöma bevis som används och jämföra olika utsagor om en omtvistad fråga, testades. Bakom studien står Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet står bakom studien och Mona Guath, forskare vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet.
– Det var väl lite överraskande att humaniora och konst var tydligt bättre än andra i två av tre kategorier, men vi har samtidigt sett indikationer tidigare på att esteter kan vara duktiga på att tolka vinklade budskap, säger Thomas Nygren.

Professor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Foto Mikael Wallerstedt
Hans teori är att det nog beror på att dels finns intresset där från början och dels jobbar de mycket med att tolka och tänka kring hur man med text och bild kan formulera känslomässiga budskap och manipulera sin publik.
– När man väl sitter med resultatet av studien tänker man att det är klart att det är så här, menar Thomas Nygren som lägger till att i tidigare studier på gymnasieungdomar var elever på de naturvetenskapliga programmen något bättre än andra.
– Det slår igenom i en av kategorierna i vår studie. Där ser vi att både humanister och naturvetare är bättre än de andra grupperna, som exempelvis samhällsvetare och personer med högre studier i vård, på att identifiera vem som är avsändaren.
Vilka är de största utmaningarna för den högre utbildningen, när det kommer till källkritiskt tänkande?
– Vi har en utmaning kring det här med ödmjukhet inför andras kunskap. Hur fostrar vi det, hur får vi fram det? Hur stimuleras den typen av förmågor i alla utbildningar? Hur får vi ungdomar att bli mindre självsäkra och mer ödmjuka inför att de faktiskt skulle kunna ha fel, undrar Thomas Nygren.
Han poängterar också att det är viktigt att tänka på, att bara för att man är intresserad av samhällskunskap så betyder inte det att man automatiskt är bra på att tolka och granska nyheter.
– Men forskningen visar att goda ämneskunskaper inom ett ämne är ett bra motmedel mot desinformation. Du kan inte lura någon som har bra koll på läget. Där har vi en stor utbildningsmässig utmaning, att ju fler människor som kan och vet mycket, desto säkrare blir samhället. Sedan är det ju så att vi inte vet hur stor betydelse själva utbildningen har. Är det utbildningen som ger de här effekterna eller finns det i personernas ursprungliga intresse, det som gör att de är bra på källkritiskt tänkande, frågar Thomas Nygren.
Vilken roll tänker du att exempelvis universitetsbiblioteken kan/borde spela i det här, i att få studenter att i högre utsträckning tänka källkritiskt?
– Att påvisa var pålitlig information finns i olika ämnen och vad som gör den trovärdig, det är några saker som biblioteken kan bidra med. Liksom att påvisa hur digitala resurser kan användas för att källkritiskt granska information. Rimligen kan man också lägga upp kurser i källkritik för olika program. Det är bra om bibliotekarier är särskilt uppmärksamma på att olika grupper har särskilda behov av stöd, säger Thomas Nygren.
Hela artikeln i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Education finns här.
Senaste nytt

Lämnar Iflas styrelse i protest
Halo Locher lämnar Iflas styrelse med omedelbar verkan. Anledningen är förfarandet när organisationen ska rekrytera ny generalsekreterare. ”Inte förenligt med mitt samvete.”
29 mar 2023 • < 1 min

Ministermöten om skolbibliotek och armlängds avstånd
Samtalen om armlängds avstånd fortsätter i dag, onsdag. Nu med kulturminister Parisa Liljestrand. Dessutom träffar Svensk biblioteksförening både kulturministern och skolminister Lotta Edholm för prata läsning och skolbibliotek.
29 mar 2023 • < 1 min

Startar bibliotek för social rättvisa
Organisationen Helamalmö startar sitt andra bibliotek. Ambitionen är samarbeta med universitetsbibliotek runtom i landet. ”När nya rapporter kommer så ska man kunna läsa dem hos oss”, säger verksamhetsledaren Nicolas Lunabba.
28 mar 2023 • 2 min

Bibliotekarier med särskilt fokus på regnbågsfrågor
Västerås är det första folkbiblioteket i Sverige med så kallade regnbågsbibliotekarier. De tre är specialiserade på hbtq-frågor och hbtq-relaterad litteratur.
28 mar 2023 • 3 min

Behövs folkbibliotekens eget museum?
Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.
27 mar 2023 • 3 min

Biblioteket som vägrade brinna: 90 år av demokrati och frihetskamp
Den tyska utrotningen började med ett angrepp mot ett bibliotek. "Där var vi 1933 och dit tycks vi återvända 2023. Vad kan vi göra?", skriver Niklas Ferdinand Carlsson.
24 mar 2023 • 5 min

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns
Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.
23 mar 2023 • 2 min

Fortsatt brist på bibliotekarier
Det finns gott om jobb för bibliotekarier och utsikterna ser lika goda ut för den som kommer ut på arbetsmarknaden om fem år, enligt en rapport från Saco.
21 mar 2023 • < 1 min

Ukrainska bibliotekarier kämpar för att rädda kulturarvet
276 ukrainska bibliotek har skadats i kriget. 47 har förstörts helt och 42 bibliotek har förlorat alla sina samlingar. Och det är siffror som förändras varje dag, poängterar Tetiana Chorna, universitetsbibliotekarie på Kiev-Mohyla-akademin, på besök i Uppsala.
20 mar 2023 • 3 min

Ansökte om tillträdesförbud – åklagaren sa nej
Stockholms stadsbiblioteks ansökan om tillträdesförbud för en besökare nekades av Västerorts åklagarkammare. Anledningen är att Tensta bibliotek delar lokaler med ett medborgarkontor.
20 mar 2023 • 2 min

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan
Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.
17 mar 2023 • 2 min

Axiells vd: Andra bolag är bättre än vi på mediemarknaden
Försäljningen av Axiell media innebär inte att Axiell group vill skala ner. Försäljningen var smärtsam, men nödvändig och Axiell vill fortsätta växa på andra sätt, berättar koncernchef Joel Sommerfeldt för Biblioteksbladet.
16 mar 2023 • 2 min
0 kommentarer