Kritik mot SUB:s prioriteringar

11 dec 2014 • < 1 min

Forskarna inom humaniora riktar skarp kritik mot Stockholms universitetsbiblioteks ”användarstyrning” och prioritering av e-böcker. Även Sveriges Författarförbund har engagerat sig...

Forskarna inom humaniora riktar skarp kritik mot Stockholms universitetsbiblioteks ”användarstyrning” och prioritering av e-böcker. Även Sveriges Författarförbund har engagerat sig i frågan.

SUB:s nya strategier mötte från början motstånd från humanioraforskarna. Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria samt Historiska institutionen överlämnade tidigare i år protestskrivelser till rektor och överbibliotekarie:

Kvalificerad litteratur och forskning inom vårt område utgår ifrån, arbetar med och förutsätter tryckt material i mycket hög utsträckning, samtidigt som det är den allt dominerande formen för forskningens redovisning. Att i det ljuset alltid prioritera e-böcker framför tryckta versioner är varken ’användarstyrt’ eller ändamålsenligt, skriver Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.

Kritiken får nu genklang utanför universitetet genom att Sveriges Författarförbund tar upp frågan.

– Det är mycket oroväckande om det fysiska bokbeståndet riskerar att rationaliseras bort, säger Madeleine Hjort, ordförande i Sveriges Författarförbunds biblioteksråd.

Författarförbundet (SFF) har tagit kontakt med KB för att få tillstånd en bred diskussion till försvar för den tryckta bokens betydelse, om hur bestånden ska säkras och fortsätta tillgängliggöras. Det gäller inte bara SUB:s strategier, frågan berör samtliga forskningsbibliotek.

Överbibliotekarie Wilhelm Widmark vid SUB är nöjd med de förändringar som hittills genomförts under hans ledning.

– En förklaring till det missnöje som kom till uttryck i skrivelserna tidigare i år är att man inte förstår den strategiska riktningen för ett bibliotek i den nya informationsvärlden. Alla har en bild av vad ett bibliotek är. Den bilden kan krocka med vad ett forskningsbibliotek är idag.

– Jag tror på dialog. Det var därför vi för två år sedan inrättade en kommunikationsavdelning. Och vi har kommunicerat ut strategier, även om vi förstått att många hade velat att vi skulle ha kommunicerat det innan förändringarna gjordes.

Läs mer i BBL nr 10 som utkommer den 19 december.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min