Årets teman är spänning, samt idrott och läsning. Runt om i landet förbereder sig folkbibliotek, skolbibliotek, bokhandlare och förlag för läslovet. ”Läslovet är väldigt etablerat”, säger Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen.

På Ekens skola i södra Stockholm förbereder sig skolbibliotekarie Åsa Kullander för årets läslov.
– Jag ser alltid till att skicka efter Kulturrådets årliga tidning Barn-och ungdomsbokskatalogen. Sedan tar jag upp beställningar från mentorerna här på skolan och ser till att distribuera till varje klass som anmäler intresse, så att varje mentor kan dela ut till sina klasser innan de går på lov.

Dessutom deltar Åsa Kullander på läslovets årliga webinarium för att vara uppdaterad om vilket lästema de väljer och kan då skylta med böcker på just det temat.

– I år är det två teman, dels idrott och läsning och dels spänning. Nu håller jag som bäst på att ta fram alla sådana böcker för att skylta med både i och utanför bibblan. Dessutom brukar jag komplettera med att uppmana alla elever att skaffa sig lite läsmuskler under lovet, precis som Hulken och så har jag en bild på Hulken som läser böcker. Jag ser till att preppa dem till tänderna innan de går på lov, med massor av lästips och inspiration för att om möjligt försöka trigga igång läslusten, säger Åsa Kullander.

När läslovet väl börjar, efter skolan på fredag, tar folkbiblioteken vid. Läsrörelsen sammanställer planerade evenemang runt om i landet och räknar med cirka 200 programpunkter.

– Det man kan känna är att det är en självgående kraft, det händer saker hela tiden. En del hände även när det kallades för höstlov, men nu blir det tydligare, säger Elisabet Reslegård, ordförande för Läsrörelsen, den ideella föreningen som jobbar för läsfrämjande.

– Det bubblar av allt som händer, och biblioteken är centrala.

Nätverket läslov har 80 deltagare och möts regelbundet.

– Jag skulle säga att läslovet är väldigt etablerat.

Att höstlovet skulle byta namn till läslovet var från början en idé från Bonnierförlagen och Akademibokhandeln. Läsrörelsen tog hand om idén 2015 och ett år senare kom direktiv från regeringen att Skolverket skulle arbeta för ett läslov i stället för höstlov.

På läslovet är det viktigt att läsningen är frivillig och bygger på lust, säger Elisabet Reslegård. Men även annars är lusten en viktig pusselbit för läsningen.

– Därför är det bra med böcker som Jag är Zlatan Ibrahimovic som lockade tuffa grabbar att läsa. Även Harry Potter har betytt mycket och boken Blir du ledsen om jag dör? av Nicolas Lunabba är en fantastisk bok som jag tror många unga kommer att vilja läsa.

En annan viktig pusselbit är vuxna förebilder, konstaterar Elisabet Reslegård.

– Barn måste se att vuxna läser, den atmosfären måste finnas.

Text: Martin Röshammar och Annika Clemens