Finns det genusrelaterade skillnader inom biblioteks- och informationsvetenskap? Eller har ökningen av kvinnliga forskare skapat en jämvikt som uppväger den...

Finns det genusrelaterade skillnader inom biblioteks- och informationsvetenskap? Eller har ökningen av kvinnliga forskare skapat en jämvikt som uppväger den manliga normen när forskning publiceras och citeras? Månadens uppsats är skriven av Marie Sörensen: Genus, homosocialitet och givandet av referenser. En bibliometrisk studie av Svensk Biblioteksforskning, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.

Män är fortfarande i majoritet högre upp i lärosäteshierarkin, exempelvis inom professorskåren. Den manliga dominansen inom det ledande skiktet kan både förklaras med och bidra till en kultur av homosocialitet, alltså att man söker sig till och föredrar människor av samma kön, vilket inte ska förväxlas med homosexualitet. Det finns för övrigt ett genusperspektiv också på begreppet homosocialitet, ofta använt för att beskriva hur män bygger maktbaser tillsammans med andra män. Det ifrågasätts som något negativt samtidigt som kvinnors homosocialitet, nätverk och systerskap inte problematiseras i samma utsträckning.

Artiklarna i Svensk Biblioteksforskning visar en förändring under den tjugoårsperiod som den bibliometriska studien omfattar. Under de första åren var det män som publicerade de flesta artiklarna, men det sker en förändring under 2000-talet. Kurvan planar ut och publiceringsmönstret blir mer jämlikt.

Samma utveckling kan konstateras när det gäller vilka man refererar till. Den manliga dominansen avtar, fler kvinnor uppmärksammas för sin forskning genom referenser och citeringar. Vad som inte förändras är att män oftare refererar till artiklar författade av andra män. Också kvinnor refererar mer till män men är samtidigt bättre (än männen) på att referera till kvinnors artiklar…

Läs mer BBL nr 6/7