Ny rapport: ”USA:s väljare utsätts för manipulation”

Med hjälp av falska gillatummar och annat artificiellt engagemang, trummas politiska budskap in eller förvrängs inför presidentvalet nästa vecka. I bakgrunden anas Ryssland. Trots upptrappad konfliktnivå i världen sedan förra valet, har de sociala medieplattformarnas agerande inte förändrats, visar en ännu opublicerad rapport från Nato Stratcom.

Nato Stratcom håller till strax söder om floden Daugava som flyter igenom Lettlands huvudstad Riga. Byggnaden är omgärdad av en mur, men fullt synlig. Ändå måste den som vill ta en exteriörbild avlägsna sig minst 70 meter för att det ska vara tillåtet. Inomhus är kraven ännu striktare.

När Biblioteksbladet intervjuar chefsforskaren Gundars Bergmanis-Korāts i ett kalt rum med en tv på väggen och gardiner för fönstren, är det inte tillåtet att fotografera honom. Den enda godkända platsen är i ett angränsande rum, mot en blåmålad fondvägg med institutets logotyp – eller tillräckligt långt bort utomhus.

Risken är förstås stor att de som har sociala medier som huvudsaklig källa för information påverkas

Utan att tveka svarar Gundars Bergmanis-Korāts ja på frågan om valresultatet påverkas av att väljaropinionen manipuleras i sociala medier?

– Det vore naivt att tro att det inte ligger till på det viset.

Politiska krafter försökte påverka valutgången såväl 2016 som 2020 och att detta upprepas i år råder det inga tvivel om.

– Och risken är förstås stor att de som har sociala medier som huvudsaklig källa för information påverkas.

Nato Stratcoms förra rapport om manipulation i sociala medier avsåg 2022 och publicerades förra våren. Årets granskning görs alltså snart tre år efter att Ukraina utsattes för en fullskalig invasion.

– Vi förväntade oss att Rysslands krig skulle ha påverkat hur företagen bakom de sociala medieplattformarna arbetar, alltså hur de bemöter sådana här saker, säger Gundars Bergmanis-Korāts.

Med ”sådana här saker” syftar han på yttre krafters försök att påverka opinionen genom att köpa genomslag i sociala medier, något han kallar ”spam-beteende”.

– Men vi har inte sett någon sådan förbättring.

Nato Stratcoms metod för att ta reda på hur plattformarna agerar är att själv skapa innehåll för sociala medier – harmlöst sådant, av typen ”se vilken magnifik blomma!” eller ”titta på den här stolen!” – och handla upp tjänster som tillhandahåller engagemang för dessa inlägg. Alltså köpta gillatummar, delningar och kommentarer.

– Sedan kan vi se hur snabbt detta levereras på olika plattformar, vilket slags engagemang det rör sig om och om det upptäcks av plattformarnas algoritmer och plockas bort.

Skapar falsk legitimitet

På exakt samma sätt agerar aktörer med politisk agenda: de skapar innehåll och ser till att det på artificiell väg får spridning via sådana företag som de Stratcom vänt sig till. På så vis skänks egna budskap eller kritik av andras politik, falskt sken av legitimitet.

Företagen tillhandahåller automatiserade konton, botar, som gillar och kommenterar Nato Stratcoms bilder på blommor och stolar – men inte bara det. Genom att studera botarnas övriga aktivitet går det att konstatera att de även agerar för andras räkning.

– Vi kan konstatera att några av dem också gillar Trump, Rysslands krig mot Ukraina och aggressiva kommentarer riktade mot hbtqi-grupper.

Denna typ av manipulation innebär att enstaka inlägg blixtsnabbt drar till sig mycket nätaktivitet, vilket lätt upptäcks av bolagen bakom plattformarna – om de vill.

I arbetet med den nya rapporten har Stratcom konstaterat att bara en plattform utmärker sig genom att verka ha skärpt sin förmåga att spåra falskt engagemang. Gundars Bergmanis-Korāts säger att han tyvärr inte kan avslöja vilken plattform det rör sig om, men tillägger att den nyligen genomgick stora förändringar.

– Du kanske själv kan gissa vilken det är, säger han och svarar sedan ”kanske” på följdfrågor om plattformen nyligen bytt ägare och namn.

Den givna slutsatsen är att det rör sig om Twitter, som förra sommaren döptes om till X och för två år sedan köptes av Elon Musk, världens rikaste man som hängivet stöttar Donald Trump.

– Det vi har sett är att det här bolaget, som å ena sidan har blivit bättre på att upptäcka spam-beteende, också rymmer den bredaste uppsättningen ämnen med fokus på politik, där sådana här botar används.

X besitter uppenbarligen kunskap om innehållet på den egna plattformen, men också tolerans för väldigt mycket av det.

Gundars Bergmanis-Korāts säger sig inte kunna avgöra om påverkanskampanjerna på nätet har tilltagit i styrka sedan förra valet i USA. Men han tillägger, återigen med en antydan om att det handlar om Elon Musk, att en viktig faktor har tillkommit:

– När inflytelserika personer tar kontroll över en viss social plattform och med hänvisning till yttrandefrihet sopar sådant under mattan som normalt skulle ha tagits bort av plattformens moderatorer, då är det lätt att bli marginaliserad, utsatt för felaktig information eller ren desinformation. Det är stor skillnad mot tidigare.

Resurser behövs för att bekämpa koordinerade försök att påverka opinionen

Generellt skulle alla sociala medieplattformar kunna göra mer för att upptäcka och rensa försök till manipulation, anser Gundars Bergmanis-Korāts. Hans uppfattning är att de i dag endast gör ett minimum av det som förväntas.

– De har den tekniska kapaciteten och full tillgång till all data, men de gör bara vad EU kräver av dem, som att ta bort hatspråk, inlägg från förnekare av Förintelsen och annat rent olagligt innehåll.

Så vitt jag känner till är det ingen som har skrotat den gamla goda idén om mediekritik. Den håller fortfarande.

– Så gjorde till exempel Twitter innan bolaget togs över av Elon Musk. Datan var tillgänglig för forskare vilket verkligen gjorde det lättare att förstå manipulationen, de fientliga aktörerna bakom de dominerande narrativen och rösterna och hur de använder plattformarna för att nå olika grupper.

När Musk trädde in stoppades öppenheten och tillgång till data från X kostar nu stora pengar, enligt Gundars Bergmanis-Korāts.

– Det här handlar alltså inte om att få tillgång till data för att utföra övervakning, utan om att verkligen förstå vad som sker.

Hur ska en enskild individ skydda sig mot påverkanskampanjer på nätet?

– Så vitt jag känner till är det ingen som har skrotat den gamla goda idén om mediekritik. Den håller fortfarande, och kommer att göra det i fortsättningen också.