Censurförsöken har ökat i USA
31 mar 2023 • 2 min
Censurivrare i USA blir allt mer aktiva gentemot biblioteken. Bara på ett år ökade censurförsöken med mer än 40 procent.

Flera böcker som finns på en vanlig regnbågshylla på ett svenskt bibliotek kan vara förbjunda på ett bibliotek i USA.
The American Library Association, Svensk biblioteksförenings motsvarighet i USA, konstaterar nu att det under 2022 gjordes 1 269 försök att på olika sätt censurera biblioteksböcker och annat material. 2021 gjordes det 729 försök att stoppa böcker.
Sammanlagt handlade det om 2 571 unika titlar och en majoritet av dem hade hbtq-koppling eller var skrivna eller handlade om rasifieriade personer på ett eller annat sätt. 58 procent av censurförsöken gjordes mot böcker eller material i skol- eller klassrumsbibliotek eller i läroplaner. 41 procent av försöken rörde sig om folkbibliotekens utbud.
När det gäller 90 procent av böckerna var de en del av försök att censurera flera titlar på en gång. 40 procent av böckerna var inblandade i fall då det rörde sig om mer än 100 böcker.
Under National Library Week 2023 i USA kommer ALA att den 24 april presentera en lista över de tio mest ifrågasatta böckerna. Den listan kommer samtidigt som den årliga rapporten State of America’s Libraries Report.
Tidigare, fram till 2021, handlade de flesta liknande ärenden om enstaka böcker, om att någon ville flytta eller begränsa tillgången till en speciell bok.
Deborah Caldwell-Stone som är chef för ALA’s Office for Intellectual Freedom säger i en kommentar att försöken att stoppa böcker allt oftare kommer från organiserade censurgrupper som siktar in sig på lokala bibliotek och dess styrelsemöten. Censurivrarna kräver borttagandet av många böcker på en och samma gång och publicerar sina långa listor på sociala medier. Hon påpekar att valet av bok att läsa måste vara upp till läsaren eller om det handlar om barn, till deras föräldrar. ”Det valet är inte upp till någon självutnämnd bokpolis”.
Tidningen Houston Chronicle skriver också om det ämne som det senaste numret av Biblioteksbladet handlar om, att USA:s bibliotek rensas från obekväma böcker. Man konstaterar att staten Texas är i det amerikanska förarsätet när det kommer till ifrågasättanden och förbud av böcker. Tidningen gjorde en granskning förra sommaren som visade att det oftast är politiker, snarare än föräldrar, som ifrågasätter böcker på biblioteken.
Försöken att få böcker förbjudna har dock blivit något färre den senaste tiden men i stället har censurivrarna nu siktet inställt på bibliotekarierna. Ingen bibliotekarie har ännu inte blivit ställd inför rätta men flera har polisanmälts för att de sprider böcker med obscent material.
2 kommentarer
Senaste nytt
Wlic i Dubai inställt
Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.
3 okt 2023 • < 1 min

Rektorer kritiska till riktade bidrag för skolbibliotek
Skollagen ska ändras så att kraven på bemannade skolbibliotek blir tydligare, meddelar regeringen. Men rektorerna är skeptiska till ändringen.
3 okt 2023 • 2 min
Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag
En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.
3 okt 2023 • 2 min

Poesi som höjer rösten och farväl till autofiktionen
Hur ser tendenserna i skönlitteraturen ut? Biblioteksbladet pratar litterära trender med Sorin Masifi, Ingrid Elam och Lina Wolff.
2 okt 2023 • 11 min

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min

Så kan biblioteken använda digital teknik
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min

Framtid, litteratur och ny teknik i fokus på Bokmässan
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min

Årets främsta läsupplevelser – bland bibliotekarierna
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min

Var tionde folkbibliotekarie utsatt för politiska påtryckningar
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min

AI-frågor till biblioteken
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min

