IFLA:s stora bibliotekskonferens har precis avslutats i Malaysia. Vi frågade två bibliotekarier som var där för första gången hur de upplevde konferensen.

Ulla-Carin Stenberg, bibliotekarie, Arvika bibliotek:

Vilket är ditt intryck av konferensen?

– Jag känner mig ganska överväldigad av konferensen och av känslan av att vara en del i ett världsomspännande projekt.

Vad har varit särskilt intressant?

– Onsdagens session om Advocacy var entusiasmerande och jag kände mig bekräftad i det arbete vi bedriver på Arvika bibliotek. Jag skulle säga att allt jag lyssnat till och alla personer jag pratat med har givit mycket tankar kring utvecklingsfrågor och det ska bli kul att sätta sig ner och samla ihop anteckningarna när jag kommer hem.

IFLA har fått en del kritik för att de valde att lägga konferensen i Malaysia, ett land som diskriminerar hbtq-personer, hur tänker du kring IFLA:s val?

– Jag valde att åka hit, bibliotekarier ska ju vara influencers och jag hoppas att hitresta hbtq-personers närvaro (i den mån de förekom) i landet kan vara av någon betydelse för de inhemska.

Kan du tänka dig att delta igen?

– Jag skulle mycket gärna åka på nästa WLIC i Aten.

Salomon Hellman, bibliotekarie, Stockholms stadsbibliotek: 

Vilket är ditt intryck av konferensen?

– Som förstagångsbesökare kändes konferensen till en början överväldigande och lite snårig. Men man kommer snabbt in i lunken och lär sig navigera för att få ut det bästa av allt som erbjuds. Lika viktigt som att pricka in bra program är att ta varje tillfälle att prata med andra deltagare. Att träffa kollegor från hela världen ger inspiration och får en att reflektera över sitt eget arbete.

Vad har varit särskilt intressant?

– Jag deltog på en givande heldag, ett så kallat ”satellite meeting”, om biblioteksverksamhet för barn med särskilda behov. Fick värdefull information kring nya medier och arbetssätt men även insikter i hur olika länder arbetar med målgruppen.

IFLA har fått en del kritik för att de valde att lägga konferensen i Malaysia, ett land som diskriminerar hbtq-personer, hur tänker du kring IFLA:s val?

– Jag har full respekt för att andra hbtq-personer valde att inte närvara på årets konferens, av oro för sin personliga säkerhet eller som ett sätt att visa sitt missnöje. För egen del bedömde jag läget som säkert, och jag såg också besöket som ett tillfälle att lära mig mer om situationen för hbtq-personer i Malaysia och stötta de lokala krafter som kämpar för en förändring. Jag har inget emot att IFLA förlägger konferensen även till länder med bristfälliga mänskliga rättigheter, förutsatt att organisationen är mån om sin integritet och inte anpassar programmet för att falla värdlandet i smaken. Årets program innehöll flera programpunkter som på olika sätt berörde hbtq-frågor. Att få en presentation av Regnbågsbiblioteket i Umeå tillsammans med malaysiska bibliotekarier och studenter som flitigt antecknade och fotograferade var ett starkt ögonblick. Kanske såddes där ett litet frö till förändring på sikt.

Kan du tänka dig att delta igen?

– Definitivt, konferensen var en riktig energiboost!

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/viktigt-att-markera-vikten-av-manskliga-rattigheter/