Utbildning inte alltid garant för god källkritik

9 sep 2022 • 3 min

Den som läser på högskolan har större sannolikhet att identifiera falska fakta. Men det är inte säkert – och det beror på vilken utbildning personen har läst.

En ny studie, baserad på svar från 1 222 svenskar, visar att högre utbildning med inriktning mot humaniora och konst, liksom utbildning i teknik och naturvetenskap, verkar hänga ihop med en bättre förmåga att identifiera desinformation på nätet.

Forskare har använt sig av en ny metod för att analysera digital källkritik. Deltagarnas förmåga att identifiera vem som står bakom informationen, att bedöma bevis som används och jämföra olika utsagor om en omtvistad fråga, testades. Bakom studien står Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet står bakom studien och Mona Guath, forskare vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet.

– Det var väl lite överraskande att humaniora och konst var tydligt bättre än andra i två av tre kategorier, men vi har samtidigt sett indikationer tidigare på att esteter kan vara duktiga på att tolka vinklade budskap, säger Thomas Nygren.

Thomas Nygren
Professor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Foto Mikael Wallerstedt

Hans teori är att det nog beror på att dels finns intresset där från början och dels jobbar de mycket med att tolka och tänka kring hur man med text och bild kan formulera känslomässiga budskap och manipulera sin publik.

– När man väl sitter med resultatet av studien tänker man att det är klart att det är så här, menar Thomas Nygren som lägger till att i tidigare studier på gymnasieungdomar var elever på de naturvetenskapliga programmen något bättre än andra.

– Det slår igenom i en av kategorierna i vår studie. Där ser vi att både humanister och naturvetare är bättre än de andra grupperna, som exempelvis samhällsvetare och personer med högre studier i vård, på att identifiera vem som är avsändaren.

Vilka är de största utmaningarna för den högre utbildningen, när det kommer till källkritiskt tänkande?

– Vi har en utmaning kring det här med ödmjukhet inför andras kunskap. Hur fostrar vi det, hur får vi fram det? Hur stimuleras den typen av förmågor i alla utbildningar? Hur får vi ungdomar att bli mindre självsäkra och mer ödmjuka inför att de faktiskt skulle kunna ha fel, undrar Thomas Nygren.

Han poängterar också att det är viktigt att tänka på, att bara för att man är intresserad av samhällskunskap så betyder inte det att man automatiskt är bra på att tolka och granska nyheter.

– Men forskningen visar att goda ämneskunskaper inom ett ämne är ett bra motmedel mot desinformation. Du kan inte lura någon som har bra koll på läget. Där har vi en stor utbildningsmässig utmaning, att ju fler människor som kan och vet mycket, desto säkrare blir samhället. Sedan är det ju så att vi inte vet hur stor betydelse själva utbildningen har. Är det utbildningen som ger de här effekterna eller finns det i personernas ursprungliga intresse, det som gör att de är bra på källkritiskt tänkande, frågar Thomas Nygren.

Vilken roll tänker du att exempelvis universitetsbiblioteken kan/borde spela i det här, i att få studenter att i högre utsträckning tänka källkritiskt?

– Att påvisa var pålitlig information finns i olika ämnen och vad som gör den trovärdig, det är några saker som biblioteken kan bidra med. Liksom att påvisa hur digitala resurser kan användas för att källkritiskt granska information. Rimligen kan man också lägga upp kurser i källkritik för olika program. Det är bra om bibliotekarier är särskilt uppmärksamma på att olika grupper har särskilda behov av stöd, säger Thomas Nygren.

Hela artikeln i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Education finns här.

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min