Förslag: ökad möjlighet till digital forskning vid biblioteken

16 jun 2022 • 2 min

Regeringens förslag på ändringar i upphovsrätten är ett steg i rätt riktning, enligt Svensk biblioteksförening. ”En möjlighet för alla som vill forska på digitaliserat material.”

Det är med syftet att genomföra ett EU-direktiv som regeringen nu föreslår ändringar i upphovsrätten. Förslaget innehåller många olika delar och mest relevant för landets bibliotek är förslagen om nya inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt för data- och textutvinning och för bevarandeändamål.

– De nya inskränkningarna är ett steg framåt för bibliotek. Mest tillämpbara är de kanske för landets högskole- och universitetsbibliotek, men även för bibliotek med bevarandeändamål för känsliga exemplar, säger Daniel Westman, jurist specialiserad på it- och medierätt.

Den nya rätten att göra kopior för text- och datautvinningsändamål gäller för alla, men är extra stark för forskningsorganisationer och bibliotek tillgängliga för allmänheten för forskningsändamål.

– Enkelt förklarat betyder det att bibliotek får framställa kopior av skyddade verk, till exempel böcker, för att möjliggöra analys och maskininlärning, vilket bland annat möjliggör lösningar för artificiell intelligens, säger Daniel Westman.

Regeringens andra förslag innebär att statliga och kommunala arkivmyndigheter, vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna och folkbiblioteken får rätt att framställa exemplar av verk för bevarandeändamål.

– Det innebär att man nu utökar möjligheten att få rätt att digitalisera saker i syfte att bevara verk inför framtiden, säger Daniel Westman.

Förslaget gäller för forskningsändamål, för att tillgodose önskemål om enskilda artiklar eller korta avsnitt eller om material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original, liksom för användning i läsapparater.

Lisa Gemmel

Svensk biblioteksförening ställer sig positiv till regeringens nya förslag och menar att det är ett steg i rätt riktning.

– Det är en förbättring och en möjlighet för alla som vill forska på digitaliserat material eftersom man tidigare behövt vara på platsen där materialet finns. Förhoppningsvis leder det till en mer jämlik situation för forskare i hela landet och att man inte ska behöva ta sig till exempelvis Stockholm för att kunna forska på tillgängligt material, säger Lisa Gemmel, utredare vid Svensk biblioteksförening.

Text: Annica Ögren

1 kommentarer

  1. Så kom där då ytterligare en halvmesyr från den svenska regeringen. Låt mig citera Nasjonalbiblioteket i Oslo som på sin webbplats, på klingande nynorsk, säger:
    Nasjonalbiblioteket digitaliserer systematisk heile samlinga si. — Digitaliseringsprogrammet starta i 2006, og vi reknar med at det vil ta 20–30 år før heile samlinga er digital.
    Klart som korvspad. Finns det en prognos för när Sverige fått digitaliserat hela samlingen sin? Vågar någon hoppas ens på innevarande sekel med den nuvarande snigeltakten?

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Skolbibliotek

Dik: Varför är ministern så tyst?

Mer än hälften av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotekarier, enligt en färsk rapport. Nu vill Anna Troberg, förbundsordförande på Dik, ha svar: När får alla elever tillgång till bemannade bibliotek?

28 jun 2022 • 2 min

Debatt

Avtalen som hotar öppen vetenskap

De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.

21 jun 2022 • 5 min

Nyheter

Stort intresse för stärkt läsfrämjande

Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.

17 jun 2022 • 2 min

Essä

Kunskapen bör styra biblioteksverksamheten

Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folk­biblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksam­heter.

17 jun 2022 • 7 min

Nyheter

Skolbibliotekarie får pris av Svenska Akademien

Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.

15 jun 2022 • 2 min