Hon utbildar när barnkonventionen blir lag
14 jan 2020 • 7 min
Från årsskiftet är barnkonventionen lag i Sverige. Utvecklaren Sylvia Blomberg utbildar bibliotekschefer och har upptäckt att många vet för lite om barnkonventionen. Vad är en barnrättsprövning? Hur ser målgruppen barn ut? Kunskapsluckorna är många.
Jag tror att man måste våga stampa med foten ibland. Om vi ska jobba med det här så ska vi göra det all in, säger Sylvia Blomberg och gasar för att köra förbi en lastbil med ett släp som wobblar oroväckande.
Hon är samordnare för barnrätts- och hbtq-frågor på Biblioteksutveckling i Region Örebro län och i dag är hon på väg till Hallsberg för att träffa fem av länets bibliotekschefer. Sedan ett år tillbaka jobbar hon nämligen för att stötta alla bibliotekschefer i regionen i deras implementering av barnkonventionen.
Det är chefernas ansvar att se till att konventionen från och med årsskiftet genomsyrar folkbibliotekens verksamhet. För att bistå dem har hon ordnat två gemensamma utbildningsdagar och är nu ute på en turné för att prata handlingsplan. Chefer från regionens alla tolv kommuner har tackat ja till att delta i satsningen.
– Jag har fått mycket bra respons. Man vill otroligt gärna göra något. De är modiga tycker jag, som kastar sig in i det här arbetet.
Sylvia Blomberg har en bakgrund som bibliotekarie men jobbar sedan 20 år tillbaka med biblioteksutveckling. Det här blir det sista hon gör som yrkesverksam. I januari fyller hon 67. I bilen, med de solgula björkarna susandes förbi utanför rutan, berättar hon att hon lekt med tanken på att skjuta upp sin pensionsavgång för att fortsätta med implementeringsarbetet.
– Det här har jag velat göra så himla länge och nu är vi ju på gång! Men jag känner ändå att jag har banat väg för det här arbetet och att jag lämnar med flaggan i topp.
Hon är en av författarna till metodhandboken Löpa linan ut, som i våras skickades ut till alla landets bibliotekschefer med stöd av Kungliga biblioteket. Cheferna ska kunna använda boken för att steg för steg implementera barnkonventionen i sina verksamheter.
Nu får vi ord på det vi redan gör
För Sylvia Blombergs del utmynnade arbetet med boken alltså i den här coachningen. Hon är motor, men involverade är också regionbibliotekarien Peter Alsbjer och biblioteksutvecklaren Eva Carlbom, som båda ska se till att föra arbetet vidare när Sylvia Blomberg slutar.
Framme i Hallsberg parkerar hon och rullar sedan sin dramaten, lastad med dator och mängder av papper, till den 50-åriga tegelbyggnad som utgör järnvägsknutens bibliotek.
Först på plats är Anne-Marie Alzén som i egenskap av bibliotekschef i Hallsbergs kommun är värd för dagens möte. En efter en droppar sedan de andra in i det lilla konferensrummet och snart är Sydnärkes fem bibliotekschefer samlade.
En del av regionens andra bibliotekschefer har valt att träffa Sylvia Blomberg för enskild handledning, men de från Hallsberg, Laxå, Askersund, Lekeberg och Kumla vill gärna ses i grupp. De är vana vid att samarbeta i olika frågor och samtalet rör sig ledigt innan Sylvia Blomberg tar ton.
Syftet med dagens möte är att börja nysta i hur chefernas handlingsplaner för att implementera barnkonventionen kan se ut. Vilka delar bör ingå i en handlingsplan av det här slaget, hur ska deras roll som chef se ut och vilken fortbildning kommer att krävas?
Före utbildningsdagarna, som hölls av en extern föreläsare tidigare under året, fick alla chefer skatta var de befann sig kunskapsmässigt när det gäller barnkonventionen. De flesta uppgav då att de låg någonstans mellan två och tre på en femgradig skala.
– Var är ni nu, efter det vi har gjort? frågar Sylvia Blomberg.
– Jag är lite försiktig. Från 1,5 kanske jag ligger på 2,3 nu, säger Tomas Dahlberg som
är kulturchef i Laxå.
– Visst har vi höjt oss. Jag skulle säga 3,5. Medvetenheten har ökat, säger Annika Restadh, enhetschef för kultur och aktivitet i Askersund.
– Ni är ju på g! Höjd kunskap är värdefullt, säger Sylvia Blomberg.
