Ny rapport: ”USA:s väljare utsätts för manipulation”

31 okt 2024 • 5 min

Med hjälp av falska gillatummar och annat artificiellt engagemang, trummas politiska budskap in eller förvrängs inför presidentvalet nästa vecka. I bakgrunden anas Ryssland. Trots upptrappad konfliktnivå i världen sedan förra valet, har de sociala medieplattformarnas agerande inte förändrats, visar en ännu opublicerad rapport från Nato Stratcom.

Nato Stratcom håller till strax söder om floden Daugava som flyter igenom Lettlands huvudstad Riga. Byggnaden är omgärdad av en mur, men fullt synlig. Ändå måste den som vill ta en exteriörbild avlägsna sig minst 70 meter för att det ska vara tillåtet. Inomhus är kraven ännu striktare.

När Biblioteksbladet intervjuar chefsforskaren Gundars Bergmanis-Korāts i ett kalt rum med en tv på väggen och gardiner för fönstren, är det inte tillåtet att fotografera honom. Den enda godkända platsen är i ett angränsande rum, mot en blåmålad fondvägg med institutets logotyp – eller tillräckligt långt bort utomhus.

Risken är förstås stor att de som har sociala medier som huvudsaklig källa för information påverkas

I samband med presidentvalet i USA nästa vecka släpper Nato Stratcom sin återkommande rapport om manipulation i sociala medier, den femte i ordningen.

Utan att tveka svarar Gundars Bergmanis-Korāts ja på frågan om valresultatet påverkas av att väljaropinionen manipuleras i sociala medier?

– Det vore naivt att tro att det inte ligger till på det viset.

Politiska krafter försökte påverka valutgången såväl 2016 som 2020 och att detta upprepas i år råder det inga tvivel om.

– Och risken är förstås stor att de som har sociala medier som huvudsaklig källa för information påverkas.

Nato Stratcoms förra rapport om manipulation i sociala medier avsåg 2022 och publicerades förra våren. Årets granskning görs alltså snart tre år efter att Ukraina utsattes för en fullskalig invasion.

– Vi förväntade oss att Rysslands krig skulle ha påverkat hur företagen bakom de sociala medieplattformarna arbetar, alltså hur de bemöter sådana här saker, säger Gundars Bergmanis-Korāts.

Med ”sådana här saker” syftar han på yttre krafters försök att påverka opinionen genom att köpa genomslag i sociala medier, något han kallar ”spam-beteende”.

– Men vi har inte sett någon sådan förbättring.

Nästa vecka, i samband med valet i USA, släpper Nato Stratcom en rapport om hur opinonen manipuleras i sociala medier. Men redan nu berättar Gundars Bergmanis-Korāts om innehållet för Biblioteksbladet. Foto: Åke Ericson

Nato Stratcoms metod för att ta reda på hur plattformarna agerar är att själv skapa innehåll för sociala medier – harmlöst sådant, av typen ”se vilken magnifik blomma!” eller ”titta på den här stolen!” – och handla upp tjänster som tillhandahåller engagemang för dessa inlägg. Alltså köpta gillatummar, delningar och kommentarer.

– Sedan kan vi se hur snabbt detta levereras på olika plattformar, vilket slags engagemang det rör sig om och om det upptäcks av plattformarnas algoritmer och plockas bort.

Skapar falsk legitimitet

På exakt samma sätt agerar aktörer med politisk agenda: de skapar innehåll och ser till att det på artificiell väg får spridning via sådana företag som de Stratcom vänt sig till. På så vis skänks egna budskap eller kritik av andras politik, falskt sken av legitimitet.

Det här är Nato Stratcom

  • Organisationens fulla namn är Nato Strategic Communications Centre of Excellence. Verksamheten startade för tio år sedan, Sverige anslöt sig 2017.
  • Trots namnet är Nato Stratcom inte en del av Nato, utan en fristående men tätt anknuten organisation som granskar och utvecklar strategisk kommunikationsförmåga.
  • De anställda har framför allt erfarenhet från militär, näringsliv, politik och forskning.
  • Chefsforskaren Gundars Bergmanis-Korāts, född 1973 i Lettland, har doktorerat i signal- och bildbehandling vid universitetet i Lorraine, Frankrike.
”Grå PR-företag” är den benämning Gundars Bergmanis-Korāts använder för de fem-sex olika aktörer som har anlitats, utan att de fått veta att Nato Stratcom är beställaren. Bolagen finns i USA men också i Italien, Storbritannien och Ryssland. Formellt är de riktiga verksamheter som agerar inom lagens råmärken – han drar sig dock för att använda den beskrivningen om det ryska bolaget.

Företagen tillhandahåller automatiserade konton, botar, som gillar och kommenterar Nato Stratcoms bilder på blommor och stolar – men inte bara det. Genom att studera botarnas övriga aktivitet går det att konstatera att de även agerar för andras räkning.

– Vi kan konstatera att några av dem också gillar Trump, Rysslands krig mot Ukraina och aggressiva kommentarer riktade mot hbtqi-grupper.

