Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
25 okt 2022 • 2 min
Årets teman är spänning, samt idrott och läsning. Runt om i landet förbereder sig folkbibliotek, skolbibliotek, bokhandlare och förlag för läslovet. ”Läslovet är väldigt etablerat”, säger Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen.
Många aktiviteter planeras på biblioteken under läslovet.
På Ekens skola i södra Stockholm förbereder sig skolbibliotekarie Åsa Kullander för årets läslov.
– Jag ser alltid till att skicka efter Kulturrådets årliga tidning Barn-och ungdomsbokskatalogen. Sedan tar jag upp beställningar från mentorerna här på skolan och ser till att distribuera till varje klass som anmäler intresse, så att varje mentor kan dela ut till sina klasser innan de går på lov.
Dessutom deltar Åsa Kullander på läslovets årliga webinarium för att vara uppdaterad om vilket lästema de väljer och kan då skylta med böcker på just det temat.

– I år är det två teman, dels idrott och läsning och dels spänning. Nu håller jag som bäst på att ta fram alla sådana böcker för att skylta med både i och utanför bibblan. Dessutom brukar jag komplettera med att uppmana alla elever att skaffa sig lite läsmuskler under lovet, precis som Hulken och så har jag en bild på Hulken som läser böcker. Jag ser till att preppa dem till tänderna innan de går på lov, med massor av lästips och inspiration för att om möjligt försöka trigga igång läslusten, säger Åsa Kullander.
När läslovet väl börjar, efter skolan på fredag, tar folkbiblioteken vid. Läsrörelsen sammanställer planerade evenemang runt om i landet och räknar med cirka 200 programpunkter.
– Det man kan känna är att det är en självgående kraft, det händer saker hela tiden. En del hände även när det kallades för höstlov, men nu blir det tydligare, säger Elisabet Reslegård, ordförande för Läsrörelsen, den ideella föreningen som jobbar för läsfrämjande.
– Det bubblar av allt som händer, och biblioteken är centrala.
Nätverket läslov har 80 deltagare och möts regelbundet.
– Jag skulle säga att läslovet är väldigt etablerat.

Att höstlovet skulle byta namn till läslovet var från början en idé från Bonnierförlagen och Akademibokhandeln. Läsrörelsen tog hand om idén 2015 och ett år senare kom direktiv från regeringen att Skolverket skulle arbeta för ett läslov i stället för höstlov.
På läslovet är det viktigt att läsningen är frivillig och bygger på lust, säger Elisabet Reslegård. Men även annars är lusten en viktig pusselbit för läsningen.
– Därför är det bra med böcker som Jag är Zlatan Ibrahimovic som lockade tuffa grabbar att läsa. Även Harry Potter har betytt mycket och boken Blir du ledsen om jag dör? av Nicolas Lunabba är en fantastisk bok som jag tror många unga kommer att vilja läsa.
En annan viktig pusselbit är vuxna förebilder, konstaterar Elisabet Reslegård.
– Barn måste se att vuxna läser, den atmosfären måste finnas.
Text: Martin Röshammar och Annika Clemens
Storbritannien har ett "year of reading" där läsning kopplas ihop med musik, idrott, mat, familj och annat som ägnas mycket tid. Kanske kan alla som stod bakom läslovet och kampanjen för bemannade skolbibliotek samlas för ett sådant år för Sverige, skriver Helene Öberg.
6 mar 2026 • 2 min
En stor andel av landets folkbibliotek fortsätter leva under knappa förhållanden, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Var är pengarna? Kulturministern hänvisar till att ansvaret vilar på kommunerna och avböjer intervju.
5 mar 2026 • 4 min
Biblioteksbladet årliga enkät till folkbibliotekens chefer visar en sektor där hälsoläget inte alltid är på topp. Därför har vi många frågor till politiker – som ofta väljer taktiken att hålla tyst.
4 mar 2026 • 2 min
Resurser saknas, kompetens måste höjas och digitaliseringen öka. Det är några av slutsatserna i den senaste rapporten från Rådet för skydd av kulturarv.
3 mar 2026 • 2 min
I höstas stoppades utdelningen av Collijnpriset, uppkallat efter Isak Collijn som var riksbibliotekarie i början av 1900-talet. Orsaken var misstankar om att han sympatiserade med den nazistiska ideologin. Allt tyder på att det verkligen var så.
28 feb 2026 • 4 min
Nyexaminerade skolbibliotekarier får ofta sitt första jobb som ett utvecklingsuppdrag utan ramar, mandat eller stöd. När organisationen saknas blir anställningen en ersättning för ledarskap – och verksamheten börjar om varje gång någon slutar.
25 feb 2026 • 3 min
Kriminalvården JO-anmäldes av en intagen som i mer än ett halvår saknat tillgång till böcker. JO är starkt kritisk och menar att biblioteket var stängt alldeles för länge.
24 feb 2026 • 2 min
Dokumentärfilmen "The Librarians" har blivit en succé. Många svenska bibliotek har redan visat den och nu är det dags för biblioteken i Bergs kommun att bjuda in till visning och samtal i Hoverbergs bygdegård.
23 feb 2026 • 2 min
Elisabeth Aquilonius är ny stadsbibliotekarie i Stockholm. "Det är viktigt att vi fortsätter att utveckla arbetet med att vara en stabil och trovärdig plats för samtal."
20 feb 2026 • 2 min
För den som söker jobb kan det verka avlägset, men prognosen om arbetsmarknaden för bibliotekarier stämmer, skriver Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK.
19 feb 2026 • 3 min
Trots att biblioteken deras viktiga roll blir det allt svårare för Ukrainas bibliotekarier att utöva sitt yrke. ”Kvalificerade medarbetare lämnar sektorn och yrket åldras katastrofalt", skriver den ukrainska biblioteksföreningen i ett öppet brev till landets folkvalda.
18 feb 2026 • < 1 min
Många kvinnor vittnar om att Booktok-genren Dark Academia ger utrymme för styrka, värdighet och agens. Det handlar inte om eskapism, utan om att återta ett inre språk som ofta saknas i vardagen, skriver Vexa Nightbloom.
16 feb 2026 • < 1 min
0 kommentarer