Idrott och spänning teman på läslovet

25 okt 2022 • 2 min

Årets teman är spänning, samt idrott och läsning. Runt om i landet förbereder sig folkbibliotek, skolbibliotek, bokhandlare och förlag för läslovet. ”Läslovet är väldigt etablerat”, säger Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen.

På Ekens skola i södra Stockholm förbereder sig skolbibliotekarie Åsa Kullander för årets läslov.
– Jag ser alltid till att skicka efter Kulturrådets årliga tidning Barn-och ungdomsbokskatalogen. Sedan tar jag upp beställningar från mentorerna här på skolan och ser till att distribuera till varje klass som anmäler intresse, så att varje mentor kan dela ut till sina klasser innan de går på lov.

Dessutom deltar Åsa Kullander på läslovets årliga webinarium för att vara uppdaterad om vilket lästema de väljer och kan då skylta med böcker på just det temat.

Åsa Kullander, skolbibliotekarie på Ekens skola.

– I år är det två teman, dels idrott och läsning och dels spänning. Nu håller jag som bäst på att ta fram alla sådana böcker för att skylta med både i och utanför bibblan. Dessutom brukar jag komplettera med att uppmana alla elever att skaffa sig lite läsmuskler under lovet, precis som Hulken och så har jag en bild på Hulken som läser böcker. Jag ser till att preppa dem till tänderna innan de går på lov, med massor av lästips och inspiration för att om möjligt försöka trigga igång läslusten, säger Åsa Kullander.

När läslovet väl börjar, efter skolan på fredag, tar folkbiblioteken vid. Läsrörelsen sammanställer planerade evenemang runt om i landet och räknar med cirka 200 programpunkter.

– Det man kan känna är att det är en självgående kraft, det händer saker hela tiden. En del hände även när det kallades för höstlov, men nu blir det tydligare, säger Elisabet Reslegård, ordförande för Läsrörelsen, den ideella föreningen som jobbar för läsfrämjande.

– Det bubblar av allt som händer, och biblioteken är centrala.

Nätverket läslov har 80 deltagare och möts regelbundet.

– Jag skulle säga att läslovet är väldigt etablerat.

Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen. Foto Jenny Dozai

Att höstlovet skulle byta namn till läslovet var från början en idé från Bonnierförlagen och Akademibokhandeln. Läsrörelsen tog hand om idén 2015 och ett år senare kom direktiv från regeringen att Skolverket skulle arbeta för ett läslov i stället för höstlov.

På läslovet är det viktigt att läsningen är frivillig och bygger på lust, säger Elisabet Reslegård. Men även annars är lusten en viktig pusselbit för läsningen.

– Därför är det bra med böcker som Jag är Zlatan Ibrahimovic som lockade tuffa grabbar att läsa. Även Harry Potter har betytt mycket och boken Blir du ledsen om jag dör? av Nicolas Lunabba är en fantastisk bok som jag tror många unga kommer att vilja läsa.

En annan viktig pusselbit är vuxna förebilder, konstaterar Elisabet Reslegård.

– Barn måste se att vuxna läser, den atmosfären måste finnas.

Fakta Läsrörelsen

  • En ideell förening som startade år 2000.
  • Bakgrunden var rapporter som visade minskad läsning av vuxna för barn, samt en försämrad läs- och skrivförmåga hos vuxna och unga vuxna.
  • Är, som första svenska organisation, nominerad till Almapriset, det internationella priset till Astrid Lindgrens minne.

Text: Martin Röshammar och Annika Clemens

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min