Begränsad insyn och haltande kommunikation. Biblioteksbladets enkät visar att turbulensen väcker frågor hos Iflas medlemmar i Sverige.

Med anledning av det senaste årens avslöjanden om Ifla har Biblioteksbladet ställt tre frågor till representanter för några av Iflas medlemsorganisationer. Svaren tyder på att tystnaden från ledningen skadar förtroendet för den internationella biblioteksfederationen.

Frågorna som ställdes var:
1. Är Ifla en transparent organisation?
2. Har du god förståelse av samarbetet mellan Ifla och Sigl Foundation?
3. Har du förtroende för det sätt på vilket Ifla leds?

Karin Grönvall, riksbibliotekarie:
1) I och med storleken och omfattningen finns det flera nivåer och strukturer att förhålla sig till. Kommitté­arbetet och arbetet mellan kommittéerna upplever jag som transparent. Sedan har styrelsen inte lyckats förmedla den känsla av trygghet, beslutsamhet och transparens som organisationens medlemmar i ett turbulent läge har haft behov av och borde fått.

2) Det som varit tydligt utåt har varit att ordförande sagt offentligt att man skapat SIGL för att inte behöva betala lika mycket skatt på de medel som Bill och Melinda Gates stiftelse bidragit med. Kopplingen till Ifla, styrningen etc är inte tydlig.

3) KB är fortsatt institutionell medlem och tror på Ifla som organisation och att för­troendet för organisationen kommer att återhämta sig med hjälp av alla medlemmar som tror på att Ifla och sektorn kan organisera sig på ett demokratiskt och transparent sätt och använder sina möjligheter att ställa krav på ledningen. För fortsatt förtroende måste ledningen vara öppen och ta tag i situationer som uppstår och kommunicera öppet med medlemmarna.

Morgan Palmqvist, överbibliotekarie, Göteborgs universitetsbibliotek:
1) Det senaste årets problematik och diskussioner har visat på att Ifla inte är så transparent som förväntat. Det är en medlemsdriven organisation och man skall se till medlemmarnas bästa, vara transparent och inkluderande. Och inte minst skapa förtroende för styrelsen, som är vald av medlemmarna.

2) I stort sett väldigt liten insyn.

3) Nja, det finns en tro att nuvarande styrelse vill vara en mer transparent och pålitlig styrelse, men de har en bit att gå.

Daniel Forsman, stadsbibliotekarie, Stockholm:
1) Det kan vara svårt att förstå hur Ifla fungerar. De som varit med en längre tid arbetar i etablerade strukturer där förkortningar, roller och sätt att göra
saker blivit det naturliga sättet att göra saker. Som för alla organisationer är det svårt att frigöra sig från sin egen struktur i takt med att behov utvecklas och världen omkring utvecklas. I en internationell kontext är det inte konstigt att det finns meningsskillnader kring strategiska eller operativa frågor. Att omfamna dessa och att finna strukturer för att arbeta med dessa är en av Iflas stora utmaningar där jag idag upplever det som att organisationen sätter intrycket av enighet främst och därmed blir transparensen lidande.

2) Iflas nuvarande verksamhet är ekonomiskt beroende av SIGL. Genom att en fristående stiftelse finansierar aktiviteter som utförs i en förening blir det givetvis intressant att förstå för medlemmarna hur de två hänger ihop och hur den strategiska agendan sätts. Här har organisationerna, i min mening, inte varit tillräckligt transparenta, det påverkar förtroendet och öppnar upp för onödig spekulation.

3) Det har varit en stormig tid för Ifla. Här tycker jag att Svensk biblioteksförening agerat föredömligt och konstruktivt genom att motionera om att Ifla behöver utveckla sin kommunikation för att bli mer transparent. Motionen antogs med stor majoritet och jag förväntar mig nu ökad tydlighet i hur Ifla skall agera framöver. Förtroendet för hur Ifla leds har påverkats och därmed överväger Stockholms stadsbibliotek att inte förnya sitt medlemskap. Att inte ha ett eget medlemskap hindrar dock oss inte från att vara aktiva inom Ifla då vi i egenskap av institutionella medlemmar i Svensk biblioteksförening kan verka inom Ifla.

Anna Troberg, ordförande, DIK:
1) Nej, tyvärr inte. Den senaste tidens interna konflikter och hanteringen av dem har skapat en bild av Ifla som en ganska sluten och toppstyrd organisation. Det är viktigt att man som organisation gör upp med detta en gång för alla och arbetar framåt i en betydligt mer transparent anda.

2) Samarbetet mellan Ifla och SIGL är ett område som skulle må bra av större transparens. Det är en hel del som är oklart just nu och det skapar naturligtvis en osäkerhet bland medlemsorganisationerna som skadar förtroendet för både Ifla och SIGL.

3) Det är uppenbart att förtroendet för Ifla skadats av den turbulens som varit. Jag hoppas att man tar kritiken på allvar och väljer att framledes aktivt arbeta transparent för att återupprätta det förtroende man tappat. Iflas styrka är helt avhängigt ett starkt medlemsengagemang. Därför har man inte råd att förlora medlemmarnas förtroende.

Karin Linder, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening:
1) Definitivt inte, mycket svårt att förstå ekonomin för Ifla, förhållandet mellan de olika nivåerna i organisationen. Valet till styrelsen är omgärdat av kamratgäng, klyschor och icketransparens.

2) Noll insyn. Det är riktigt dåligt att det mörkas vilka relationer de två föreningarna har.

3) Jag har nog alltid varit fundersam kring ledningen, inte minst på grund av alla tomma ord. We are Ifla – vad är det?

Lars Burman, överbibliotekarie, Uppsala universitetsbibliotek:
1) Stora organisationer med komplex sammansättning brister tyvärr ofta i transparens. Ifla kan göra mer för att upplevas som transparent. Särskilt efter en stor kris behöver tilliten återskapas, och det sker bäst genom reformer och öppen kommunikation.

2) Jag har inte haft anledning att fördjupa mig i frågan, men känner till konstruktionen. Jag kan inte säga att jag upplever att jag har insyn, men jag har heller inte försökt få det.

3) Ifla har en kris bakom sig. Om verksamheten och ledningsarbetet utvecklas som man har lovat kan man återfå mycket av förtroendet.

Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie, Malmö:
1) Nej, just nu inte ens för dess medlemmar. Ordförande/styrelse avgör graden av transparens.

2) Det har jag inte. Det är en ekonomisk konstruktion som gynnar Ifla.

3) Mer transparens behövs för att kunna svara på den frågan. Just därför nej.

Maria Haglund, överbibliotekarie, Kungliga Tekniska högskolans bibliotek:

1) Ifla i stort upplevs av många som administrativt tungt och rätt svårnavigerat.

2) Har inte aktivt undersökt samarbetet.

3) Den nya ledningen har ett viktigt uppdrag att skapa en tillit för organisationen och visa hur de vill arbeta med utveckling i ett transparent ledarskap. Seminariet på Ifla-konferensen i Dublin i somras, Out in the Open: Recent Governance Developments at Ifla, var ett första steg, men mer kommer att behövas.

Enkäten publicerades i Biblioteksbladet nummer 4, 2022, Ifla-numnret.