På måndagen presenterades regeringens nya forskningsproposition. Det satsas på klimatforskning, digitalisering och hälsa – men blev inget beslut om nationella riktlinjer kring öppen tillgång.

I dag presenterade ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Målet är att ”Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation”. Enligt ministern är Sverige ett starkt innovationsland och forskningskvaliteten är hög, men konkurrensen ökar och andra länder är på väg att hinna ikapp.

– Vi har tappat i innovation de senaste åren och andra länder har gått eller är på väg att gå förbi, sade Helene Hellmark Knutsson.

De statliga anslagen till forskning och innovation ökar därför med 2,8 miljarder fram till 2020. Tillsammans med energiforskningspropositionen blir det strax över tre miljarder.

Regeringen har identifierat tre globala samhällsutmaningar: klimatet, digitaliseringen och hälsa och livsvetenskap. För att möta dem introduceras bland annat tioåriga forskningsprogram på sex områden. De handlar till exempel om antibiotikaresistens, migration och integration samt hållbart samhällsbyggande. Regeringen stärker också Vetenskapsrådets anslag för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning med 60 miljoner kronor.

Basanslagen till lärosätena ökar med 1,3 miljarder kronor. Regeringen vill höja kvaliteten i forskningen, få en tydligare karriärstruktur, öka samverkan med det omgivande samhället och öka jämställdheten.

När det gäller biblioteken rekommenderar forskningspropositionen att Kungliga biblioteket får ett utökat uppdrag att i samverkan med Vetenskapsrådet samt universitet och högskolor förvalta och vidareutveckla publikationsdatabasen Swepub. Datakvaliteten är idag inte tillräckligt hög för att möjliggöra bibliometriska analyser på nationell nivå, skriver man i propositionen. För att klara detta höjs KB:s anslag med 3,5 miljoner för 2017. Medel som lyfts från Vetenskapsrådets forskningsanslag.

Kungliga biblioteket föreslås också få ett nationellt samordningsansvar för fortsatt arbete rörande öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Detta i samarbete med Vetenskapsrådet som föreslås få ansvar för den öppna tillgången till forskningsdata.

Vetenskapsrådet får ökade anslag för regeringens satsning på datadriven forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Propositionen pekar på behovet av att digitalisera kulturarvsinstitutionernas samlingar och konstaterar att bara en bråkdel har digitaliserats hittills. Vetenskapsrådet får 20 miljoner i ökade forskningsanslag för ändamålet 2018 och ytterligare 20 miljoner 2019.

Hos Svensk biblioteksförening känner man besvikelse över propositionen.

– Den levererade inte det vi hade hoppats på. Dels hade vi ju hoppats på ett beslut om nationella riktlinjer kring öppen tillgång till forskningsinformation. Som det är nu har lärosätena olika policy och när det inte finns nationella riktlinjer blir det svårare att driva de här frågorna. Vi behöver ett ställningstagande på politisk nivå.   Det står inte heller något om upphovsrätten, som ju starkt påverkar forskningen och forskningens infrastruktur. Man talar om tillgänglighet, men den är starkt beroende av upphovsrättsfrågornas lösning, säger forsknings- och utvecklingssekreteraren på Svensk biblioteksförening, Katarina Wiberg.