En allt större andel av Stockholms stadsbiblioteks budget går åt till hyror. "När hyrorna ökar så mycket krävs en större omprioritering", säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.

Stockholms stadsbibliotek har många, stora och små, lokaler runt om i Stockholm. I år har hyreskostnaderna ökat med ungefär tio procent.

– Vi har ett lokalbestånd med många olika fastighetsägare och hyreshöjningar får stor effekt på vår driftsbudget. När vi har förhandlingar om förändrade villkor brukar vi stå långt från varandra, konstaterar Daniel Forsman i ett mejl till Biblioteksbladet.

Daniel Forsman poängterar också att de arbetar med olika avtalslängder och förhandlingar och om det krävs för att höjningen är oskälig, så tar Stockholms stadsbibliotek det vidare till hyresnämnden. Sedan han själv började som stadsbibliotekarie i Stockholm har de varit i hyresnämnden en gång. Det var våren 2020 och gällde då Hornstulls bibliotek.

Stadsbibliotekets hyreskostnader har ökat med ungefär tio procent under 2023 och det motsvarar knappt sju miljoner kronor. I det beloppet ingår dock även etableringen av bibliotekets logistikcentral i Frihamnen. Om vi räknar bort den är ökningen strax över åtta procent, fem och en halv miljoner kronor.

– När hyreskostnaderna ökar så pass mycket kräver det en större omprioritering inom verksamhetens ram. En allt större andel av vår budget används för att täcka hyreskostnader. Att sänka hyreskostnader genom att säga upp lokaler eller att omlokalisera till andra lokaler är processer som tar lång tid och kräver politiska beslut.

Hur ser det ut inför nästa år?

– Hyrorna antas fortsätta öka i snabbare takt än tidigare. Inför kommande budgetår finns scenarion där vi räknar med samma procentuella ökning som mellan åren 2022 och 2023, alltså runt tio procent.

Daniel Forsman lägger till att det är den ökning man har räknat med i förvaltningens fleråriga prognos. Tio procent motsvarar lite mer än sju miljoner kronor för Stockholms stadsbiblioteks lokalbestånd.

Vad skulle kunna förbättra hyressituationen? Färre fastighetsägare?

– Med nuvarande modell för internhyra tror jag inte att det skulle göra någon större skillnad. Vi har ett femtontal lokaler av 40 som ägs av Fastighetskontoret eller något av de kommunala bostadsbolagen. Den modell som används i dag är relativt låst. Med de privata värdarna upplever jag att det finns andra möjligheter till dialog kring lösningar. Samtidigt kan det hos de privata värdarna finnas helt andra drivkrafter för kostnadsutvecklingen, som att man vill omdisponera lokalerna eller avkastningskrav som gör att man står väldigt långt från varandra.

Daniel Forsman understryker att underhålls- och investeringsfrågorna är, som han uttrycker det, utmanande att hantera. Vem ska ta kostnaden? Hur länge?

– Man får ägna sig mycket åt lokalfrågor om man jobbar med bibliotek. Allt från toaletter till kapitalkostnader och förhandlingar om hyror, säger Daniel Forsman.