Nyckeln till ett lyckat implementeringsarbete är just kunskap, menar hon. Under utbildningsdagarna har flera chefer upptäckt att de inte alls visste så mycket om barnkonventionen som de trott. Många kommer att behöva göra en plan för fortbildning, både för egen del och för all personal. Det handlar om att få verktyg för att kunna omsätta barnkonventionen i handling i verksamheten. Man behöver till exempel lära sig att göra en barnrättsprövning inför varje beslut som gäller budgetfördelning eller verksamhetsförändring.
Chefen bör också se till att göra en kartläggning, för att få kunskap om målgruppen barn i kommunen och om hur arbetet med barnets rättigheter ser ut i dag.
Även regionen kommer att bidra med en fortbildningsplan.
– Det behövs något slags gemensam kunskapsbas, sedan gäller det att ta vara på den kunskapen och få den strukturerad. Det här är inget åttonde underverk vi har dragit i gång, utan det är vanligt implementeringsarbete, säger Sylvia Blomberg.
Det är nästan 30 år sedan Sverige ratificerade barnkonventionen. Och många rätt görs förstås redan, men om strukturen för -arbetet saknas riskerar det att rinna ut i sanden, tror hon. Att barnkonventionen blir lag betyder inte att allt kommer att falla på plats, men hon hoppas att det kommer att innebära en skjuts för de här frågorna.
Hon ber gruppdeltagarna att formulera på post it-lappar vad deras önskeläge är. Var vill de att det här ska landa? När de läser upp vad de skrivit visar det sig att de tänker ganska lika. Tomas Dahlberg hoppas att arbetet ska resultera i att alla framtida verksamhetsbeslut blir belysta ur ett barnrättsperspektiv, och ett av Anne-Marie Alzéns mål är att all personal ska ha kunskap om barnkonventionen.
– Jag hoppas att vi på biblioteket kan bli en förebild för övriga kommunen i efterlevnaden av barnrättskonventionen, läser Maria Gille från Lekeberg på sin neongröna lapp.
När det sedan är dags att prata om vad chefernas handlingsplaner faktiskt ska innehålla frambringar det ett behov av att bestämma tid för kaffepaus, hämta vattenkaraff och ställa upp ett fönster mot tågrälsen strax utanför. Snart uppstår en diskussion om hur olika prioriterade grupper ska viktas mot varandra. Innebär lagen att barn automatiskt ska prioriteras högre än exempelvis personer med funktionsvariation?
– Det här betyder inte att barnen alltid ska ha allt, men vi behöver hela tiden ha med oss barnrättsperspektivet och veta vad vi gör och varför. Nu lägger du pannan i djupa veck, Gertrud, säger Sylvia Blomberg.
– Nej, jag bara tänker. Jag är inte så bekymrad, svarar Gertrud Åstrand från Kumla kommun.
Sylvia Blomberg gestikulerar friskt med den gröna whiteboardpennan i luften. Hon skrattar ofta och bekräftar mötesdeltagarna i deras funderingar. Hennes inställning är att hon som utsänd från regionen behöver jobba aktivt för att skapa relationer till dem hon ska arbeta med. Det här är ingenting man fixar via mejlen, menar hon.
– Man behöver ta sig tid och åka ut, prata om vad det här är och vad det kan innebära. Det går inte att komma dundrande med hela barnrättskonventionen, utan det gäller att stämma av och höra hur cheferna tänker, säger hon.
Själv är hon glad över att hon fått ett så pass renodlat uppdrag att hon verkligen kan ta sig den tid som behövs.
– Mjuka frågor ligger inte alltid högst upp på agendan, men mänskliga rättigheter är ju en grundfråga. Det är den basen vi ska stå på i vårt demokratiska uppdrag.
Under den efterlängtade fikapausen berättar Annika Restadh från Askersund att hon uppskattar stödet från regionen.
– Sylvia har en kompetens som vi saknar i kommunen. Det hjälper oss framåt så att vi får en bättre verksamhet.
Utbildningsdagarna var värdefulla, de bjöd både på aha-upplevelser och väckte många tankar hos henne.
– Är alla våra regler verkligen bra för barn? Hur ska vi till exempel resonera kring att hyra ut våra lokaler till föreningar eller samfund som bestämmer saker kring barn i de egna leden, som kanske inte alltid är i samklang med barnrättskonventionen?
Jag hoppas att vi på biblioteket kan bli en förebild för övriga kommunen
När barnkonventionen nu blir lag ger det ett tillfälle att skapa en samsyn kring den här typen av frågor och få med all personal på tåget.
– Vi har en barn- och ungdomsbibliotekarie men hon har hittills stått ganska ensam i de här frågorna, säger Annika Restadh.
