Högt förtroende för biblioteken

För fjärde året i rad ökar andelen som har stort förtroende för biblioteken. Men siffrorna är inte tillbaka på de höga nivåer som fanns för tio år sedan.

Andelen personer som i någon grad har stort förtroende för biblioteken ökade 2023, från 60 procent året innan till 62 procent. Det framkommer i årets SOM-undersökning, som också konstaterar att endast 3 procent av svenskarna har lågt förtroende för biblioteken. Förtroendet har ökat fyra år i rad, konstaterar författarna av SOM-institutets kapitel om biblioteken. Men går man tillbaka tio år i tiden hade hela 69 procent mycket stort eller ganska stort förtroende för biblioteken. 2019 och 2020 var förtroendet som lägst under det senaste decenniet, men har sedan vänt upp igen.

 De som använder biblioteken ofta är också de som uppger att de har högst förtroende för biblioteken.

Även om lågutbildades förtroende för biblioteken tycks ha stärkts, är skillnaderna fortfarande stora mellan olika utbildningsnivåer. Ju längre utbildning, desto högre förtroende för biblioteken. Utbildningsnivå är den demografiska variabel som är störst när det handlar om förtroendet för biblioteken.

Även boendeområde utgör en markant skillnad i förtroendet där det är högre på större orter. Men skillnaderna har jämnats ut jämfört med 2022.

Undersökningen visar också att biblioteken används i högre grad av personer som talar andra språk än svenska i hemmet. I den gruppen besöker fyra av tio biblioteket ofta. I gruppen som talar svenska hemma är det 29 procent som besöker biblioteket ofta. Siffrorna bör dock tolkas med försiktighet eftersom gruppen som inte talar svenska hemma var oproportionerligt låg i undersökningen.

Kvinnor besöker fortfarande bibliotek oftare och uppger ett större förtroende än män, men glappet har minskat något.

Hela SOM-institutets kapitel om bibliotek finns här.