Hbtq-frågor ska prioriteras på biblioteken

Expertnätverket för hbtq-frågor fick gehör för sitt förslag att även hbtq-personer bör finnas med som prioriterad grupp som ska ägnas särskild uppmärksamhet på biblioteken. Årsmötet röstade för bifall till motionen.

Det bör göras ett tillägg i bibliotekslagen föreslår gruppen. I dag pekas personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska ut som prioriterade grupper. Här skulle även hbtq-personerna behöva finnas med, skriver gruppen i en motion till Svensk biblioteksförenings årsmöte.

– Det finns en stor okunskap och vi måste skapa förståelse och då måste vi först utbilda våra bibliotekarier, säger Tamara Laketic, bibliotekarie i Täby kommun norr om Stockholm som också är med i expertnätverket för hbtq-frågor och den som tog initiativ till motionen.

– I dag är det upp till chefen att bestämma hur mycket tid och utrymme som ska läggas på dessa frågor och det innebär att vissa bibliotek inte arbetar med de här frågorna alls.

Tamara Laketic lyfter också benämningen och föredrar att tala om gruppen som hbtqia där de två sista bokstäverna står för intersex-personer och asexuella.

– Jag tror att många personer från den här gruppen ser bibliotek som en lite konservativ plats som de väljer att inte gå till. Det borde finnas aktiviteter som gör att de känner sig välkomna helt enkelt.

Christer Edeholt är kontaktperson för nätverket och säger att frågan behöver lyftas.

­– Det finns en negativ vind som gärna sätter hbtq-personer på plats.

Det märks inte minst i Europa där länder som Polen och Ungern inskränker hbtq-rättigheter. Men, konstaterar han, även i Sverige.

Inför valet 2018 plockades regnbågsflaggor ner på bibliotek, exempelvis på Umeå universitetsbibliotek.

– De plockades undan när biblioteket var vallokal för man sade att det var en politisk flagga. Det finns en okunskap.

I dag jobbar många bibliotek aktivt med hbtq-frågor, men det bygger på att det finns en eldsjäl som driver frågorna, säger Christer Edeholt. Med en lagändring tror han att det skulle göras på ett bredare plan, på så sätt som det görs för de andra prioriterade grupperna.

Motionen fick gehör hos Svensk biblioteksförening som på årsmötet beslutade att ställa sig bakom skrivningen.

– Styrelsen anser att det är en viktig fråga, säger generalsekreterare Karin Linder.

Samtidigt skriver styrelsen i ett yttrande att det kommer att vara svårt att få till en lagändring inom överskådlig tid och att det därför är bättre att arbeta med andra insatser för att hbtq-personer ska känna sig välkomna och inkluderade på alla bibliotek. Men motionen bifölls och årsmötet beslutade att senast 2021 göra hbtq-frågor till en prioriterad fråga. Tillsammans med expertnätverket för hbtq-frågor ska rekommendationer tas fram för hur biblioteken kan arbeta med frågan.

Här finns motionen att läsa i sin helhet.