Även Tomas Dahlberg från Laxå uppskattar att regionbiblioteket driver på och stöttar folkbibliotekens implementeringsarbete. Han tycker att kommunens bibliotek generellt ligger bra till när det gäller att jobba utifrån barnkonventionen. Man tänker till exempel redan utifrån barnets perspektiv när man formar verksamheten, menar han.
– Nu får vi ord på det vi redan gör. På biblioteket finns de som redan är vassa på det här, fastän de kanske inte har formulerat att det är just barnrättskonventionen de går och tänker på, säger han.
Tillbaka i det lilla konferensrummet vill Sylvia Blomberg återvända till det som var huvudsyftet med dagens möte.
– Vad behöver man skriva in i en handlingsplan för att på snurr på arbetet? frågar hon och möts av tystnad.
Fönstret behöver ställas upp på vid gavel igen.
– Det är svårt att bli konkret, säger Maria Gille från Lekebergs kommun.
Efter vidare diskussioner bestämmer sig gruppen för att boka in ett nytt möte efter årsskiftet. Då hinner även Sylvia Blomberg vara med som bollplank en sista gång. Tills dess ska alla ha tänkt till kring vilka områden som ska ingå i deras respektive handlingsplaner.
– Det är jättebra, nu är ni i gång i tankearbetet. Då säger vi som på Mello: nu kör vi!
Efteråt är Sylvia Blomberg nöjd. Alla var med, alla hade åsikter och var delaktiga. Det var bra att cheferna självmant ville boka in ett nytt möte, tycker hon. Att de visar att de vill jobba vidare är mycket värt.
– Sedan tror jag att de kommer att kunna stå på egna ben. Det här kommer de att fixa.
Fakta Barnkonventionen som svensk lag
Att göra FN:s barnkonvention till svensk lag var ett vallöfte från Socialdemokraterna inför valet 2014. En riksdagsmajoritet röstade igenom förslaget 2018. Beslutet innebär att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen.Senaste nytt
Hård kritik mot Svegfors utredning – ”statliga bidrag till biblioteken kan utebli”
Svensk biblioteksförening avstyrker hela förslaget, KB riktar kritik mot stora delar och Föreningen för regional biblioteksverksamhet ställer sig frågande till flera punkter. Mats Svegfors förslag om ny modell för kultursamverkan möts av hård kritik.
28 mar 2024 • 2 min
Lätt att få jobb för bibliotekarier
I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.
27 mar 2024 • < 1 min
Varianter av kreativitet på Biblioteksdagarna
På temat kreativitet hålls årets Biblioteksdagar i Skellefteå. De leds av skådespelaren Fransesca Quartey och huvudtalare är forskaren Palle Dahlstedt.
27 mar 2024 • 2 min
Nu kartläggs försöken att få bort böcker
Har någon utomstående agerat för att få bort böcker eller program från biblioteket? Nu finns det en tjänst där du du anmäla försök till otillbörlig påverkan.
25 mar 2024 • 2 min
Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen
Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.
22 mar 2024 • 2 min
Står självbilden i vägen för antirasistiskt arbete?
Hur påverkar självbilden oviljan av att prata om rasism på biblioteken? Och behövs mer statistik för att sätta i gång med det antirasistiska arbetet? Det var några frågor som kom upp när antirasism på bibliotek diskuterades på Marskonferensen.
22 mar 2024 • 4 min
Universitetsstudenter läser allt sämre
Allt fler universitetsstudenter behöver stöd med läsningen. Det berättar Maria Wiklund, språkpedagog vid SLU-biblioteket i Umeå. "Det verkar finnas ett glapp."
21 mar 2024 • 2 min
Marskonferensen i gång: Om rättvisa i ett digitalt samhälle
I takt med digitaliseringen utestängs de som är beroende av kontanter från den officiella ekonomin. Det är personer som redan är utsatta, ändå saknas sätt att hantera de orättvisor som uppstår, enligt Lena Halldenius som inledningstalade på Marskonferensen.
21 mar 2024 • 4 min
KB rustar för krig
Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
20 mar 2024 • 2 min
Så kan forskare räddas undan rovtidskrifterna
Många forskare publicerar sig i oseriösa sammanhang mot betalning, i det som kallas rovtidskrifter. Men med hjälp av Think Check Submit kan lärosätesbiblioteken stötta forskarna.
19 mar 2024 • 4 min
USA: Kraftig ökning av försöken att censurera böcker
Under 2023 intensifierades försöken att få bort böcker från amerikanska folkbibliotek och skolor. Antalet ifrågasatta boktitlar steg med 65 procent jämfört med föregående år.
18 mar 2024 • < 1 min
Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier
Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.
15 mar 2024 • 2 min
0 kommentarer