Dyrare att boka författarframträdanden
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
1. USA har 333 miljoner invånare, 3,243 counties eller motsvarande, och 13,800 skoldistrikt. I ljuset av det är 1,269 försök att få vissa böcker bortplockade från vissa bibliotek (eller i alla fall placerade bakom disk) inte mycket till epidemi…
2. ”eller var skrivna eller handlade om rasifieriade personer på ett eller annat sätt”. Att de handlar om ”rasifierade” är knappast orsaken till att man velat förbjuda dem, och att presentera det som att så vore fallet är djupt ohederligt. I själva verket är ”rasifierade” rimligen överrepresenterade för att det handlar om olika former av vänsteraktivistisk litteratur och för att man i de kretsar denna är sprungen ur alltid är noga med representation av utvalda grupper, inklusive givetvis ”rasifierade”.
3. Är det helt orimligt att vilja ha bort vissa böcker från ett skolbibliotek eller en barnavdelning? Böcker som skuldbelägger vita barn för något deras förfäder kanske (kanske inte) var delaktiga i? Böcker som inte bara förespråkar tolerans för transsexuella utan även direkt uppmanar lättpåverkade minderåriga till radikalt könsöverskridande?
4. Som jag tidigare påpekat i kommentarsfälten här på sajten finns helt klart också en bokcensur från vänster, i både USA och Sverige. Denna kommer nästan alltid inifrån biblioteken, eller från kulturvärlden i stort, men i slutänden är den knappast mindre problematisk om man tror på biblioteken som en plats för alla och för många olika perspektiv.
Jag finner det beklämmande att Biblioteksbladet citerar ALA till synes helt utan källkritik. Man verkar tro att ALA, som motsvarighet till Svensk biblioteksförening, har ett oantastligt uppsåt.
The American Library Association är idag helt i händerna på woke-aktivister som anser att politisk neutralitet är en “omöjlighet” och att en aktiv kamp i de olika kritiska teoribildningarnas tecken är ett måste för att uppnå “diversity, equity and inclusion”. ALA är entusiastiska anhängare av bl a CRT (critical race theory) som gör gällande att alla orättvisor som finns i det amerikanska samhället är rasistiska till sin natur. De ideologiska kullerbyttorna för att komma fram till detta är halsbrytande, men med hjälp av intersektionalitet lyckas de sy ihop sin nonsenspåse. ALA anlitar även flitigt högst kontroversiella charlataner och rashetsare som t ex Robin DiAngelo för att hålla föredrag och utbildningar för sina medlemmar.
När ALA påpekar att ett stort antal böcker “utmanas” betyder det inte automatiskt att kraven gäller bortplockning från hyllorna. De allra flesta “utmanade” böcker handlar om titlar i skol- och klassrumsbibliotek vars innehåll anses av upprörda föräldrar och andra medborgare vara opassande för barn i de lägre skolåldrarna.
Att sedan påtala att böckerna som utmanas “har HBTQ-koppling” eller “är skrivna eller handlar om rasifierade personer på ett eller annat sätt” är ohyggligt försåtligt. Biblioteksbladet – och i förlängningen ALA – tycks vilja presentera en bild där kraven på “censur” handlar om att man inte står ut med idén om böcker i biblioteken som handlar om eller är skrivna av HBTQ-personer eller icke-vita. Från Biblioteksbladets sida handlar det förmodligen om ett missförstånd, men från ALA:s sida är det medvetet vilseledande. I nästan vartenda fall där böcker utmanas, återkommer det i alla bestridanden att man vänder sig mot antingen sexskildringar som inte passar för yngre barn i skolan, eller böcker om historia och sociala frågor i USA som helt genomsyras av kritiska rasteorier med allt vad det innebär av sekulär arvsynd (för vita) och cementerandet av en evig underklass (för alla andra). Det finns mängder med historieböcker i hyllorna som handlar om slaveriet och andra mörka perioder av USA:s historia som INTE utmanas. Det är enbart de ideologiskt tyngda som man opponerar sig mot.
När upprörda föräldrar – som består av vanliga amerikaner av alla hudfärger, bakgrunder och sexuella läggningar, konservativa och klassiska liberaler – organiserar sig för att göra motstånd mot de intersektionellt rättrogna kommer beskyllningarna om “rasism” och “homofobi” och “transfobi” som ett brev på posten.
Samma sak hände I USA när National School Boards Association häromåret officiellt gick ut och beskrev upprörda och organiserade föräldrar som “inhemska terrorister”, med följden att närmare 30 delstater drog sig ur det federala skolstyrelseförbundet. När Randi Weingarten, den stridbara ordföranden för USA:s största lärarfack, National Education Association, med rätta kritiserades offentligt för sina woke-ideologiska övertygelser och åtgärder svarade hon med att grundlöst påstå att attackerna mot henne berodde på att hon är lesbisk judinna. Det är givetvis absurt, men i woke-världen reduceras allt till kampen mot “vit överhöghet”.
ALA påstår sig föra kamp mot “censur” men är även entusiastiska anhängare av anställandet av s k “sensitivity readers”, woke-ideologiskt rättrogna grindvakter som anställs av förlag och organisationer och vars enda uppgift är att läsa nya manus och gå igenom den äldre katalogen i jakten på “problematiska” begrepp och idéer. Många är de författare inom den anglosaxiska världen som under senare år slagit larm om denna högst tveksamma verksamhet, men rädslan hos förläggare att benämnas som “rasister” eller andra former av –ister och –fober gör att de ser mellan fingrarna när det gäller hotet mot kulturen och yttrandefriheten.
Kort sagt: ALA är inte en organisation vars åsikter man bör acceptera utan att först granska lite närmare.