Censurförsöken har ökat i USA

31 mar 2023 • 2 min

Censurivrare i USA blir allt mer aktiva gentemot biblioteken. Bara på ett år ökade censurförsöken med mer än 40 procent.

The American Library Association, Svensk biblioteksförenings motsvarighet i USA, konstaterar nu att det under 2022 gjordes 1 269 försök att på olika sätt censurera biblioteksböcker och annat material. 2021 gjordes det 729 försök att stoppa böcker.

Sammanlagt handlade det om 2 571 unika titlar och en majoritet av dem hade hbtq-koppling eller var skrivna eller handlade om rasifieriade personer på ett eller annat sätt. 58 procent av censurförsöken gjordes mot böcker eller material i skol- eller klassrumsbibliotek eller i läroplaner. 41 procent av försöken rörde sig om folkbibliotekens utbud.

När det gäller 90 procent av böckerna var de en del av försök att censurera flera titlar på en gång. 40 procent av böckerna var inblandade i fall då det rörde sig om mer än 100 böcker.

Under National Library Week 2023 i USA kommer ALA att den 24 april presentera en lista över de tio mest ifrågasatta böckerna. Den listan kommer samtidigt som den årliga rapporten State of America’s Libraries Report.

Tidigare, fram till 2021, handlade de flesta liknande ärenden om enstaka böcker, om att någon ville flytta eller begränsa tillgången till en speciell bok.

Deborah Caldwell-Stone som är chef för ALA’s Office for Intellectual Freedom säger i en kommentar att försöken att stoppa böcker allt oftare kommer från organiserade censurgrupper som siktar in sig på lokala bibliotek och dess styrelsemöten. Censurivrarna kräver borttagandet av många böcker på en och samma gång och publicerar sina långa listor på sociala medier. Hon påpekar att valet av bok att läsa måste vara upp till läsaren eller om det handlar om barn, till deras föräldrar. ”Det valet är inte upp till någon självutnämnd bokpolis”.

Tidningen Houston Chronicle skriver också om det ämne som det senaste numret av Biblioteksbladet handlar om, att USA:s bibliotek rensas från obekväma böcker. Man konstaterar att staten Texas är i det amerikanska förarsätet när det kommer till ifrågasättanden och förbud av böcker. Tidningen gjorde en granskning förra sommaren som visade att det oftast är politiker, snarare än föräldrar, som ifrågasätter böcker på biblioteken.

Försöken att få böcker förbjudna har dock blivit något färre den senaste tiden men i stället har censurivrarna nu siktet inställt på bibliotekarierna. Ingen bibliotekarie har ännu inte blivit ställd inför rätta men flera har polisanmälts för att de sprider böcker med obscent material.

2 kommentarer

  1. Jag finner det beklämmande att Biblioteksbladet citerar ALA till synes helt utan källkritik. Man verkar tro att ALA, som motsvarighet till Svensk biblioteksförening, har ett oantastligt uppsåt.

    The American Library Association är idag helt i händerna på woke-aktivister som anser att politisk neutralitet är en “omöjlighet” och att en aktiv kamp i de olika kritiska teoribildningarnas tecken är ett måste för att uppnå “diversity, equity and inclusion”. ALA är entusiastiska anhängare av bl a CRT (critical race theory) som gör gällande att alla orättvisor som finns i det amerikanska samhället är rasistiska till sin natur. De ideologiska kullerbyttorna för att komma fram till detta är halsbrytande, men med hjälp av intersektionalitet lyckas de sy ihop sin nonsenspåse. ALA anlitar även flitigt högst kontroversiella charlataner och rashetsare som t ex Robin DiAngelo för att hålla föredrag och utbildningar för sina medlemmar.

    När ALA påpekar att ett stort antal böcker “utmanas” betyder det inte automatiskt att kraven gäller bortplockning från hyllorna. De allra flesta “utmanade” böcker handlar om titlar i skol- och klassrumsbibliotek vars innehåll anses av upprörda föräldrar och andra medborgare vara opassande för barn i de lägre skolåldrarna.
    Att sedan påtala att böckerna som utmanas “har HBTQ-koppling” eller “är skrivna eller handlar om rasifierade personer på ett eller annat sätt” är ohyggligt försåtligt. Biblioteksbladet – och i förlängningen ALA – tycks vilja presentera en bild där kraven på “censur” handlar om att man inte står ut med idén om böcker i biblioteken som handlar om eller är skrivna av HBTQ-personer eller icke-vita. Från Biblioteksbladets sida handlar det förmodligen om ett missförstånd, men från ALA:s sida är det medvetet vilseledande. I nästan vartenda fall där böcker utmanas, återkommer det i alla bestridanden att man vänder sig mot antingen sexskildringar som inte passar för yngre barn i skolan, eller böcker om historia och sociala frågor i USA som helt genomsyras av kritiska rasteorier med allt vad det innebär av sekulär arvsynd (för vita) och cementerandet av en evig underklass (för alla andra). Det finns mängder med historieböcker i hyllorna som handlar om slaveriet och andra mörka perioder av USA:s historia som INTE utmanas. Det är enbart de ideologiskt tyngda som man opponerar sig mot.