Denna typ av manipulation innebär att enstaka inlägg blixtsnabbt drar till sig mycket nätaktivitet, vilket lätt upptäcks av bolagen bakom plattformarna – om de vill.

I arbetet med den nya rapporten har Stratcom konstaterat att bara en plattform utmärker sig genom att verka ha skärpt sin förmåga att spåra falskt engagemang. Gundars Bergmanis-Korāts säger att han tyvärr inte kan avslöja vilken plattform det rör sig om, men tillägger att den nyligen genomgick stora förändringar.

– Du kanske själv kan gissa vilken det är, säger han och svarar sedan ”kanske” på följdfrågor om plattformen nyligen bytt ägare och namn.

Den givna slutsatsen är att det rör sig om Twitter, som förra sommaren döptes om till X och för två år sedan köptes av Elon Musk, världens rikaste man som hängivet stöttar Donald Trump.

– Det vi har sett är att det här bolaget, som å ena sidan har blivit bättre på att upptäcka spam-beteende, också rymmer den bredaste uppsättningen ämnen med fokus på politik, där sådana här botar används.

X besitter uppenbarligen kunskap om innehållet på den egna plattformen, men också tolerans för väldigt mycket av det.

Gundars Bergmanis-Korāts säger sig inte kunna avgöra om påverkanskampanjerna på nätet har tilltagit i styrka sedan förra valet i USA. Men han tillägger, återigen med en antydan om att det handlar om Elon Musk, att en viktig faktor har tillkommit:

– När inflytelserika personer tar kontroll över en viss social plattform och med hänvisning till yttrandefrihet sopar sådant under mattan som normalt skulle ha tagits bort av plattformens moderatorer, då är det lätt att bli marginaliserad, utsatt för felaktig information eller ren desinformation. Det är stor skillnad mot tidigare.

Resurser behövs för att bekämpa koordinerade försök att påverka opinionen

Generellt skulle alla sociala medieplattformar kunna göra mer för att upptäcka och rensa försök till manipulation, anser Gundars Bergmanis-Korāts. Hans uppfattning är att de i dag endast gör ett minimum av det som förväntas.

– De har den tekniska kapaciteten och full tillgång till all data, men de gör bara vad EU kräver av dem, som att ta bort hatspråk, inlägg från förnekare av Förintelsen och annat rent olagligt innehåll.

Så vitt jag känner till är det ingen som har skrotat den gamla goda idén om mediekritik. Den håller fortfarande.

Plattformarna borde lägga mer resurser på att bekämpa koordinerade försök att påverka opinionen och på samarbete med forskare, tycker Gundars Bergmanis-Korāts.

– Så gjorde till exempel Twitter innan bolaget togs över av Elon Musk. Datan var tillgänglig för forskare vilket verkligen gjorde det lättare att förstå manipulationen, de fientliga aktörerna bakom de dominerande narrativen och rösterna och hur de använder plattformarna för att nå olika grupper.

När Musk trädde in stoppades öppenheten och tillgång till data från X kostar nu stora pengar, enligt Gundars Bergmanis-Korāts.

– Det här handlar alltså inte om att få tillgång till data för att utföra övervakning, utan om att verkligen förstå vad som sker.

Hur ska en enskild individ skydda sig mot påverkanskampanjer på nätet?

– Så vitt jag känner till är det ingen som har skrotat den gamla goda idén om mediekritik. Den håller fortfarande, och kommer att göra det i fortsättningen också.

De sociala medieplattformarna borde göra mer för att stoppa manipulerad påverkan på opinionen, säger Gundars Bergmanis-Korāts, chefsforskare vid Nato Stratcom. , Foto: Åke Ericson

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Nyheter

Bibliotek stängt efter hotfull situation och droghandel

Öppen droghandel och en hotfull situation mot personalen har lett till att biblioteket Garaget i Malmö har stängt hela höstlovet. Huvudskyddsombud krävde ett arbetet skulle stoppas och arbetsgivaren var överens. ”Vi delar bilden att arbetsmiljön inte är trygg.”

29 okt 2024 • 2 min

Nyheter

Aniarapriset firade halvsekel

Med poesi, diskussion och ett samtal med Aniaraprisets allra första mottagare uppmärksammade Svensk biblioteksförening att priset har delats ut i 50 år. Ett stillsamt firande hölls på Tranströmerbiblioteket i Stockholm på torsdagskvällen.

24 okt 2024 • 2 min

Krönika

Miriam Nauri: "Låt oss tala så att folk begriper"

Vad sysslar ett lärosätesbibliotek med, "mer än bara böcker"? Många använder fackspråk för att förklara. "Faran är alltid att skapa avstånd i frågor som borde engagera brett", skriver Miriam Nauri, chef för biblioteket på Karolinska institutet.

17 okt 2024 • 3 min

Nyheter

Medborgardrivet bibliotek populärt i Fredrika

När Åsele kommun bestämde att biblioteket i Fredrika skulle stängas tog invånarna saken i egna händer. I dag driver de själva både ett skolbibliotek och ett bibliotek för allmänheten på orten. ”Såg det aldrig som ett alternativ att mina elever skulle stå utan bibliotek.”

16 okt 2024 • 3 min