Den som läser på högskolan har större sannolikhet att identifiera falska fakta. Men det är inte säkert – och det beror på vilken utbildning personen har läst.

En ny studie, baserad på svar från 1 222 svenskar, visar att högre utbildning med inriktning mot humaniora och konst, liksom utbildning i teknik och naturvetenskap, verkar hänga ihop med en bättre förmåga att identifiera desinformation på nätet.

Forskare har använt sig av en ny metod för att analysera digital källkritik. Deltagarnas förmåga att identifiera vem som står bakom informationen, att bedöma bevis som används och jämföra olika utsagor om en omtvistad fråga, testades. Bakom studien står Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet står bakom studien och Mona Guath, forskare vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet.

– Det var väl lite överraskande att humaniora och konst var tydligt bättre än andra i två av tre kategorier, men vi har samtidigt sett indikationer tidigare på att esteter kan vara duktiga på att tolka vinklade budskap, säger Thomas Nygren.

Hans teori är att det nog beror på att dels finns intresset där från början och dels jobbar de mycket med att tolka och tänka kring hur man med text och bild kan formulera känslomässiga budskap och manipulera sin publik.

– När man väl sitter med resultatet av studien tänker man att det är klart att det är så här, menar Thomas Nygren som lägger till att i tidigare studier på gymnasieungdomar var elever på de naturvetenskapliga programmen något bättre än andra.

– Det slår igenom i en av kategorierna i vår studie. Där ser vi att både humanister och naturvetare är bättre än de andra grupperna, som exempelvis samhällsvetare och personer med högre studier i vård, på att identifiera vem som är avsändaren.

Vilka är de största utmaningarna för den högre utbildningen, när det kommer till källkritiskt tänkande?

– Vi har en utmaning kring det här med ödmjukhet inför andras kunskap. Hur fostrar vi det, hur får vi fram det? Hur stimuleras den typen av förmågor i alla utbildningar? Hur får vi ungdomar att bli mindre självsäkra och mer ödmjuka inför att de faktiskt skulle kunna ha fel, undrar Thomas Nygren.

Han poängterar också att det är viktigt att tänka på, att bara för att man är intresserad av samhällskunskap så betyder inte det att man automatiskt är bra på att tolka och granska nyheter.

– Men forskningen visar att goda ämneskunskaper inom ett ämne är ett bra motmedel mot desinformation. Du kan inte lura någon som har bra koll på läget. Där har vi en stor utbildningsmässig utmaning, att ju fler människor som kan och vet mycket, desto säkrare blir samhället. Sedan är det ju så att vi inte vet hur stor betydelse själva utbildningen har. Är det utbildningen som ger de här effekterna eller finns det i personernas ursprungliga intresse, det som gör att de är bra på källkritiskt tänkande, frågar Thomas Nygren.

Vilken roll tänker du att exempelvis universitetsbiblioteken kan/borde spela i det här, i att få studenter att i högre utsträckning tänka källkritiskt?

– Att påvisa var pålitlig information finns i olika ämnen och vad som gör den trovärdig, det är några saker som biblioteken kan bidra med. Liksom att påvisa hur digitala resurser kan användas för att källkritiskt granska information. Rimligen kan man också lägga upp kurser i källkritik för olika program. Det är bra om bibliotekarier är särskilt uppmärksamma på att olika grupper har särskilda behov av stöd, säger Thomas Nygren.

Hela artikeln i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Education finns här.