    När upprörda föräldrar – som består av vanliga amerikaner av alla hudfärger, bakgrunder och sexuella läggningar, konservativa och klassiska liberaler – organiserar sig för att göra motstånd mot de intersektionellt rättrogna kommer beskyllningarna om “rasism” och “homofobi” och “transfobi” som ett brev på posten.

    Samma sak hände I USA när National School Boards Association häromåret officiellt gick ut och beskrev upprörda och organiserade föräldrar som “inhemska terrorister”, med följden att närmare 30 delstater drog sig ur det federala skolstyrelseförbundet. När Randi Weingarten, den stridbara ordföranden för USA:s största lärarfack, National Education Association, med rätta kritiserades offentligt för sina woke-ideologiska övertygelser och åtgärder svarade hon med att grundlöst påstå att attackerna mot henne berodde på att hon är lesbisk judinna. Det är givetvis absurt, men i woke-världen reduceras allt till kampen mot “vit överhöghet”.

    ALA påstår sig föra kamp mot “censur” men är även entusiastiska anhängare av anställandet av s k “sensitivity readers”, woke-ideologiskt rättrogna grindvakter som anställs av förlag och organisationer och vars enda uppgift är att läsa nya manus och gå igenom den äldre katalogen i jakten på “problematiska” begrepp och idéer. Många är de författare inom den anglosaxiska världen som under senare år slagit larm om denna högst tveksamma verksamhet, men rädslan hos förläggare att benämnas som “rasister” eller andra former av –ister och –fober gör att de ser mellan fingrarna när det gäller hotet mot kulturen och yttrandefriheten.

    Kort sagt: ALA är inte en organisation vars åsikter man bör acceptera utan att först granska lite närmare.

  2. 1. USA har 333 miljoner invånare, 3,243 counties eller motsvarande, och 13,800 skoldistrikt. I ljuset av det är 1,269 försök att få vissa böcker bortplockade från vissa bibliotek (eller i alla fall placerade bakom disk) inte mycket till epidemi…

    2. ”eller var skrivna eller handlade om rasifieriade personer på ett eller annat sätt”. Att de handlar om ”rasifierade” är knappast orsaken till att man velat förbjuda dem, och att presentera det som att så vore fallet är djupt ohederligt. I själva verket är ”rasifierade” rimligen överrepresenterade för att det handlar om olika former av vänsteraktivistisk litteratur och för att man i de kretsar denna är sprungen ur alltid är noga med representation av utvalda grupper, inklusive givetvis ”rasifierade”.

    3. Är det helt orimligt att vilja ha bort vissa böcker från ett skolbibliotek eller en barnavdelning? Böcker som skuldbelägger vita barn för något deras förfäder kanske (kanske inte) var delaktiga i? Böcker som inte bara förespråkar tolerans för transsexuella utan även direkt uppmanar lättpåverkade minderåriga till radikalt könsöverskridande?

    4. Som jag tidigare påpekat i kommentarsfälten här på sajten finns helt klart också en bokcensur från vänster, i både USA och Sverige. Denna kommer nästan alltid inifrån biblioteken, eller från kulturvärlden i stort, men i slutänden är den knappast mindre problematisk om man tror på biblioteken som en plats för alla och för många olika perspektiv.

Senaste nytt

Nyheter

Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"

Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."

11 apr 2024 • 5 min

Reportage

Hon vill knyta ihop Europas bibliotek

Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”

9 apr 2024 • 6 min

Internationellt

Böckerna som censureras mest

Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.

8 apr 2024 • < 1 min

Essä

En kamp för herravälde och profit

Traditionell vetenskaplig publicering utmanas av idén om öppen tillgång. Gustaf Nelhans skriver om risker och svårigheter och om hur forskarsamhället måste förändras för att idealet ska bli verklighet.

3 apr 2024 • 7 min

Nyheter

Blev du lurad?

Färgkoordinerade böcker i Höganäs, litteratur för vänsterhänta i Järfälla och utlån av sol-el i Ljungby. Många bibliotek skämtade på första april.

2 apr 2024 • 2 min

Nyheter

Lätt att få jobb för bibliotekarier

I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.

27 mar 2024 • < 1 min