Universitetsbiblioteket i Lund har just packat upp en unik och omfattande donation. Det handlar om arkivet efter det produktionsbolag, AB...

Universitetsbiblioteket i Lund har just packat upp en unik och omfattande donation. Det handlar om arkivet efter det produktionsbolag, AB Svenska Ord som Hans Alfredson och Tage Danielsson bildade 1961. Även Hasse Alfredsons arkiv AB Skrivstugan som han skapade efter Tage Danielssons död, ingår.

 – Det är alldeles nyss som vi har packat upp det och det är ett omfattande arkiv på gissningsvis en 12-15 hyllmeter, säger Birgitta Lindholm, 1:e bibliotekarie på UB i Lund.

Det är också hon som sett till att det nu har fått en hemvist i en miljö till vilken Hans Alfredson har en stark anknytning.

– I egenskap av den som tar kontakt för att få in arkiv till UB hörde jag av mig till Hasse Alfredson och frågade om han inte kunde tänka sig att donera sina manuskript och allt sådant till Universitetsbiblioteket. Han bad att få fundera på saken och sedan fick jag ett besked från båda familjerna Alfredson och Danielsson att de gärna såg att materialet kom till oss, berättar Birgitta Lindholm.

Inom ramen för AB Svenska Ord producerade Alfredson/Danielsson sedemera revyklassiker som t ex Gröna hund (1962), Gula hund (1964), Spader, Madame!  (1969), 88-öresrevyn (1970) och Glaset i örat (1973 m fl och filmer som Att angöra en brygga (1965), Äppelkriget (1971), Släpp fångarne loss – det är vår!  (1975), Picassos äventyr (1978) och Sopor (1981). Efter Tage Danielssons död 1985 upplöstes Svenska Ord och Hasse Alfredson skapade ett eget bolag, AB Skrivstugan.

På UB har materialet – ett halvt sekel av svensk humor – nu sorterats grovt och en provisorisk förteckning är gjord. Här finns förutom manuskript – ofta med marginalanteckningar och scriptakommentarer – även idéskisser, fotografier, programblad och pressklipp.

– Det mesta i arkivet är från 1960, -70 och -80-talen. Det finns lite grand från 1950-talet också. Och i bolaget Skrivstugan, där finns det som har gjorts av Hans Alfredson under de senare åren, säger Birgitta Lindholm.

Enligt henne är nu planen att söka medel för att, i enlighet med de bägge familjernas önskemål, kunna digitalisera delar av arkivet. Det material som nu finns i pärmar, plastmappar och i buntar kommer till viss del att behöva läggas om för bättre bevarande. Sedan ska det så snart som möjligt göras tillgängligt för forskare att använda. Birgitta Lindholm utesluter inte heller att man kan visa delar av materialet publikt i form av utställningar eller liknande evenemang.

– Vi är naturligtvis jätteglada för att det här finns här och hoppas att det ska kunna användas bra i fortsättningen och i framtiden, när vi vet lite mer om det.